IMO tar steg mot nettonoll

Beslutet som fattades under fredagen innebär att IMO har tagit ytterligare ett steg mot att etablera ett juridiskt bindande ramverk för att minska växthusgasutsläpp från fartyg globalt, med målet att nå nettonollutsläpp omkring år 2050.

De nya åtgärderna godkändes av kommittén för marint miljöskydd (Marine Environment Protection Committee) under dess 83:e session (MEPC 83) den 7–11 april 2025, och omfattar en ny bränslestandard för fartyg samt en global prissättningsmekanism för utsläpp.

Första i världen att reglera en hel sektor

IMO:s Net-Zero Framework är det första i världen som kombinerar obligatoriska utsläppsgränser och prissättning av växthusgaser över en hel branschsektor.

De beslutade åtgärderna, som formellt förväntas antas i oktober 2025, kommer att träda i kraft 2027 och bli obligatoriska för stora havsgående fartyg över 5.000 bruttoton – vilka står för 85 procent av de totala CO₂-utsläppen från internationell sjöfart.

Överenskommelsen förhandlades intensivt in i det sista, och resultatet beskrivs av många som en kompromiss mellan olika länders intressen. När det var dags att gå till beslut slutade det med en omröstning med siffrorna 63–16. Från Stilla havs-nationer och miljöorganisationer kom kritik mot att överenskommelsen var för svag, samtidigt som oljeproducerande länder fördömde den som alltför betungande.

Som Sjöfartstidningen rapporterat valde USA att inte delta i mötet. Tidningen The Guardian skriver att det är oklart om USA kommer att godta det kompromissförslag som antagits, men att andra länder är säkra på att de kan införa reglerna ändå.

IMO:s generalsekreterare, Arsenio Dominguez, prisade ändå det engagemang som medlemsstaterna visat under veckan:

– Det här representerar ett betydande steg i våra gemensamma ansträngningar att bekämpa klimatförändringarna, modernisera sjöfarten och visar att IMO levererar på sina åtaganden. Nu är det viktigt att vi fortsätter arbeta tillsammans, för en fortsatt dialog och lyssnar på varandra – om vi ska skapa förutsättningar för ett framgångsrikt genomförande, säger Arsenio Dominguez i ett uttalande.

Branschen välkomnar beslutet

Branschföreningen Svensk Sjöfart välkomnar beslutet i IMO och skriver i en kommentar att den ekonomiska mekanismen innehåller ett incitamentssystem där fartyg som överträffar utsläppskraven kan sälja eller spara överskottsenheter, medan andra måste köpa utsläppsenheter. Intäkterna ska finansiera klimatåtgärder, gröna bränslen och stöd till utvecklingsländer.

– Äntligen får vi ett globalt pris på växthusgaser, vilket är helt avgörande i övergången från fossila till hållbara bränslen. Svensk Sjöfart välkomnar beslutet även om mycket arbete med detaljerna kvarstår. Men signalen är tydlig, sjöfarten ska på global basis nå klimatmålet om noll utsläpp av växthusgaser 2050, säger Fredrik Larsson, klimatpolitisk expert på Svensk Sjöfart.

Även den Europeiska redarföreningen ECSA välkomnar det nya klimatavtalet.

– Även om avtalet inte är perfekt, är det en bra utgångspunkt för vidare arbete. Det är ett ramverk som vi kan bygga vidare på för att säkerställa nödvändiga investeringar i produktion av rena bränslen, säger Sotiris Raptis, generalsekreterare för Europeiska redare ECSA i ett pressmeddelande.

Önationer besvikna

Flera svårt klimatutsatta önationer avstod från att rösta i protest när IMO tog beslutet om en global klimatskatt på sjöfarten på fredagen, rapporterar AFP.

– Vi kan inte stödja ett beslut som inte lever upp till den överenskomna strategin, säger Salomonöarnas infrastrukturminister Manasseh Maelanga.

Miljöorganisationen WWF ger ett blandat omdöme till överenskommelsen i IMO.

–  Beslutet är både ett historiskt genombrott och ett missat tillfälle. Ett bindande avtal ger en tydlig signal att sjöfartens utsläpp ska ner, men starkare åtgärder behövs. Sjöfartsindustrin behöver byta kurs fullt ut och styra finansieringen mot mer hållbara bränslen och energikällor, säger Inger Näslund, havsexpert på Världsnaturfonden WWF i en kommentar.

Så ska det fungera

Den nya mekanismen som beslutats om ställer krav på att växthusgasintensiteten i fartygsbränsle ska minska successivt från 2028, alternativt att utsläpp kompenseras ekonomiskt. För fartyg som inte når utsläppskraven väntar en kompensationsplikt som kan generera upp till 30 miljarder USD årligen till en klimatfond under IMO.

Den nya regleringen innebär att fartyg som inte uppfyller kraven måste betala för sina utsläpp enligt ett system med olika nivåer.

Lloyds List skriver att fartyg med en växthusgasintensitet (GHG) som är högre än den grundläggande nivån för koldioxidintensitetsminskning, eller Z-faktorn, behöver betala 380 USD per ton CO₂-ekvivalenter för alla utsläpp över gränsvärdet. Dessutom tillkommer en straffavgift på 100 USD per ton CO₂-ekvivalenter i form av så kallade remedial units (RUs) för utsläpp mellan grundnivån och den andra nivån, kallad Direct Compliance Target (DCT).

Ett fartyg med GHG-intensitet under DCT betalar inga avgifter och genererar istället krediter kallade surplus units (SUs) från utsläpp under DCT. Dessa kan sparas i två år eller säljas via ett IMO-register för GHG-bränsleintensitet.

Fartyg med utsläppsunderskott (som använder smutsigt bränsle) kan handla med krediter från fartyg med överskott. Det gör det lättare för fartyg utan tillgång till biobränslen att uppfylla kraven.

LNG-drivna dual-fuel-fartyg kommer att uppfylla kraven fram till 2032, men behöver därefter blanda in biogas eller använda koldioxidinfångning – något som en källa enligt Lloyds list kallar “dödsstöten för LNG” som fartygsbränsle.

Fartyg som drivs med ammoniak eller metanol i dual-fuel-konfiguration kan bli godkända, beroende på hur bränslet produceras.

Behandlas på nytt i oktober

De föreslagna ändringarna i MARPOL bilaga VI är planerade att formellt antas vid en extra session av kommittén för marint miljöskydd (MEPC) i oktober. Om de antas träder de i kraft år 2027.