Vill se ett sjöfartskliv för omställning

Det kan vara snårigt och komplicerat att söka finansiering för investeringar i innovation för att minska klimatutsläppen eller för att konvertera ett fartyg från fossilt bränsle till eldrift.

På ett seminarium i Göteborg om sjöfartens gröna finansiering arrangerat inom Maritimt Forum beskrevs utmaningar i form av krångliga ansökningsprocesser och begränsade möjligheter att få stöd. De stora EU-fonderna kan ge möjligheter för större aktörer, men ansökningsprocessen är komplicerad och krävande.

Vill se en svensk fond för sjöfart

För att göra det lättare att klara den gröna omställningen har ett nytt nätverk bestående av Göteborgs Hamn, Stockholms hamnar, Skärgårdsredarna, ABB, Volvo Penta, och Stena Line fört fram idén om att införa ett särskilt hamn- och sjöfartskliv.

– Det behöver bli enklare att söka EU-medel, men det skulle också behövas en svensk fond för sjöfarten. Idag är Klimatklivet den huvudsakliga fonden för sjöfartsbranschen, men den har ett trubbigt utvärderingsverktyg som gör det svårt för sjöfartsbranschen, säger Julia Christensson, ansvarig för Grants office och public affairs på Göteborgs Hamn.

Bara liten del går till sjöfart och hamnar

Enligt det nya nätverket har endast cirka en procent av Klimatklivets medel har gått till hamnar och redare de senaste tio åren, något som visar på behovet av en särskild lösning som passar sjöfartens behov.

Ingela Berntson, vd för Skärgårdsredarna berättar om flera exempel där deras medlemmar fått avslag på ansökningar till Klimatklivet med motiveringen att klimatnyttan per investerad krona skulle bli för liten. Men få av de små familjeägda rederierna har möjlighet att på egen hand finansiera en konvertering till eldrift eller investera i nybyggda batteridrivna fartyg.

– Banker har ofta svårt att förstå vår bransch och vill sällan investera i skärgårdstrafik. Det innebär stora utmaningar i vardagen för våra medlemsrederier som vill ställa om till batteridrift. De som lyckats är främst större företag som kör upphandlad kollektivtrafik.

Stockholms Hamnar har fått finansiering från Klimatklivet för landanslutning för färjor i Kapellskär och för land-el för kryssningsfartyg i Stadsgården.

– Det är ganska enkelt att ansöka från Klimatklivet, men det skulle behövas en mer tydlig och långsiktig lösning för statlig finansiering. Vi skulle gärna se en fortsättning på Klimatklivet, men riktat mot hamn och sjöfart så att vår bransch kan konkurrera på lika villkor, säger Staffan Forsell som är chef för strategi och utveckling på Stockholms hamnar.

Inspireras av fordonsindustrin

För att stödja omställningen behövs alltså ett riktat nationellt stödsystem, menar aktörerna i det nya nätverket som representerar hela värdekedjan. Hamn- och sjöfartsklivet ska ha som syfte att skapa ett anpassat stödsystem för branschen, inspirerat av FFIs (fordonsindustrins forskning och innovation), där staten och branschen samarbetar.

Hamn- och sjöfartsklivet ska ge stöd till de områden där branschen har identifierat en brist på nationell nivå idag. Fokus ligger på investerings- och produktionsstöd för uppskalning av redan framtagna tekniska lösningar samt stöd för större piloter och demonstrationsprojekt.

– Det skulle finnas mer öronmärkta pengar för vår bransch på nationell nivå. Man bör också titta på stöd för bränslekostnaden under en provperiod för att främja alternativa bränslen. Vi behöver få mer skala i omställningen, säger Julia Christensson från Göteborgs Hamn.

Medlemmarna i nätverket vill att hamn- och sjöfartsklivet ska drivas av branschen och staten tillsammans, och att branschen ska vara drivande i att identifiera behoven i värdekedjan, och delta i utvärderingen av projektansökningar.