TANK

Stena Oil har byggt en ny terminal i Fredrikshamn som tillsammans med OljOla Shippings nybygge Brisen skapar ökad flexibilitet och nya möjligheter närmare den viktiga Skagen-marknaden.

Brisen hjärtat i nytt bunkernav

Med den nya terminalen i Fredrikshamn och nybygget Brisen är Stena Oil och OljOla framtidsrustade.

Publicerad Senast uppdaterad

Det har varit ett händelserikt år för Stena Oil och Donsörederiet OljOla Shipping. I början av januari 2024 tog Stena Oil sin nya bränsleterminal i Fredrikshamn i drift efter flera år av planerande och byggande. Det är en terminal på 75000 kubikmeter i den del av hamnen som byggdes ut mellan åren 2016-2020 och som kan hantera flera olika typer av bränslen. Enligt Jonas Persson, vd på Stena Oil är en av de främsta styrkorna med den nya terminalen den stora flexibiliteten.

–När vi började skissa på den för fem, sex år sedan visste vi inte hur de nya EU och IMO-direktiven skulle se ut. Det enda vi bestämde var att göra något som är extremt flexibelt så att vi kan anpassa oss efter reglerna när de kommer. Därför är detta en väldigt avancerad terminal med 7000 meter rör, 950 ventiler och fem segregationer där allt kan kopplas ihop med allt, säger han. 

Det har varit ett händelserikt år för Stena Oil och Donsörederiet OljOla Shipping. I början av januari 2024 tog Stena Oil sin nya bränsleterminal i Fredrikshamn i drift efter flera år av planerande och byggande. Det är en terminal på 75000 kubikmeter i den del av hamnen som byggdes ut mellan åren 2016-2020 och som kan hantera flera olika typer av bränslen. Enligt Jonas Persson, vd på Stena Oil är en av de främsta styrkorna med den nya terminalen den stora flexibiliteten.

–När vi började skissa på den för fem, sex år sedan visste vi inte hur de nya EU och IMO-direktiven skulle se ut. Det enda vi bestämde var att göra något som är extremt flexibelt så att vi kan anpassa oss efter reglerna när de kommer. Därför är detta en väldigt avancerad terminal med 7000 meter rör, 950 ventiler och fem segregationer där allt kan kopplas ihop med allt, säger han. 

En annan fördel rör terminalens geografiska läge så nära Skagen.

–Eftersom omkring 80 procent av våra leveranser sker utanför Skagen är egentligen Göteborg helt fel för oss, säger han.

Victor Eriksson, bunker trader på Stena Oil samt Jonas Persson, vd på Stena Oil.

Nytt flexibelt bunkerfartyg 

I slutet av september tog Stena Oil in nästa del i nysatsningen – bunkerfartyget Brisen. Fartyget har långtidschartrats från OljOla Shipping som är fartygsägare, har management och sköter den tekniska driften.

–Terminalen i kombination med det här nya fartyget som är designat på ett väldigt specifikt sätt för vår operation gör att vi uppnår en helt annan flexibilitet och frihet, säger Victor Eriksson som är bunker trader på Stena Oil.

I Göteborg har Stena Oil två terminaler, en i Skarvikshamnen och en i Dalanäs vid Älvsborgsbron. Den senare är dock en terminal som kommer att stängas inom något år eftersom Räddningstjänsten Storgöteborg ska bygga ett nytt övningscenter på platsen. Det gör att konkurrensen om kajplatserna för bunkeroperatörerna i Göteborg kommer att hårdna.

–Genom vår nya terminal i Fredrikshamn blir vi inte beroende av det kajsystem och infrastruktur som finns i Göteborgs hamn. I Fredrikshamn har vi terminalen helt för oss själva, säger han.

Ett mindre fartyg

Brisen är 66,7 meter lång och på 2.100 dwt och är därmed mindre än Vingaren som levererades 2020 och som är 99,8 meter och på 5.561 dwt. Därutöver har OljOla Norden på 79,9 meter och på 2.870 dwt, samt Oljaren på 56 meter och på 1.052 dwt.

–Det finns en poäng med att ha olika storlekar på fartygen i flottan, de fyller olika funktioner på olika ställen. Vi har exempelvis många bunkringar till Stena Lines färjor och då kan det vara bra att ha ett fartyg som är lämpat för det storleksmässigt eftersom det då är en lite mindre leverans, säger Victor Eriksson. 

Brisen är ett samarbetsprojekt där Stena Teknik och OljOla gjort designen.

