”För ett år sedan var allt så positivt, nu är det bara oro”

Den 14 februari kom beskedet att Sjöfartsverket och Luleå Hamn AB avbrutit upphandlingen av muddringarna i farleden in till Luleå i miljardprojektet Malmporten. Luleå Hamn har även avbrutit upphandlingen av den nya kajen i den nya djuphamnen. Orsaken är att de inkomna anbuden översteg de budgeterade kostnaderna.

Nyheten slog mer eller mindre ner som en bomb i ett redan pressat läge i Norrland med industrisatsningar som kommit av sig och besked om besparingar.

Ida Kristoffersson är fartygsagent och driver sedan fem år Luleå Agent AB med sin bror Johan Kristoffersson och Björn Sundström. Hon oroas av nyheten om upphandlingen som hon menar kommer att få stora konsekvenser för sjöfarten i norr.

–Det är oroväckande, helt klart. Det kommer inte bli någon muddring i år, men hur blir det nästa år och året därpå? Detta skapar en stor osäkerhet. För Norrlandsindustrierna är det avgörande att muddringen kommer i gång på riktigt, säger hon.

En farled i allt sämre skick

Deras bolag hanterar omkring 350 anlöp årligen i Luleå, strax över hälften av alla anlöp. Många är bulkfartyg som antingen kommer med råvaror till Norrbottens gruv- och stålindustri, eller fartyg som skeppar ut de över fyra miljonerna ton med järnmalm från LKAB. Från 2020 till 2030 beräknas att antalet anlöp ska öka till närmare 2.500 per år under förutsättning att hamnen får den ökade kapacitet som krävs för så många fartyg.

Redan idag är farleden in till Luleå i dåligt skick och blir enligt Ida Kristoffersson sämre för varje år. De behöver hela tiden göra nya beräkningar på vilka fartygsstorlekar som kan komma in.

–I och med landhöjningen tappar vi knappa en centimeter i djupgående varje år. Eftersom farleden är i så dåligt skick vet vi inte från år till år vilka djupgåenden som kommer att gälla. Varje vår sänker Sjöfartsverket det godkända djupgåendet i väntan på att det ska bli isfritt så att det går att mäta djupet exakt och det drabbar framför allt Panamax-segmentet, säger hon.

Tappar nära en halvmeters djupgående

Varje vår fram till muddringen är klar är begränsningen 10,25 meter. Dessutom behöver ett Panamax-fartyg ha 90 centimeter vatten under kölen.

–Vi vet inte vad det blir för djupgående efter årets mätning, men det normala vi räknar på är 10,70, men det vet vi inte om vi får. Oavsett så måste vi läktra fartygen utanför hamnen och toppa upp dem där och det kostar både tid och pengar, så alla ser verkligen fram emot att den här muddringen bli klar. Det är lönsammare och miljövänligare med större fartyg, säger hon och fortsätter:

–Detta påverkar inte oss så mycket, men däremot är det en enormt viktig fråga för regionen och hela Sverige. Vi är vana vid att sitta med tabeller och räkna på djupgående, men det slår hårt mot kunderna när de ska räkna på sina kontrakt utan att kunna få några löften på vilka mått som gäller.

Dessutom krymper farledens bredd hela tiden genom erosion, vilket gör att den maximala fartygsbredden också förändras. Förra året sänkte Sjöfartsverket maxbredden från att kunna få tillstånd för 36 meter breda fartyg till enbart 33 meter.

–De flesta Panamax-fartyg är 32,20 meter. Det man åtminstone skulle önska är ett återställande av farleden.

Isbrytarna som försvinner

Som grädde på moset meddelade Sjöfartsverket den 24 februari att de beslutat att lägga en isbrytare i Atleklassen, vilket Ida Kristoffersson inte tror drabbar Luleå.

–Luleå är en av Sveriges fem Core-hamnar så utifrån det perspektivet antar jag att de kommer att ha isbrytare kvar här för att täcka industriernas behov. Men i längden kan det leda till att hamnar likt Karlsborg tvingas stänga, säger hon och fortsätter:

–Allt med isbrytarna känns som att det går åt fel håll. Först skulle det byggas tre nya, sedan blev det två och sedan en. Nu ska vi istället lägga upp en, säger hon.

Ida Kristoffersson menar att det just nu blåser pessimistiska vindar kring den gröna industriboomen i norr, inte minst efter varsel och stängningar av delar av Northvolts fabrik i Skellefteå och nu den uppskjutna upphandlingen av Malmporten, Sveriges största muddringsprojekt i modern tid.

–För bara ett år sedan var alla man träffade så positiva kring allt som händer i norra Sverige. Nu vet jag inte om det är någon som säger så längre, säger hon.