HAVERI
Nu är utredningen om Marco Polo-olyckan klar
Statens haverikommission släpper idag måndag sin slutrapport om Marco Polos grundstötning i oktober 2023. Utredningen pekar ut flera orsaker till olyckan.
Publicerad
Senast uppdaterad
Tidigt på morgonen den 22 oktober 2023 grundstötte passagerarfärjan Marco Polo på resa från Trelleborg till Karlshamn. Den planerade rutten gick öster om Hanö. Under resan uppstod ett fel med navigationsutrustningen vilket ledde till att fartyget kom ur kurs, skriver Statens haverikommission i sin rapport.
Istället för den planerade rutten passerade fartyget på grunt vatten mellan Hanö och fastlandet. Vid grundet Laxören skedde en första grundstötning. Men resan fortsatte och drygt elva minuter senare gick fartyget återigen på grund och blev stående.
Grundstötningarna orsakade omfattande skador i fartygets skrov, vilket medförde att stora mängder tjockolja läckte ut i Hanöbukten.
Besättningen förstod inte
Besättningen förstod initialt inte att fartyget grundstött vilket fördröjde larm- och räddningsåtgärder. Mörker och dålig sikt försvårade också bedömningen av utsläppets omfattning.
Inledningsvis låg fokus på att evakuera passagerarna från fartyget. Senare övergick insatserna till att fokusera på miljöräddning och oljebekämpning både till sjöss och iland. Miljöräddningen blev utdragen och komplicerad och det stora antalet inblandade aktörer ställde höga krav på samverkan. Räddningsåtgärderna komplicerades ytterligare av besvärligt väder och oklarheter avseende bärgningen av fartyget.
Efter en vecka drev fartyget av grundet och grundstötte därefter en tredje gång, vilket orsakade ytterligare utsläpp av tjockolja från redan skadade tankar.
Elva dagar efter den första grundstötningen kunde fartyget bogseras till kaj i Stillerydshamnen i Karlshamn.
Förlorade GPS-signalen
Enligt haverikommissionens rapport orsakades olyckan av att fartygets procedurer inte var tillräckliga för att säkerställa en säker navigering av fartyget efter att navigationssystemen förlorade GPS-signalen. En bidragande orsak var att bryggbesättningen enbart förlitade sig på en navigationsmetod.
Bakomliggande orsaker till olyckan uppges vara brister i besättningens utbildning såväl i navigationssystemen som i säkerhetsorganisationssystemet.
Brister fördröjde insatsen
De enskilda räddningsåtgärderna genomfördes i huvudsak effektivt, skriver haverikommissionen. Utredningen visar dock att det förekom brister i bland annat kommunikationen mellan berörda aktörer, hanteringen och delningen av information inför beslut om räddningsåtgärder, statligt stöd samt vid myndighetskontrollen av bärgningen. Bristerna innebar att räddningsåtgärder fördröjdes och att konsekvenserna av grundstötningen sannolikt förvärrades. Man har även identifierat flera rättsliga utmaningar som pekar på att det finns ett behov av att se över samhällets förmåga att hantera större fartygshändelser.
Rederiet ska vidta flera åtgärder
Statens haverikommission ger i sin utredning ett antal rekommendationer.
Rederiet TT-Line rekommenderas att vidta åtgärder för att säkerställa en säker navigering och för att nödsituationer hanteras på ett adekvat sätt. Rederiet uppmanas att förstärka procedurerna för vaktavlösning på bryggan, utveckla navigationsprocedurerna och säkerställa att de efterlevs, säkerställa att bryggbefälen har tillräckliga kunskaper om navigationssystemen, stärka besättningens kunskaper om säkerhetsorganisationssystemet, säkerställa att besättningen får tillräcklig övning av nödscenarier för att snabbt kunna identifiera och hantera en uppkommen nödsituation, och att se över sina procedurer för hur stödet till fartyget kan förbättras vid olika nödscenarier.
Se över bärgning och ansvar för oljesanering
Sjöfartsverket rekommenderas att säkerställa att kontakt i ett tidigt skede tas med de räddningsmyndigheter på land som kan behöva bistå vid sjöräddning.
Transportstyrelsen rekommenderas att ta fram metoder för hur myndigheten kan säkerställa att åtgärder i bärgningsplaner genomförs och att ta fram procedurer för hur beslut om tvingande åtgärder snabbt kan fattas och verkställas.
Regeringen rekommenderas att utreda hur samhällets förmåga att hantera större fartygsolyckor kan stärkas, bland annat genom att se över berörda aktörers roller och ansvar och att tydliggöra ansvaret för sanering av olja.