–Vi använde samma koncept när vi byggde Vingaren och det fungerade väldigt bra. Det är en fin modell där vi kan kravställa utifrån vad vi behöver och sedan kan Olj-Ola och Stena Teknik designa, projektera och bygga samtidigt som Stena Metall Finans AB står för finansiering, säger Jonas Persson. 

Brisen är byggd för att kunna transportera kemikalier enligt reglerna i IMO Type II, vilket innebär att fartyget kan utföra bunkringar med olika typer av biobränslen, så som metanol och biodiesel.

–Det är vårt första tonnage som har den klassificeringen och det tror vi kommer att öppna en hel del dörrar eftersom det möjliggör transport och leverans av biolaster. Att kunna bunkra metanol var egentligen något som föranledde projektet och Brisen är byggd helt för att kunna hantera det även om efterfrågan kanske inte är helt där ännu, säger Victor Eriksson.

Den nya terminalen i Fredrikshamn har inga tankar som är byggda för metanol ännu, men däremot finns en yta färdig att bygga på bakom terminalen när efterfrågan väl kommer i tillräcklig omfattning.

–Vi tror det är ganska många år kvar innan metanolen är kommersiellt gångbar som bränsle i vår del av världen, kanske åtta till tio år. Tills dess tror vi mycket på biodiesel och bioolja, säger Jonas Persson.

OljOla Shippings Fleet Manager Tom Nilsson. Foto: Christopher Kullenberg Rothvall

Tog över påbörjad design

OljOla Shippings Fleet Manager Tom Nilsson visar runt ombord på Brisen som ligger intill terminalen i Fredrikshamn. Han har arbetat mycket med designen av fartyget under projektets gång, ett projekt som redan var påbörjat på det Turkiska varvet Genka Shipbuilding i Tuzla när OljOla och Stena Oil kom in i bilden. Grunddesignen är gjord av det turkiska bolaget Kuzey Naval Architecture & Consultancy, men har arbetats om i flera avseenden av OljOla och Stena Teknik.

–Deras design utgick från ett fartyg med två propellrar i en konventionell lösning, vilken också är väldigt fin att manövrera med. Men hade vi gjort det från början hade vi gjort som på Vingaren och satsat på en diseselelektrisk lösning. Nu har vi fyra fartyg i vår flotta med fyra olika framdrivningssystem, säger Tom Nilsson.

Brisen har totalt fem maskiner från Volvo Penta, två huvudmaskiner på 478 kW styck och tre hjälpmaskiner för elproduktionen ombord på 341 kW styck där en av dem agerar nödgenerator. Alla maskinerna är utrustade med SCR i enlighet med kraven i IMO Tier III. Fartyget har nått en klass 4-gradering på Clean Shipping Index (CSI).

Tom Nilsson ser flera fördelar med att fartyget har en drivlina som består av två propellrar. 

–Det gör att vi kan få ut akterskeppet på ett helt annat sätt jämfört med att bara ha en propeller. Dessutom har vi en väldigt stark bogpropeller. Vi gör i snitt ungefär fyra till fem operationer per dag, vilket betyder åtta till tio förtöjningar och -avgångar så det är otroligt viktigt att fartygen är anpassade för det och där känner vi att vi verkligen lyckats med Brisen, säger han.

Tio lasttankar

Brisen har totalt tio olika lasttankar, fördelade i fem segregationer. Fartyget har dessutom två tankar för slop i en egen segregation.

Lastpumparna är av skruvtyp, vilket är det som OljOla kört med historiskt inom sin flotta med undantag för Vingaren. 

–Vi gjorde ett test på Vingaren med Deepwell-pumpar vilket var väldigt effektivt och som bidragit till en hög flexibilitet där vi enkelt kan rengöra tankarna. Men med Brisen går vi tillbaka till skruvpumpar eftersom vi har en så låg pumphöjd att det går att nå samma effektivitet ändå.

För att göra en bunkerbåt så flexibel som möjligt menar Tom Nilsson att det är många saker att ta hänsyn till för att den ska kunna användas i alla lägen och kunna bunkra olika typer av fartyg i olika storlekar. Förutom rörkopplingar i både fören och aktern samt midskepps behövs många och starka vinschar i fören och aktern för att kunna ligga säkert intill fartygen.

–För oss är det väldigt viktigt att kunna ligga mot kundens fartyg i alla väder. Grunddesignen av Brisen hade två vinschar i fören och en i aktern, men när projektet blev färdigt har vi totalt sju vinschar och det ger en viktig redundans.

Kompakt bryggdesign

Fartygets brygga är utformad för att ge besättningen en god överblick över pågående operationer och för att ge en god sikt vid förtöjning både vid kaj och intill fartyg. 

