Bild från den estniska promemorian med hålen i Estonias styrbordssida inritade på ett gammalt fotografi. Skada nummer 2 är den som inte tagits med i dokumentären.

Fotograf: valitsus.ee

Kategori: Haveri

Ytterligare hål i Estonia

Det finns inte bara ett hål i styrbords sida på Estonia. Detta framgår av ett inofficiellt dokument som Estlands regering nyligen har publicerat.

Estlands regering har på sin webbsajt publicerat en promemoria där experter från bland annat Tallinn University of Technology (TalTech) kommenterar det videomaterial de fick ta del av innan den nya dokumentärserien om Estonia släpptes på streamingtjänsten Dplay. Estniska regeringen påpekar att kommentarerna nedtecknades omedelbart efter att experterna hade sett videon och att slutsatserna inte baserar sig på någon noggrann analys. Rapporten uppges inte heller ha någon officiell status.

Horisontell skada

Inofficiellt fick expertgruppen helt kort även ta del av råmaterial som filmats med en ROV och som inte publicerades i dokumentären. De påpekar att detta innehöll ytterligare viktiga bevis. Havsbottnen var klart synlig och i åtminstone en del kan man se en samling av större stenar. Även stenhögar som dumpades på vraket efter haveriet kan skönjas på videon, enligt rapporten.

Vad det handlar om är att det granskade videomaterialet visar att det finns ytterligare ett horisontellt hål i styrbordssidan på Estonia, förutom det hål som skapat sensation efter att dokumentärens innehåll offentliggjordes.

Det ”nya” hålet finns längre akterut på styrbords sida, i den aktre änden av texten ”ESTLINE”. Den långsträckta, horisontella skadan finns, enligt en bild i rapporten, precis under den första bokstaven E i texten och sträcker sig akter om denna. I denna skada har bordläggningen rivits upp. Enligt uppgifter i estnisk media skulle hålet vara uppskattningsvis några meter långt och flera tiotals centimeter brett.

Ingen kollision

De estniska experterna konstaterar även i sin rapport att det är osannolikt att det hål som avslöjades i dokumentären kan ha förorsakats av en kollision på havsytan. I så fall skulle det objekt som kolliderade med Estonia ha rört sig akterifrån på en kurs med 45 graders vinkel i förhållande till Estonias. Dess fart skulle också ha varit högre än Estonias.

Däremot anser experterna att en möjlig förklaring skulle vara att vraket kom i kontakt med ett objekt under vattnet som en sten på havsbottnen. Fartygets massa på 12.000 ton var betydligt större än den kalkylerade kraft på 500–1.000 ton som skulle ha krävts för att orsaka en skada som denna.

Ändrar inte slutsatsen

Oberoende av scenario, skulle inte storleken på den i dokumentären presenterade skadan kunna vara orsaken till att fartyget sjönk inom den kända tidsramen, slår experterna fast.

Vidare menar de att fynden inte omkullkastar de slutsatser som drogs i slutrapporten av JAIC. Däremot anser de att en tilläggsutredning skulle kunna förklara orsakerna till hålen.

Promemorian är undertecknad av Kristjan Tabri (TalTech/MEC Insenerilahendused), Tauri Roosipuu (TalTech/Estonian Maritime Academy), Märten Vaikma (Baltic Workboats), Ingmar Pill (Baltic Workboats) och Mart Luik (Estlands utrikesdepartement Välisministeerium).