Uppdrag: att sanera olja

Ett oljespill har upptäckts utanför danska Fredrikshamn och nu hotar oljan att förstöra Nordjyllands vackra sandstränder. Danska myndigheter har begärt assistans med saneringen från EMSA, European Maritime Safety Agency. På kort varsel har därför OljOla Shippings bunkerfartyg Norden släppt sina ordinarie uppdrag och gått till Stena Oils depå i Fredrikshamn där det finns ett lager med EMSA:s oljesaneringsutrustning.

Inom 24 timmar blir Norden mer eller mindre ombyggd till en saneringsenhet. Norden utrustas med två stora extra kranar på däck, sveparmar med speciella plogar och borstar för att samla upp olja, extra elverk, två stycken 250 meter långa oljelänsor samt skimmrar, små robotliknande enheter som kan köras på vattenytan för att samla upp olja. Norden får även en extra livflotte för att fartyget ska kunna utöka bemanningen för uppdraget.

När all utrustning är ombord lägger Norden ut från Fredrikshamn. Nar fartyget kommit ut till platsen för oljespillet möter den danska bogserbåten Svava upp för att hjälpa till med att dra ut en av de långa länsorna som ligger upprullad på en stor trumma. När den är ute börjar Svava gå för om Norden så att länsan bildar ett stort spegelvänt J utmed Nordens babordssida så att oljan kan fållas in.

 –Håll denna kursen och gå i max en knop, säger Jens Lind till Nordens befälhavare Pär Johnsson.

Jens Lind arbetar normalt med HR på OljOla Shipping, nu är hans roll ombord att vara Oil Spill Coordinator.

Svava ropar upp Norden efter en stund. 

–Nu går vi i 1,4 knop, blir det bra?, frågar de.

–Ja, det blir bra, vi gör en knop och ni ska gå lite för om oss så det är bra att ni går snabbare, svarar Jens Lind.

Övar på att sanera minst fyra gånger per år 

Länsan utvecklas allteftersom till ett snyggt J. Men den här gången finns det ingen olja att samla in, det är bara vatten mellan Norden och länsan. Det är inget skarpt läge, utan en av de övningar som utförs kvartalsvis för att träna oljesanering. Ibland är det större övningar med kustbevakningar från flera länder, ibland övas det med popcorn på havet som ska simulera oljespill. 

–Popcorn beter sig likt olja, det bildar klumpar samtidigt som det lägger sig ovanpå sjön och syns på håll. Men det är ett jätteprojekt att öva med, det behövs flera kubikmeter samtidigt som det fastnar precis överallt så det är mycket att spola efteråt, säger Jens Lind.

Arbetet med att gemensamt inom EU bygga upp ett system för att kunna genomföra organiserade insatser mot utsläpp från fartyg till havs kan härledas tillbaka till 2002 då EMSA bildades. Det som en direkt följd av flera katastrofala oljeutsläpp, såsom förlisningen av oljetankern Erika utanför den franska kusten år 1999 och katastrofen med Prestige 2002 där 63.000 ton olja beräknas ha läckt ut och drabbat 290 mil av Spaniens, Frankrikes och Portugals kuster. Båda katastroferna visade på ett tydligt behov av en förbättrad europeisk insatskapacitet för att hantera oljespill. År 2004 trädde en EU-förordning ikraft som gav EMSA i uppdrag att bistå och stödja medlemsstaterna i deras arbete med att hantera föroreningar från fartyg. Fram till idag har deras arbete resulterat i ett nätverk med 15 beredskapsfartyg för oljebekämpning, strategiskt utplacerade i Europa genom kontrakt med kommersiella fartygsoperatörer. Två av dem, Norden och Vingaren, är svenska och tillhör OljOla Shipping med Stena Oil som charterkund.

–Strukturen fungerar så att om det blir ett oljespill och de nationella myndigheterna inte kan hantera det, då begär de stöd från EU och då finns de här kontrakten redan på plats. Det är en väldigt smart struktur, istället för att EU ska ha egna oljesaneringsfartyg kan man använda befintliga tankfartyg, utrusta dem och träna besättningarna regelbundet, säger Jonas Persson, vd för Stena Oil. 

Har tre avtal med EMSA

Det är totalt tre olika avtal som Stena Oil har med EMSA kopplat till oljesaneringsberedskap. I upplägget använder sig Stena Oil av OljOla som sin underleverantör i egenskap av fartygsägare. Det första avtalet är det som bolagen haft längst och omfattar bunkerfartyget Norden som under 2016 blev ombyggd för att enkelt och på kort tid kunna kompletteras med saneringsutrustning och bli en oljesanerande enhet för uppdrag inom södra Östersjön i ett område som sträcker sig från Lindesnes i södra Norge till danska Hanstholm, Kalmar i Sverige och Liepāja i Lettland.

