Nu går första elfärjan på Gullmarsfjorden

Den nya laddanläggningen vid Finnsbo färjeläge togs över av Trafikverket i april efter flera års arbete tillsammans med entreprenören Metstech från Uddevalla och deras underleverantörer. Systemet bygger på automatiserad högkapacitetsladdning där färjan ansluter sig själv vid varje anlöp.

För Trafikverket Färjerederiet är satsningen på Gullmarsleden en viktig del i Vision 45, den strategiska plan för att rederiet ska kunna uppfylla statens klimatpolitiska mål om klimatneutralitet till och med år 2045.

– Vi har över 40 färjeleder som på något sätt ska bli fossilfria till 2045 och detta är en viktig pusselbit i det. Det här visar att tekniken fungerar i skarp drift, säger Mattias Bergsten, distriktschef vid Trafikverket Färjerederiet.

Laddar på fyra minuter

När Tellus närmar sig kajen sker flera moment automatiskt. Systemet känner av att färjan är på väg in, kommunikationen mellan land och fartyg etableras och därefter aktiveras automooring-systemet som förtöjer färjan utan traditionell manuell hantering. Befälhavararen behöver enbart aktivera sekvensen med ett knapptryck.

– När färjan kommer in öppnar sig laddmottagaren ombord automatiskt, sedan går automooringen ner och hakar fast färjan. Efter det ansluts själva laddkabeln. Det är mycket som ska hända på väldigt kort tid, säger Mattias Bergsten.

Själva laddningen sker under cirka fyra minuter vid varje anlöp på Lysekilssidan.

– Vi laddar varje resa. Färjan går som en laddhybrid där vi nu kan köra tur efter tur på batteri och elmotor, säger han.

Anläggningen i Finnsbo har en effekt på drygt 3.000 kilowatt, motsvarande omkring 20 snabbladdare för personbilar. 

Beprövad teknik från Norge

Tekniken bygger på lösningar som redan används inom bland annat norsk färjetrafik. Det autonoma laddningssystemet kommer exempelvis från norska Zinus AS.

– Det är beprövad teknik som man har samlat ihop i det här projektet, säger Mattias Bergsten.

Samtidigt har projektet krävt omfattande samordning mellan fartyg, laddstation och elnät. Metstech beskriver själva hur moderna färjeladdstationer måste fungera som ett integrerat system där fartyg och landanläggning kommunicerar kontinuerligt kring säkerhet, jordning, effektuttag och laddcykler.

– Vi har lärt oss att landladdning handlar om att samordna två oberoende system så att de fungerar som ett enda system: fartyget och landanläggningen. Innan energi kan börja flöda måste systemen utbyta information om status, bekräfta att säkerhetsvillkoren är uppfyllda, kontrollera jordning och isolering, komma överens om effektuttag och ha tydliga rutiner för att hantera fel och avvikelser, skriver de i ett inlägg på Linkedin.

Besättningen har varit delaktig

En viktig del av projektet har varit att involvera besättningarna tidigt i arbetet. Enligt Mattias Bergsten har entreprenören haft en nära dialog med personalen kring allt från installationer till placering av knappar och gränssnitt ombord.

– Det har varit ett väldigt bra samarbete. Man har verkligen försökt anpassa arbetet efter vår operativa verksamhet och trafiken på leden, säger han.

Även rederiingenjör Gustaf Alm lyfter fram samarbetet som en framgångsfaktor.

– Personalen styr själva hur mycket de vill använda de automatiska funktionerna, och vi gör justeringar efter deras önskemål, säger han i Trafikverkets information om projektet. 

Neptunus blir nästa steg

Elektrifieringen av Gullmarsleden är inte helt färdig ännu. Färjan Neptunus genomgår just nu en omfattande ombyggnad i Stockholm och väntas återvända till leden senare under året.

– Planen är att hon ska komma tillbaka i oktober i år, säger Mattias Bergsten.

När Neptunus åter sätts i trafik kommer även den att laddas automatiskt och trafikera leden på el.

Trots elektrifieringen finns fortfarande dieselgeneratorer kvar ombord som reservsystem. Vid hårt väder eller eventuella störningar i elförsörjningen kan färjorna snabbt växla över till diesel eller HVO.