Från regelverk till verklighet

Världssjöfartens dag firas på initiativ av FN:s sjöfartsorganisation IMO. I Sverige höll Maritimt Forum ett seminarium på World Maritime University i Malmö. 

Maximo Q Mejia, professor och rektor för WMU, sa att årets tema From Policy to Practice: Powering Maritime Excellence belyser en stor utmaning. 

– Att ta fram nya regelverk är viktigt, men det är först när de implementeras som de gör skillnad på riktigt. Det finns en logisk koppling mellan IMO, WMU och Maritimt Forum där IMO står för reglerna, WMU står för kunskapen och Maritimt Forum representerar den maritima näringen, sa Maximo Q Mejia. 

Flera talare gav exempel på hur regelverk och ambitioner driver branschens innovation. Jörgen Karlsson från ABB var en av dem. 

– Ta landström till exempel. Idén är inte ny, men det är när IMO sätter ljus på det som saker börjar hända. Vi har gått från "kan detta verkligen fungera" till "hur snabbt kan vi få det på plats". IMO skapar en efterfrågan på innovationer, sa Jörgen Karlsson.

GPS-störningar driver innovation

I ett panelsamtal om IMO:s säkerhetsarbete, lett av Niklas da Silva från Svensk Sjöfart, diskuterades nya regler och risker kring cybersäkerhet och GPS-störningar. Johan Wahlström från Sjöfartsverket påpekade att fysisk infrastruktur för navigering blir allt viktigare till följd av ökade GPS-störningar, och Donald Werner från Furetank berättade att rederiets besättningar märker av störningarna i sin vardag.

– Våra befäl är väl förberedda och övar regelbundet för att hantera GPS-störningar. Utmaningen är att inte veta när det kommer att hända. Det skapar förstås en stress hos dem ombord, sa Donald Werner.

På samma sätt som regelverk driver innovation kan risker göra det. Många leverantörer erbjuder idag mer robust utrustning till fartygen som en följd av ökade GPS-störningar. 

– En annan positiv effekt, om man nu kan säga så, är att samarbetet mellan rederier har ökat på grund av GPS-störningarna. Vi har utvecklat nätverk och delar information om incidenter på ett annat sätt än vi gjorde tidigare, sa Donald Werner. 

Rederier och hamnar måste samarbeta

Annika Kristensson från Terntank och Jennie Folkunger från Trelleborgs Hamn hade bjudits in för att prata om energieffektivitet och minskade utsläpp. De är överens om att hamnar och rederier behöver samarbeta och kommunicera för att satsa på rätt saker i arbetet för att nå klimatmålen.

Jennie Folkunger fick frågan vad hamnen behöver ha av rederier för att kunna bygga rätt infrastruktur.

– För landström är det ganska enkelt. Vi behöver veta hur mycket kraft rederiet tror att deras fartyg behöver och var vi ska placera anslutningen. När det gäller bränslen är det svårare att veta vad som kommer att behövas. Vi kan inte lagra en hel buffé av olika bränslen i hamnen så här behöver vi samarbeta, sa Jennie Folkunger.

Tvärtom då? Vad behöver rederiet ha av hamnen för att våga investera i fartyg med ny teknik och nya bränslen? Annika Kristensson drog lite på svaret.

– Det är svårt med alla nya bränslen som finns. Här behöver hamnen vara flexibel men jag förstår naturligtvis att ni inte kan lagra allt. Det viktigaste är att det finns samarbetsvilja, sa hon och påpekade att även andra aktörer har en viktig roll för att företagen ska våga satsa. 

– Det behövs tydliga besked från klassningssällskap och myndigheter om vad som gäller. Regelverken måste vara långsiktiga och stabila, sa Annika Kristensson.

Whack-a-mole för industrin

Att investera i lösningar för alternativa bränslen är dyrt – och störst risk tar den som går först. Samtidigt måste det göras. Ska hamnar eller rederier ta första steget, undrade Julia Christensson som ledde samtalet. 

– Båda! Vi måste hjälpas åt att hitta de bästa lösningarna. Så länge det finns tydliga och uttalade krav så kan vi lösa det mesta. Vi vet att vi måste investera men vi behöver ta bort så mycket osäkerhet som möjligt för att kunna investera i rätt saker. De senaste åren har varit whack-a-mole för industrin. En sak poppar upp, man får ordning på den, och då poppar nästa upp. Nu behöver industrin lugn och ro, sa Jennie Folkunger.

Föreslår mer simulatorträning

Fredrik Olindersson, skolchef på Chalmers Sjöfartshögskola, tog upp den pågående revisionen av STCW-konventionen och att kompetensbehoven för sjöbefäl ändrats. Idag behöver skolan se till att eleverna lär sig om digitalisering, alternativa bränslen och ny teknologi.

Han presenterade ett förslag om att ersätta 90 praktikdagar ombord med 30 dagar intensiv träning i simulator iland.

– Träning i simulator kan inte ersätta allt man får ombord, som till exempel rutiner och vaktgång i ett sammanhang. Å andra sidan kan man få mängdträning och testa ovanliga scenarier. Vi ser det här förslaget som en förbättring och inte en genväg. Vi ska inte ersätta all fartygspraktik utan vi ska välja den bästa kombinationen, sa Fredrik Olindersson.