–I det avtalet har vi 24 timmar på oss att göra Norden färdig för att segla ut till en skadeplats när EMSA begär det, säger Jonas Persson.

Ytterligare ett av avtalen handlar om att lagra utrustning som kan skickas till ett drabbat område.

–Utöver fartygen har EMSA skapat ett system med utrustning som är strategiskt placerad i lager och ett sådant har vi här i Fredrikshamn. Det är utrustning som kan skickas till exempelvis Finland så att den finländska kustbevakningen då kan använda den istället för att vi ska skicka ett helt fartyg, säger Tom Nilsson, vd på OljOla Shipping.

Totalt har OljOla och Stena Oil ett utrymme på 1.000 kvadratmeter intill sin terminal i Fredrikshamn där de lagrar EMSA:s utrustning i form av allt från olika typer av uppsamlingssystem till två arbetsbåtar och flytande tankar i olika storlekar. Det finns flera olika typer av metoder för oljesanering som kan användas beroende på vilken typ av spill det handlar om eller hur lång tid som gått.

–Efter en tid sjunker oljan och då behöver man kunna nå den en bit ner i vattnet och då behövs speciell utrustning för det. Vi har en lista med 10–15 olika tekniker som går att använda. Vi har en inställelsetid på åtta timmar för att kunna få iväg det material som önskas från lagret här med trailer, säger Tom Nilsson.

Deltog under saneringen i Blekinge 2023

När TT-Lines ropaxfärja Marco Polo gick på grund i Pukaviksbukten i Blekinge i oktober 2023 med ett utsläpp på 150 ton bunkerolja som följd, blev EMSA-systemet efterfrågat av svenska myndigheter. Norden blev dock aldrig inkallad, bland annat eftersom området där oljespillet fanns var för grunt. Men däremot skickades utrustning ner till platsen i slutskedet av saneringen. Jens Lind var den som följde med utrustningen.

–Vi skickade en oljetrål som fungerar som en läns som dras i vattnet och som har en säck som fångar in olja och som når längre ner under ytan, säger han. 

Han är själv från Blekinge, vilket gjorde honom extra engagerad i arbetet.

–Jag är från Karlshamn, vilket ju gjorde att det kändes lite extra viktigt att vara delaktig i detta, säger Jens Lind.

Skimmer på ytan och drönare i luften 

Även om det bara finns rent havsvatten mellan Norden och den gula länsan går nu övningen in i ett skede där besättningen ska träna på att fånga upp olja. Därför sjösätter en kran den utrustning som kallas för skimmer. Det är som en dammsugare som är kopplad till en tjock svart slang som rör sig på ytan med hjälp av fyra röda bojar. 

Samtidigt som den är ute och jobbar är det dags för ytterligare ett övningsmoment, ett mycket väderkänsligt moment. Ombord på Norden har även EMSA en drönare stationerad som kan användas för att upptäcka oljespill från ovan med hjälp av en IR-kamera. Men vem som helst får inte operera den. Därför har två drönarpiloter från Norge flugit ner för uppdraget i form av Kristoffer Flage och Alexander Hærsta som är lärling.

–Det är verkligen på gränsen idag för om vi kan flyga i den här vinden. Gränsen går vid elva meter per sekund och det är där vi ligger nu, säger Kristoffer Flage.

Drönarpiloterna beslutar sig ändå för att göra ett försök. De går fram på backen på Norden där en särskild plattform står uppställd för drönaren. En kabel finns kopplad hela vägen till en dator på bryggan så att alla kan se vad drönaren ser.

–Det gör att man får ett helt annat perspektiv och kan se hur oljespillet ser ut eller rör sig, säger Jens Lind.

Efter en stund lyfter drönaren och flyger ut framför Norden i en vid båge.

Ombord på Norden finns också en speciell oljeradar som används för att upptäcka oljespill, en så kallad Oil Detection radar. 

–Den fungerar ungefär som en omvänd radar. Oljan plattar ner vågorna och då läser den av ytan och ger utslag för det, säger han.

Det är en sak att leta efter olja när det är fint väder och ljust ute, en helt annan under det mörka vinterhalvåret.

–Att hitta olja på dagen är utmanande, men på natten nästan helt omöjligt. Vi har lysen på fartyget, men med hjälp av drönaren och dess IR-kamera samt den här radarn kan vi få en uppfattning om var spillet är och köra dit, säger Jens Lind.

Vingaren ensam i Europa med sitt uppdrag

Utöver avtalet för Norden och avtalet med den mobila utrustningen har Stena Oil och OljOla även ett tredje kontrakt med EMSA, vilket trädde ikraft så sent som under våren 2024. Det rör bunkerfartyget Vingaren som är det största fartyget som OljOla har i sin flotta.

