Fixade landström med vätgas

Läs de andra delarna i artikelserien om vätgas inom sjöfarten:
Ska knäcka vätgaskoden
Bygger bränsleceller för Norges framtidsfärja
Deras vätgaskoncept långt ifrån att bli verklighet
Grus i maskineriet för vätgasen i Norge

Vid Stena Lines Tysklandsterminal i Göteborg har lastningen av Stena Germanica just påbörjats inför kvällens avgång till Kiel. Precis som vanligt ligger fartyget anslutet till landström. Men den här dagen är det inte den vanliga elektriciteten från Göteborgs stadsnät som strömmar fram till fartyget, utan istället elektricitet som tillverkas utifrån grön vätgas.

–Detta är första gången som vätgas används för att koppla upp ett fartyg så här. Och det känns väldigt skoj att vi i Göteborg kan vara arena för ett test av den här nya tekniken, säger Viktor Allgurén, innovationschef på Göteborgs Hamn.

Under två veckor i månadsskiftet april/maj genomfördes ett pilottest där Stena Lines båda Tysklandsfärjor Stena Germanica och Stena Scandinavica kopplades in till en mobil vätgasgenerator. För testet ställdes tre containrar upp på hamnplanen, en med kraftelektronik för att kunna mata fram ström i 60 hertz till fartyget, en container som ser ut som ett lastbilsflak som innehåller vätgasen, samt en container med fläktar på taket där det finns en vätgasgenerator. En slang i samma storlek som en trädgårdsslang går från vätgascontainern till vätgasgeneratorn.

–Mer än så behövs inte. Det är faktiskt väldigt enkelt egentligen, säger Thomas Einarsson, affärsutvecklingsansvarig på Hitachi Energy i Sverige, det bolag som utvecklat vätgasgeneratorn kallad HyFlex och som använt svenska Powercell som teknikpartner för att integrera bränsleceller i lösningen.

Går att skala upp

Under testet har inte fartyget kunnat försörjas helt med elektricitet från vätgasen eftersom det är en test-anläggning. Men tekniken går att skala upp.

–I framtiden kommer vi kunna leverera de effekter som behövs, säger Thomas Einarsson.

Vätgasen i försöksprojektet kommer från tyska Linde Gas. Enheten innehållet 100 kilo vätgas.

–Den drar ungefär mellan 50 och 60 kilo vätgas per megawatt-timme, säger han.

Resultatet av processen blir en koldioxidfri energi där allt som kommer ut är el, värme och vatten.

En möjlig lösning inför 2030

Under år 2030 träder ett nytt EU-regelverk i kraft kallat AFIR, Förordningen om alternativ bränsleinfrastruktur, som ställer krav på infrastruktur inom väg, flyg och sjöfart. Det innebär att container- och passagerarfartyg måste använda landström när de ligger vid kaj i en hamn. Enligt en studie från ICCT, International Council on Clean Transportation, beräknas det minska utsläppen med drygt en miljon ton koldioxid per år.

De inblandade aktörerna i testprojektet ser en stor potential hos vätgaslösningen och som en möjlig väg för att möta de nya reglerna, exempelvis Stena Line.

–Nu är vi väl försörjda med elektricitet här i Göteborg, men vi har andra hamnar där det inte finns kapacitet att använda landström på samma sätt. Detta är helt klart en möjlighet inför de nya kraven 2030, säger Johan Live, presschef på Stena Line.

Att enheterna är tämligen små är en annan fördel som skapar flexibilitet enligt Thomas Einarsson. 

–Eftersom det här är utrustning som byggts in i containrar och som inte väger så mycket är de enkla att flytta runt och det funkar ju väldigt bra i en hamn, säger han.

Inför projektet var tillståndsfrågan en annan aspekt som behövde hanteras. Men enligt Jan Thorsson, försäljningschef på Powercell, var det inga problem alls. 

–Vätgasen är som vilken annan brandfarlig vätska eller gas som helst. Samma regelverk gäller, vilket betyder att vi hämtade en blankett på två sidor från räddningstjänstens hemsida där vi fick berätta vad vi avsåg att göra och hur vi arbetat med att förebygga en skada. Svårare än så var det inte, säger han.