Tomma platser på sjöbefälsutbildningarna

De senaste åren har allt färre sökt till sjöbefälsutbildningarna, men ansvariga på Chalmers och Linnéuniversitetet tror att det vänder.

Antalet studenter som går på de fyra sjöbefälsutbildningarna i Göteborg och Kalmar har nu stabiliserats för terminen. De senaste fyra åren har antalet studenter på sjöbefälsprogrammen minskat betydligt. De uppdaterade siffrorna visar att både Chalmers och Linnéuniversitetet har tomma platser på såväl sjöingenjörs- som sjökaptensprogrammen. I Linnéuniversitetets fall är 20 av 60 platser fyllda på sjöingenjörsprogrammet och 40 av 60 platser är fyllda på sjökaptensprogrammet. På Chalmers är 47 av 55 platser fyllda på sjöingenjörsprogrammet och 46 av 75 på sjökaptensprogrammet. (Siffror från slutet av september)

Färre sökande

Ett mått på det allmänna intresset för utbildningarna är det totala antalet sökande. På fyra år har den siffran för sjökaptensprogrammet på Chalmers gått från 690 (2014) till 338 (2017), det vill säga mer än halverats. För Linnéuniversitetet är minskningen ännu större – de motsvarande siffrorna är 518 (sökande till det fyraåriga programmet 2014) till 200 (sökande till Sjökaptensprogrammet 180 hp 2017).

Under hela 1990-talet minskade antalet födda per år i Sverige, vilket gör att årskullarna just nu är mindre än tidigare. Sjöfartstidningen frågade Ted Bågfeldt, prefekt på Linnéuniversitetet / sjöfartshögskolan i Kalmar, om de små årskullarna är förklaringen till det minskade intresset för sjöbefälsutbildningarna. Han listar fyra bakomliggande faktorer.

Demografin spelar in

– Jag tror att det är flera saker som påverkar. Den första är demografin – vi har det minsta antalet 19–20-åringar på många år. Nu är det nere och bottnar, så det kommer att vända och gå sakta uppåt nu snart. Sedan är det så att tekniska utbildningar inte är lika populära i dag om man ser tillbaka över ett antal år. Det ser man på en del andra ingenjörsutbildningar också att intresset inte är lika stort. Den tredje saken tror jag är att det i dag är förhållandevis lätt att få jobb utan högre utbildning. Då är det vanligare att man skjuter på utbildningen och jobbar i några år. Men för några år sedan när det var svårare att få jobb kanske man läste vidare direkt. Den fjärde saken är att vi har haft alltför många år av dåliga nyheter från svensk sjöfart, nyheter om utflaggningar och andra problem. En del av våra studenter har haft svårt att få sitt första jobb och väljer att byta karriär. De här fyra sakerna tillsammans tror jag gör att söktrycket blir dåligt. Det här är min egen bedömning, jag har ingen forskning bakom den.

Undantaget

Det program som går emot de övriga i årets statistik är sjöingenjörsprogrammet på Chalmers. Antalet registrerade studenter de senaste åren bottnade 2015 på 39 för att nu ha ökat två år i rad till dagens 47. Johan Eliasson är tekniklektor och programansvarig på sjöingenjörsprogrammet och han är glad för läget.

– Söktrycket har vänt. Det är ju jättekul, det har bottnat och börjat gå åt andra hållet. Jag har de första årskurserna rätt mycket och det känns väldigt bra med de studenter vi har fått in, vi har bra närvaro på lektionerna.

Högkonjunkturen en faktor

Johan Eliasson har liknande tankar som Ted Bågfeldt vad gäller det allmänt minskade söktrycket:
– Jag tror att det finns två stora anledningar. Den ena är att vi har minskande kullar i Sverige. En faktor till är att vi har högkonjunktur, det påverkar söktrycket till alla universitet i Sverige. När det är högkonjunktur finns det mycket annat att välja på, folk kanske har möjlighet att jobba i stället. När det är goda tider är det färre som söker till högskolan.

Han lägger till att den negativa bilden av sjöfarten i samhället är svår att påverka som enskild utbildningsanordnare.

– Men nu verkar det också ha vänt så jag kan tänka mig att det gör att vi har fler sökande, säger Johan Eliasson.