Bengt Ramne, vd på Scandinaos, har på olika sätt arbetat med metanolprojekt i över tio år.
Adam Bergman

”Vi har nått längre än väntat”

Under torsdagen presenterades resultaten för GreenPilot projektet. Ett projekt som gått ut på att konvertera en lotsbåt till metanoldrift och som pågått i nästan två år.

Relaterade artiklar

– Jag är väldigt stolt över resultatet och vi har nått långre än väntat, säger Bengt Ramne, vd på Scandinaos och den som till stor del lett GreenPilot projektet.

GreenPilot projektet initierades av Sjöfartsverket som också finansierar projektet tillsammans med Trafikverket och Metanolinstitutet. För genomförandet står Scandinaos, SMTF/Rise, SSPA och Färjerederiet. Projektet har gått ut på att konvertera en av Sjöfartsverkets lotsbåtar till metanoldrift. Under torsdagen presenterades resultaten under ett slutseminarium på Lindholmen Science Park i Göteborg.

Bränslet viktigaste faktorn

Scandinaos, som redan 2015 var en viktig part i konverteringen av Stena Germanica till metanoldrift, har tillsammans med de övriga parterna under nästan två år konverterat och genomfört tester på en av maskinerna ombord på lotsbåten.

– Man kan göra ett fartyg mer och mer energieffektivt på många olika vis. Men enligt vår erfarenhet är valet av bränsle den absolut viktigaste parametern för att minska miljöpåverkan, säger Bengt Ramne.

Under projektet har man konverterat babords maskin ombord på lotsbåten, en Scania-maskin, till metanoldrift och installerat två stycken 440 liters metanoltankar, ett nytt bränslesystem samt annan kringutrustning, till exempel ett inertgassystem.

Bra prestanda

Resultaten hittills har varit mycket positiva.

– Maskinen presterar motsvarande en dieselmaskin, vi har kunnat använda oss av väl beprövad och välkänd teknik, vi har ännu inte observerat några problem med materialen och dessutom har vi observerat sänkt ljudvolym, säger Joakim Bomanson, Development Engineer på Scandinaos.

Utöver de fördelarna innebär metanoldriften också sänkta utsläpp av SOx, NOx, partiklar och växthusgaser. Även i jämförelse med LNG.

– Nästa steg för oss blir en fullskalig implementering, säger Bengt Ramne.

Försöker definiera framtida mål

GreenPilot-projektet initierades av Sjöfartsverket och just nu är Sjöfartsverket inne i en fas där de försöker forma en vision för sin framtida miljöpåverkan, berättar Anders Nordin, affärsområdeschef Transport och Farledsservice på Sjöfartsverket.

– Vi har ännu inte kommit fram till några tydliga mål men vi är inne i en fas där vi försöker definiera vad vi vill. Men vi kan säga att vill nå noll utsläpp i framtiden.

– Vi har många utmaningar framför oss och just nu undersöker vi vilka vägar vi ska ta, GreenPilot projektet är en del av detta.

Färjerederiet testar olika lösningar

Även Färjerederiet har varit en del i GreenPilot-projektet och de har redan format sina mål för framtiden, berättar vd Erik Froste.

– Vi ska ha noll CO2-utsläpp 2045.

Färjerederiet testar flera olika typer av bränsle runt om i landet, bland annat ska de installera en metanolmotor i ett fartyg under 2019. Men enligt Erik Froste ligger deras tilltro just nu främst på batteridrift.

– Skulle vi behöva ta ett beslut i dag om vad alla våra fartyg ska drivas av 2045 skulle det troligtvis vara batteri.

Dock betonar Erik Froste att lokala variationer ställer olika krav, till exempel tillgången till ett tillförlitligt elnät. Även laddningstekniken är begränsad i dag.

– Därför är realiteten den att vi kommer behöva ha olika lösningar på olika platser i landet.

Framtida bränslen

Under seminariet deltog även professor Karin Andersson från Chalmers. Hon var en av de första i världen som undersökte möjligheterna till att använda metanol som ett marint bränsle. Under seminariet gav hon en överblick av de marina bränslen som kan komma att bli viktiga i framtiden.

Förutom de som redan i dag blivit mer eller mindre populära, till exempel metanol, LNG och elektricitet, nämnde hon även flera andra, till exempel bränsleceller.

– Dessutom ser vi indikationer på att ammoniak kan fungera som ett marint bränsle. Den framställs av naturgas i dag men kan framställas på andra ännu mer miljövänliga sätt och avger inget kol vid förbränning.

– Vi på Chalmers har sökt medel för att närmare undersöka möjligheterna till att använda ammoniak som ett marint bränsle.