Varvet förbereder sig för kris och krig

– Det är ett stort jobb som ligger framför oss, och många andra, att se över hur företaget ska arbeta om det blir kris och krig. Vi har tittat på vad andra gör för att inte uppfinna hela hjulet igen, säger Peter Andersson, vice vd för Oresund Drydocks i Landskrona.

Varvsverksamheten är väldigt energiberoende. Svetsning, lyft, att hålla dockorna torra och i stort sett allt annat arbete på varvet kräver energi. Tillgång till färskvatten är en annan kritisk faktor. 

– Vi blir hämmade om vi inte har tillförsel av färskvatten och ström för att kunna göra våra jobb. Det är det viktigaste för alla industrianläggningar idag.

Pratar med kommunen

Oresund Drydocks har haft kontakt med de kommunala bolagen för energi- och vattenförsörjning för att få veta vad de kan leverera till varvet i händelse av kris eller krig.

– De kommer i stort sett inte att leverera någonting till oss. Samhällsviktiga funktioner prioriteras för vatten och ström, och dit räknas inte vi. Inte ännu i alla fall. Det har börjat diskuteras att varven i Sverige ska pekas ut som nationsviktiga företag, säger Peter Andersson.

Så vad gör ni för att förbereda er? 

– Vi tittar på alternativa lösningar till vad som finns idag. När det gäller elförsörjning investerade vi redan för ett par år sedan i nödaggregat för att kunna köra de mest kritiska funktionerna och hålla våra dockor flytande och torra samt att vi behöver ha nödfunktioner som brandvatten och länsning igång, säger han.

Varvets stora docka skulle ta fem till sex dagar att länsa med nödkörning.

– De ordinarie pumparna är så pass stora, så de kan vi inte köra på våra nödaggregat. Men det är ju heller inte meningen. Säg att det är en krigssituation och vi har ett prioriterat fartyg i dockan, då får staten gå in och säga att detta är prioriterat, och då måste vi få ström till våra pumpar. När det är klart kan vi gå ner till nödkörning igen, förklarar Peter Andersson.

Måste ha personal

En annan kritisk faktor som Oresund Drydocks har identifierat är tillgången på personal. Idag använder varvet mycket utländska underleverantörer – och i ett krigsläge kan de försvinna.

– Det här kommer att bli en stor grej för oss. Varvsindustrin i Sverige har varit lågt prioriterad sedan 1980-talet och är därför sårbar. Vi har förlorat mycket kompetens.

Hur ser er plan ut för detta?

– Vi har en diskussion både med våra partners här på varvsudden och med andra varv i Sverige. Det som behövs är en dialog om var vi ska sätta in resurserna. Alla varv behöver inte vara uppe och snurra, de mindre varven kanske kan dela på arbetskraft. Vi behöver sitta tillsammans med staten och se över prioriteringarna, säger Peter Andersson.

Ska öva i höst

Oresund Drydocks kommer att delta i den totalförsvarsövning som ska hållas på Donsö under mässan DSM. I ett scenario ska ett Stena Line-fartyg gå på grund och behöva gå på varv, och kommer då att bli anvisat till Oresund Drydocks. 

– Det ska bli väldigt intressant att testa hur allt ska fungera i högsta beredskap. Så fort krigslagar träder i kraft så faller till exempel alla försäkringar automatiskt. Då kan vi inte ta emot några fartyg utöver de vi blir direkt anvisade av svenska staten. Vi har ingen reparentförsäkring, och fartygen har heller ingen försäkring, så då blir det svenska staten som får gå in och täcka alla kostnader. Det här har inte testats eller ens diskuterats sedan 1940-talet, säger han. 

Kartan listar viktiga områden

I arbetet med företagets krigsorganisation har Oresund Drydocks skapat vad Peter Andersson kallar för en road map, med utgångspunkt i vad varvet behöver och vad som finns idag. Kartan är indelad i områden som beredskapsavtal, personal och samhällskritisk verksamhet.

– Vad behöver vi för att vår verksamhet ska fungera? Vi behöver sjukvård, brandkår, barnomsorg för att våra arbetare ska komma till jobbet. Vi behöver försörjning av el, vatten och livsmedel. It och kommunikation är en stor del; vad gör vi om all it är utslaget? Behöver vi vanlig post eller kanske ordonnanser som kör runt med information? Allt detta har vi börjat fundera över nu. 

Kartan innehåller olika stadier – från nästan-kris till fullskaligt krig och allt däremellan – eftersom olika regler och ansvarsområden gäller i olika scenarier.

Tips till andra

Vissa delar av kartan har ODD kommit långt med. På andra områden återstår mycket arbete.

– Eftersom vi i Sverige har lagt ner mycket av vår beredskap under de senaste 20 åren, kommer det ta tid att bygga upp detta. Vi börjar närapå från noll.

Vad har du för tips till företag som nu börjar titta på sin krigsorganisation? 

– Gör en road map för att bena ut vad du har framför dig. Vilka problem kan uppstå i ditt företag vid olika händelser? Dela upp det i olika stadier, både krig och kris och precis före krisen, och fundera på hur du ska agera. Titta inte bara på ditt företag utan även utanför och allt runt omkring. Målet är att ha en bra beredskap för företaget du arbetar på, säger Peter Andersson.

Han påminner också om att se över vilka resurser som finns i den egna organisationen.

– Du behöver en ställföreträdande organisation, för folk kommer att trilla bort eftersom de är krigsplacerade. Du måste veta vad du har i både underleverantörer och i egna anställda. Här behöver du prata med dina underleverantörer, hur ser det ut hos er, kommer ni att stanna i Sverige och jobba om det blir krig? Att se över vilka resurser du har på ditt företag är en av de viktigaste sakerna att göra.

Läs mer: Så förbereder en av de sjöfackliga organisationerna sin krigsorganisation.