Klart nu: Riksdagen säger ja till bättre tonnageskatt

Under torsdagen röstade riksdagen ja till regeringens förslag till förbättrade regler för svensk tonnageskatt. Syftet är att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Förslaget innebär att systemet utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart, större möjlighet att hyra ut fartyg utan besättning inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet, ändrade förutsättningar för att ett fartyg ska kunna ingå i systemet, samt generösare villkor för företagen att använda sig av en så kallad överavskrivningsfond. 

Efterlängtad modernisering

Från branschens sida välkomnas ändringarna. Beslutet innebär en efterlängtad modernisering av regelverket och bedöms skapa mer konkurrenskraftiga och förutsägbara villkor för svensk sjöfartsnäring.

Förändringarna syftar till att öka flexibiliteten i systemet och förbättra dess konkurrenskraft i jämförelse med motsvarande tonnageskattesystem i andra europeiska sjöfartsländer. 

Det nuvarande systemet infördes 2017 har enligt branschen innehållit begränsningar som gjort svensk tonnageskatt mindre attraktiv. Nu undanröjs nu flera av dessa hinder, vilket enligt branschorganisationen stärker incitamenten för rederier att välja svensk flagg och etablera verksamhet i Sverige.

Särskilt betydelsefullt anses det vara att trafikkravet avskaffas och att storleksgränsen justeras. 

Svensk Sjöfart har tidigare betonat att det är viktigt att reformen genomförs snabbt. 

– Att vi nu snabbt får på plats en reviderad tonnageskatt innebär avsevärt bättre möjligheter för svenska rederier och genom de reformer som föreslås närmar sig det svenska tonnageskattesystemet vad som finns i övriga Europa, säger Camilla Åberg Linder, näringspolitisk expert på Svensk Sjöfart.

Bra men inte perfekt

I några delar når dock förslaget inte ända fram för att motsvara vad som finns inom övriga EU, menar branschorganisationen.

– Det gäller särskilt frågan om obegränsad uthyrning av fartyg inom en och samma koncern inom EU, vilket skulle ge rederier bättre möjligheter att växa med Sverige som bas. I utskottsbehandlingen har även motionsförslag i linje med detta synsätt behandlats, vilket ytterligare understryker behovet av reformen. Men reformarbetet får inte stanna där. Sverige behöver också utveckla förutsättningarna för ship management, genomföra regelförenklingar och införa fler miljöincitament. Dessutom krävs likvärdiga villkor för anställning av svensk personal, säger Camilla Åberg Linder.

"Stort steg framåt"

Från fackligt håll är man också glad över beslutet om förbättrad tonnageskatt, men påpekar samtidigt att det finns mer att göra. 

– Jämfört med dagens tonnageskatt är det här ett stort steg framåt, och vi är positiva till de föreslagna förändringarna. Vi menar dock fortfarande att de rederier som varit lojala mot den svenska flaggan under kriser missgynnas. Eftersom de har byggt upp latenta skatteskulder, och dagens beslut inte hanterar den problematiken, stängs dessa lojala rederier i praktiken ute från det nya systemet, säger Mikael Lindmark, ombudsman på Seko sjöfolk till Sjöfartstidningen. 

Strategisk investering

Enligt Svensk Sjöfart är en stärkt tonnageskatt inte bara en näringspolitisk reform, utan även en strategisk investering i Sveriges transportinfrastruktur, beredskap och klimatomställning. En konkurrenskraftig sjöfartsnäring bidrar till robusta logistikkedjor, minskade utsläpp och stärkt sysselsättning. 

– Vi ser positivt på att riksdagen nu har fattat beslut och ser fram emot ett skyndsamt genomförande. Det är avgörande för att Sverige ska kunna stärka sin position som ledande sjöfartsnation i Europa, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart. 

Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen. 

Lagändringarna träder i kraft den 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som inleds efter den 31 december 2026.