BEREDSKAP

Nils Brandberg är ombudsman och beredskapssamordnare på Sjöbefälsföreningen. Till vänster en arkivbild från en samövning mellan Försvarsmakten och civil sjöfart.

Facket ser över sin krigsorganisation

Tänk inte så mycket, börja bara! Det tipset ger Nils Brandberg på Sjöbefälsföreningen till den som ska komma igång med sin krigsorganisation.

Publicerad Senast uppdaterad

Från att ha varit närmast en icke-fråga funderar nu allt fler företag, organisationer och myndigheter på sin kris- och krigsorganisation.

– Beredskap handlar inte bara om krig. Pandemi, skogsbränder och sådana saker har fått samhället att inse att vi behöver ha avtal och en organisation för kriser överlag, säger Nils Brandberg, ombudsman och beredsskapssamordnare hos Sjöbefälsföreningen som nu ser över hur fackets verksamhet ska fungera i händelse av höjd beredskap.

Från att ha varit närmast en icke-fråga funderar nu allt fler företag, organisationer och myndigheter på sin kris- och krigsorganisation.

– Beredskap handlar inte bara om krig. Pandemi, skogsbränder och sådana saker har fått samhället att inse att vi behöver ha avtal och en organisation för kriser överlag, säger Nils Brandberg, ombudsman och beredsskapssamordnare hos Sjöbefälsföreningen som nu ser över hur fackets verksamhet ska fungera i händelse av höjd beredskap.

Hamnat på agendan

Eftersom Sverige inte varit i krig på över 200 år har beredskapsfrågor generellt legat långt ner på agendan.

– Nu behöver beredskapen återuppväckas och det sker på alla områden. Men samhället har förändrats, både inom privat och offentlig sektor och hur myndigheter och deras uppdrag är organiserade. Lagstiftarna tittar på nya beredskapslagar och man ser över avtal som börjar gälla i höjd beredskap, säger Nils Brandberg. 

Han har en bakgrund som marinofficer, är sjökapten och har arbetat i bilfartyg, kryssningsfartyg och på vägfärjor. Han har tidigare varit lokalt fackligt ombud i skärgården och facklig på heltid hos Trafikverket.

– Jag tror väldigt mycket på dialog och samverkan både i vardagligt fackligt arbete och när det gäller beredskapsfrågor, säger Nils Brandberg. 

Kärnverksamheten måste funka

Sjöbefälsföreningen har kommit en bit i arbetet med sin krigsorganisation. Man har identifierat vad som är fackets kärnverksamhet och vilka delar som måste fungera i kris eller höjd beredskap. 

Vid höjd beredskap träder nya lagar och förordningar in. Nils Brandberg nämner den arbetsrättsliga beredskapslagen och avtal om arbetstid vid krigs- och beredskapstillstånd.

– I beredskapslagarna står att fack och arbetsgivare ska träffa avtal om vissa arbetsrättsliga saker. Som fackförbund har vi en roll i beredskapslagstiftningen och det måste vi vara beredda på.

Måste kunna fatta beslut

Man behöver också kunna sköta förbundets interna arbete. Här har Nils Brandberg och hans kollegor upptäckt att det finns behov av att se över förbundets stadgar. 

– Redan idag är stora delar av vår styrelse ute på världshaven, och i ett kris- eller krigsläge kommer det att bli ännu svårare att få tag i dem. Vi måste ha stadgar som är anpassade för att kunna fatta beslut i ett sådant läge. Vi måste också ha ordning på våra delegeringar så att vi kan teckna avtal och sköta vår ekonomi, och vi behöver kunna skydda vårt medlemsregister och annan information. Det handlar helt enkelt om att förbereda sig och fundera på hur vi ska lösa vår kärnverksamhet om vi inte kan jobba som vi gör idag, säger Nils Brandberg.  

Tittar på Ukraina

Samtidigt behöver man kunna hålla flera saker igång parallellt, påpekar han. Sjöbefälsföreningen har nära kontakt med den ukrainska fackföreningen för sjöbefäl och ser hur de arbetar. 

– I Ukraina lever stora delar av landet fortfarande en ganska normal vardag. Hela landet är inte i krig. På många ställen är det vanlig verkstad för facket med avtal och förhandlingar, säger han. 

På avtalsfronten ser Nils Brandberg inget akut behov av att se över avtalen med Almega och Transportföretagen utifrån perspektivet höjd beredskap. När det gäller avtalen för medlemmar inom statlig och kommunal sektor så väntar man på statliga utredningar som ska komma med förslag till ny lagstiftning. 

På Sjöbefälsföreningens kongress i fjol hade man beredskap som tema och bjöd in talare från Marinen som pratade om bland annat fartygsuttagning. 

Är krigsorganisation och krigsplacering en stor fråga bland era medlemmar? 

– Nja. Jag upplever inte att det pratas så mycket om detta. För många av våra medlemmar kommer väl den allmänna tjänsteplikten innebära att de helt enkelt ska fortsätta göra sitt jobb. Samhället ska ju fungera även i händelse av höjd beredskap.

Saco-förbunden, där Sjöbefälsföreningen ingår, har ett nätverk där förbunden träffas för att dela kunskap och erfarenheter om beredskap och krigsorganisation. Enligt Nils Brandberg är det här utbytet värdefullt.

Vilka tips har du till andra organisationer och företag som ännu inte börjat fundera på sin krigsorganisation? Var ska man börja?

– Det är bara att börja någonstans. Fundera inte så mycket. Bara ni börjar så löser det sig, är min erfarenhet. När man börjar arbeta och ställa frågor så kommer bollen i rullning och man upptäcker saker som behöver tittas på. Och skapa gärna nätverk som vi har gjort inom Saco.

Powered by Labrador CMS