–Det är en sådan sak som vi filat på ganska mycket, att få till en bra design med en bra vy trots att det är så kompakt. Vi fick krympa ihop det för att få plats med allt, säger Tom Nilsson.

Fartyget har bland annat manövreringssystem från svenska Berg Propulsion, samt radar från JRC. 

Automation ger liten besättning

Ett av ledorden i arbetet med designen av Brisen var att fartyget ska kunna opereras av en liten besättning. Minimumbemanning ligger på sex personer, men rederiet tar som standard in en extra styrman. 

–Mycket ombord är automatiserat, men samtidigt är det också enkla system att hantera vilket vi haft med oss när vi designade Brisen, säger Tom Nilsson. 

Besättningen är plockad från Norden, Oljaren och Vingaren.

–Vi har fått en väldigt god besättning där det egentligen bara är en person som vi anställt som ny på Brisen. Det gör att vi har med oss mycket erfarenhet och det är väldigt viktigt, säger Tom Nilsson.

Även från Stena Oils sida är frågan om en erfaren besättning som valt att stanna kvar länge inom bolaget en central faktor.

–Det gör att det känns väldigt tryggt för oss. Med en ny besättning som ska bekanta sig med fartyget tar det tid att komma upp i tempo och för oss är det viktigt att det lirar från dag ett och det är vi övertygande om att det kommer göra här, säger Victor Eriksson.

Långt samarbete

OljOla och Stena Oil har samarbetat i nära 30 år. Det började med affärer på spotmarknaden, vilket utvecklades till ett första charteravtal under 2006 för Norden som då var nybyggd. 

–Hon har gått i charter för Stena Oil sedan dess. Vi trivs hemskt mycket med varandra, säger Tom Nilsson.

–Vi har samma filosofi kulturmässigt och förstår varandra bra. Allt är väldigt enkelt och straight forward, säger Jonas Persson.

Att det familjeägda rederiet fått in två nya fartyg de senaste åren har gjort att organisationen vuxit ordentligt.

–Vi var 14 personer i bolaget för 15 år sedan, nu är vi närmare 70 anställda inom organisationen. Det är nästan det roligaste för man lär känna så många personer. Det är en smal bransch, men det är väldigt kul att få in folk som brinner för det här och som stannar hos oss länge, säger Tom Nilsson.

FAKTA: Familjeföretaget OljOla Shipping

Den 2 januari 1978, köpte Ola Nilsson bensinstationen på Donsö och började distribuera bensin till öns hushåll, fritidsbåtar och fiskefartyg, bland annat med hjälp av lastbil och en liten bunkertanker. Det blev startskottet för OljOla Shipping AB. Senare förvärvades bunkerpråmen Hamnsjö, och senare även Stensjö och Västsjö för att rederiet skulle kunna leverera bunker ute till sjöss. Under 2003 beställde rederiet sitt första nybygge, Norden, vilket innebar starten för bolagets moderna historia. Norden var ett av de första fartygen i sitt slag med dubbla azimuththrustrar, vilket gav en bättre manöverförmåga. När Norden levererades sålde rederiet Stensjö och Västsjö. Under 2011 köpte de Oljaren som byggdes om kraftigt för att anpassas till rederiets verksamhet. Och under 2020 levererades Vingaren.

IMO nr: 9970595.
Varv: Genka Denizcilik Ve Yatirim A.S.
Levererad: 10 juli 2024.
Beställare: OljOla Shipping AB.
Charter: Stena Oil Shipping AB.
Klassningssällskap: Bureau Veritas.
Klassnotering: I + HULL + MACH oil tanker. chemical tanker ESP, Unrestricted Navigation + AUT-UMS, + MON-SHAFT, BWT, INWATERSURVEY, CLEANSHIP, GREEN PASSPORT EU.
Längd: ö a 66,76 m.

Djupgående: 6,70 m.
GT:1549 t.
DWT: 2103.
Lastkapacitet: 2100 m3.
Lastpumpar: Bornemann skruvpumpar.
Besättning: 7.
Hytter: 9 med totalt 12 bäddar.
Huvudmaskiner: 2 x Volvo Penta D16 MH, 478 kW Tier III.
Hjälpmaskiner: 3 x Volvo Penta D13 MG, 371 kW Tier III.
Fart: 10,5 knop.

Tom Nilsson, fleet manager på OljOla Shipping till vänster, Victor Eriksson, bunker trader på Stena Oil i mitten och Jonas Persson, vd på Stena Oil till höger. Foto: Christopher Kullenberg Rothvall
Powered by Labrador CMS