–Om det skulle uppstå ett storskaligt oljespill kan de begära in Vingaren som då finns tillgänglig för att ta emot och lagra den oljeblandning som saneras upp. När ett oljesanerande fartyg är fullt kan oljan läktras över till Vingaren så att det andra fartyget kan fortsätta städa, säger Tom Nilsson.

Kustbevakningens fartyg kan sällan ta emot mer än några tiotals kubikmeter olja, Vingaren kan ta 6000 kubikmeter. Hittills är Vingaren det enda fartyget i hela Europa som har ett sådant kontrakt, vilket också betyder att Vingaren har ett större operationsområde.

–Vingaren täcker ett område från Östersjön och hela vägen ner till Brest i Frankrike. Kravet där är att vi ska ha utrustningen ombord inom 72 timmar och vara beredda att gå dit vi behövs, säger Tom Nilsson.

OljOla och Stena Oil tog hem kontraktet i tuff konkurrens med ett stort antal andra europeiska aktörer som också visat intresse.

–Det ligger väldigt mycket jobb bakom, de här upphandlingarna tar ungefär ett år, säger Tom Nilsson. 

Eftersom Vingaren ska fungera som mottagningsanläggning behövs inte lika mycket utrustning ombord som i fallet med Norden.

–Det handlar egentligen om ship to ship-operationer och för det krävs vanlig pumputrustning och den brukar vi ha ombord i vilket fall, vilket gör att vi blir väldigt mobila var vi än är med Vingaren.

När OljOla byggde Vingaren, som levererades till rederiet under år 2020, fanns redan då en tanke att anpassa fartyget för att både kunna vara saneringsfartyg och fungera som lagringsenhet vid saneringar så som det nuvarande avtalet gäller.

–Vi tittade på alla de strukturer som behövs för att kunna sätta ombord utrustningen på Vingaren. Det tänket finns hela tiden med i allt vi gör och vi ser detta som ett samhällsansvar som vi bidrar med, säger Tom Nilsson.

Under våren 2024 invigde Stena Oil sin nya bunkerterminal i Fredrikshamn, vilken också anpassats med tanke på EMSA-verksamheten och den utrustning som behöver lyftas ombord på Norden för att utföra en insats.

–Tidigare hade vi utrustningen hos Stena Recycling i Malmö eftersom vi hittade lokaler där, men nu har vi byggt ett helt eget hus vid terminalen så nu har vi all EMSA:s utrustning på plats i Fredrikshamn och genomför övningarna här, säger Jonas Persson.

–Nu kan vår terminalpersonal bidra med utförandet av underhåll och diverse inspektioner på utrustningen, vilket gjort att det blivit väldigt lättskött. När vi hade det nere i Malmö fick vi köra fram och tillbaka dit för att bara göra kontrollerna, säger Tom Nilsson.

Värmer upp vatten i tankarna 

Nästa moment i övningen handlar om att använda de stora blågula sveparmarna utmed fartygets sidor. En i taget lyfter de stora kranarna ner armarna till havsytan. Oljan ska där möta en stor gul yta som fungerar som en plog som sedan leder in den till roterande borstar vid fartygssidan. Sedan kan oljan pumpas in till fartygets tankar.

För att kunna separera olja från vatten är tankarna redan på förhand fyllda till hälften med uppvärmt vatten.

–På så sätt separeras vattnet och oljan. Sedan kan vi släppa ut vatten som har lägre PPM (parts per million) än 15 så att vi kan fylla på med mer uppsamlad olja, säger Jens Lind. 

Att sanera olja är ett arbete som långt ifrån är riskfritt. Det är inte säkert att det är känt vilken typ av olja det handlar om, vilket betyder att först och främst behöver saneringsfartyget kunna utföra tester innan arbetet börjar. Därför finns avancerad testutrustning ombord på Norden.

–Oftast vet man vad det är, men ibland inte. Då ska vi testa flampunkt bland annat eftersom vi bara får operera när flampunkten är över 60 grader. Dessutom kan det vara toxiskt, det kan innehålla farliga gaser och då får vi inte heller gå in. Men vanlig tjockolja är oftast ingen fara, säger Jens Lind.

Alla de tre avtalen som Stena Oil har med EMSA sträcker sig över ett visst antal år innan det görs nya upphandlingar. Övningsverksamheten är en central pusselbit. 

–Vi måste genomföra de här övningarna kvartalsvis och ibland kommer det också personal från EMSA i Lissabon och tittar på när vi tränar och ser så att allt går rätt till, säger Jonas Persson.

När Norden kommer tillbaka till kajen i Fredrikshamn efter att övningen avslutats ska fartyget återställas. Därefter är det tillbaka till vardagen igen för besättningen.

–Vi ska ut direkt igen och leverera bunker, Stena har gott om kunder, säger befälhavare Pär Johnsson.