SKEPPSBYGGNAD

FKAB har flera nybyggen till svenska rederier på gång.

Ser en bransch som förändras

På svenska designbyrån FKAB hjälper man redare att navigera i en komplex verklighet då nya fartyg ska beställas. Flexibilitet och nytänkande är nyckelord när sjöfarten ställer om till fossilfrihet.

Publicerad Senast uppdaterad

På Uddevallabaserade FKAB har man jobbat med att designa fartyg sedan 1961. Verksamheten har under åren gått i cykler, men just nu går verksamheten väldigt starkt, och särskilt inom tanksegmentet har man haft riktigt stark tillväxt de senaste åren. Idag har man kontor i Uddevalla, Göteborg och Kina, med ungefär lika många anställda i Sverige som i Kina. Sjöfartstidningen träffar vd Peter Hermansson tillsammans med Andreas Hagberg och Christian Sjöberg för att höra hur de ser på de stora trenderna inom fartygsdesign just nu.

Valet av bränsle en kärnfråga

På Uddevallabaserade FKAB har man jobbat med att designa fartyg sedan 1961. Verksamheten har under åren gått i cykler, men just nu går verksamheten väldigt starkt, och särskilt inom tanksegmentet har man haft riktigt stark tillväxt de senaste åren. Idag har man kontor i Uddevalla, Göteborg och Kina, med ungefär lika många anställda i Sverige som i Kina. Sjöfartstidningen träffar vd Peter Hermansson tillsammans med Andreas Hagberg och Christian Sjöberg för att höra hur de ser på de stora trenderna inom fartygsdesign just nu.

Valet av bränsle en kärnfråga

Det är tydligt att sjöfartens omställning till fossilfri drift är det som påverkar nästan alla designuppdrag idag. Valet av framtida bränsle är fortfarande det som många redare brottas med när man ska lägga en beställning.

– Det var ju LNG som gällde under ganska många år. Sedan för några år sedan så skiftade det och folk frågade i stället efter lösningar för metanol. Men det har sedan ett halvår tillbaka svängt tillbaka till LNG tycker vi, även om det nu också talas en del om ammoniak, säger Peter Hermansson.

Det är tydligt att folk fortfarande brottas med sitt beslut över vilken bränsle man ska välja.

Andreas Hagberg, FKAB.

Behöver alternativ här och nu

En tydlig anledning till att fler börjar skifta mot LNG igen handlar om tillgången, och att man helt enkelt behöver ett bränsle som det går att köra på nu. Metanol, och i synnerhet grön sådan, är svårt att få tag på i större volymer, säger Andreas Hagberg.

Andreas Hagberg och Peter Hermansson på FKAB. Foto: Albin Dahlin.

– Det är ju LNG som finns tillgängligt i alla europeiska hamnar och är lätt att bunkra. När produktionen av flytande biogas (LBG) byggs ut mer så är den ett bra alternativ till bränsle och går att blanda direkt i LNG-tanken.

Andreas Hagberg och Christian Sjöberg är precis tillbaka från ett besök hos motortillverkaren MAN i Köpenhamn. Där var just ammoniak något som lyftes fram som ett bränsle med stor potential framöver.

– Vi brukar hela tiden ha ett öra mot rälsen för att höra vad som händer i branschen. Det är en del av vårt jobb att veta vad som händer och vad som kommer. Det är tydligt att folk fortfarande brottas med sitt beslut över vilken bränsle man ska välja, säger Andreas Hagberg.

Lyfter fram optimering

Just på grund av att det inte finns ett tydligt framtidsalternativ är det viktigt att satsa på flexibilitet, säger Christian Sjöberg.

– Det är viktigt att se till att man säkrar upp sig för framtiden när det gäller val av bränsle och tekniker. Man behöver vara öppen för nya idéer och tekniker, och att inte låsa sig vid en viss lösning.

Även om FKAB idag designar fartyg inom många olika segment är man åtminstone i Sverige mest kända för sina tankfartyg. I alla sina designer lyfter man fram att fartyget behöver vara optimerat för den planerade verksamheten.

– Vi ser fortfarande ganska ofta att man går in och så optimerar man på ett visst djupgående för att få absolut bästa performance där. Men frågan är hur ofta man kör just så. Därför optimerar vi våra skrov för flera djupgåenden, säger Andreas Hagberg.

En mix av tekniker ger framgång

På FKAB ser man också att sjöfarten går allt mer mot en hybridisering där det är möjligt att delvis driva fartyg med batterier på angöringssträckor och liknande. Det är ett område man får allt fler frågor om från kunderna.

De nya klimatregleringarna på EU-nivå har drivit på utvecklingen mot alternativa bränslen och olika tekniska lösningar för att möta de ökande kostnaderna regelverken innebär. För fartygsdesigners har det blivit något av en ny verksamhet att guida redare när det gäller analyser kopplade till de här regleringarna.

–Att förstå konsekvenserna av ETS & Fuel EU Maritime är otroligt viktigt med tanke på de operationella kostnaderna för redaren. Det handlar inte bara om dokument, beräkningar och analyser, utan framförallt kunskap hur man kan hålla så låg operationell kostnad som möjligt, säger Peter Hermansson.

FKAB har just nu många olika nybyggen igång, Bland annat två elektriska vägfärjor för Trafikverket som byggs på Holland Shipyards. Utöver det har man levererat design för en stor mängd tankfartyg, både coatade och rostfria, i storleksspannet 5000 dwt till 49000 dwt.

–I vår närhet bygger vi nu fartyg för Donsörederierna Furetank, Donsötank och Sirius. Inom segmentet med kemtankers med rostfria tankar så pågår just nu byggnation för Utkilen från Norge, Essberger från Tyskland samt Stolt Tankers från Nederländerna, säger Andreas Hagberg.

Hur kommer fartygsdesign utvecklas framåt, i ett tioårsperspektiv?

–Man kan väl i grund och botten säga mer olika. Jag tror att alla de här bränslen vi pratat om kommer finnas kvar och kommer att ha sin marknadsandel, säger Peter Hermansson.

Christian Sjöberg lyfter fram batteridrift även på längre trader som en reell möjlighet i framtiden.

–Det är inte omöjligt att det kan bli ett alternativ. Jag gjorde för skoj skull ett överslag vad som krävdes för att få komma över Atlanten med en 20 000 tonnare. Det går att ta sig över, men batterierna blir så stora att det inte finns plats för någon last, så det är såklart inget alternativ. Frågan är när det blir intressant att faktiskt göra det? Om batterierna blir dubbelt så effektiva? Eller fyra gånger så effektiva? Någonstans kommer det en punkt där det finns ett kommersiellt intresse att faktiskt pröva det här.

Powered by Labrador CMS