SÄKERHET

Så här såg lotslejdaren ut ombord på ett av de 419 fartyg som inspekterades förra året.

Myndigheten missar målet

Sverige och Transportstyrelsen har kraftigt halkat efter när det gäller utförda hamnstatskontroller. Underbemanning och att inspektionerna av fartygen tar längre tid ligger bakom nedgången.

Publicerad Senast uppdaterad

Sverige uppfyller inte längre sin kvot för hamnstatskontroller, det vill säga inspektioner av utvalda internationella fartyg som anlöper svenska hamnar.

Siffror från Transportstyrelsen visar att det under förra året hanns endast 419 av Sveriges EU-kvot på 551 inspektioner med. Andelen har, från 2022 till 2024, gått ned från 98,5 till 76 procent. En fjärdedel av kvoten utfördes alltså inte. Underbemanning och att inspektionerna av fartygen tar längre tid ligger bakom nedgången.

Sverige uppfyller inte längre sin kvot för hamnstatskontroller, det vill säga inspektioner av utvalda internationella fartyg som anlöper svenska hamnar.

Siffror från Transportstyrelsen visar att det under förra året hanns endast 419 av Sveriges EU-kvot på 551 inspektioner med. Andelen har, från 2022 till 2024, gått ned från 98,5 till 76 procent. En fjärdedel av kvoten utfördes alltså inte. Underbemanning och att inspektionerna av fartygen tar längre tid ligger bakom nedgången.

–Vi är för få fartygsinspektörer. Under de senaste åren är det fler som har slutat än som har nyanställts. Vi som utför hamnstatskontroller räcker inte till. Så enkelt är det, säger fartygsinspektör Mårten Dahl, nationell samordnare för hamnstatskontroller.

För få inspektörer

Gunnar Ljungberg, direktör för Transportstyrelsens avdelningar för sjö- & luftfart, bekräftar underbemanningen.

–Det är ett prioriterat område för oss att få upp bemanningen. Vi har inte kunnat rekrytera i den omfattning som vi skulle ha behövt. Den senaste tidens inflation har medfört ökade kostnader som resulterat i omfattande sparkrav.

Han berättar hur det europeiska systemet för hamnstatskontroller är uppbyggt. Fartyg som valts ut för kontroll men som inte kontrolleras av ett land prioriteras av andra europeiska hamnar. Detta förutsatt att de angör ytterligare en europeisk hamn och inte seglar iväg.

–Det är inte bra för systemet att ett land inte uppfyller sin kvot. Belastningen ökar på andra hamnstater om vi inte utför vår kvot, säger Gunnar Ljungberg.

Fartygsinspektörerna ska, förutom hamnstatskontroller, även utföra inspektioner av passagerarfartyg. Det handlar exempelvis om fartyg på linjer mellan Stockholm och Finland och Göteborg och Danmark, vilka ska kontrolleras två gånger om året. De svarar också för inspektioner av den svenskflaggade flottans större och mindre fartyg, och rycker ut vid olyckor och andra icke planerade uppdrag.

Sönderrostad lastlucka på ett lastfartyg i Landskrona Hamn. Foto: Transportstyrelsen.

–Komplexiteten och omfånget för hamnstatskontrollerna har också ökat i och med nya regelverk i Paris MoU, men inspektörerna kan inte göra mer än vad de hinner med, säger Gunnar Ljungberg.

Personalstyrkan består av 19 inspektörer varav 14 har befogenhet att utföra hamnstatskontroller. En av dessa 14 är långtidssjukskriven och i mars återanställs en tidigare medarbetare. Pensionsavgångar kan bli aktuella framöver då flera ligger i åldersspannet.

–Man kan förvänta sig att de väljer att gå i pension. Vi har dock inte några formella anmälningar till dags datum, men bevakar naturligtvis utvecklingen.

Fler fartyg i sämre skick

Förutom att antalet fartygsinspektörer är för få, beror det låga antalet kontroller på att inspektionerna tar längre tid att utföra. Detta beror, enligt fartygsinspektör Mårten Dahl, på att skicket på de internationella fartyg som anlöper svenska hamnar har försämrats.

–Det är en oroväckande utveckling att vi som nation inte kan upprätthålla en godtagbar inspektionstillsyn, som dessutom är ett EU-krav. Sedan 2022 ser vi ett tonnage som utgör risker för människor, för säkerheten och miljön och försvårar en sund konkurrens. Jag ser detta som indikeringar på ett systemfel, säger Mårten Dahl.

Han berättar att det sedan 2022 kommit fartyg med bekvämlighetsflagg som är nya i svenska vatten. Under 2024 höll inspektörerna kvar dubbelt så många fartyg jämfört med två år tidigare. Mårten Dahl har vid möte i Paris MoU i början av februari fått bekräftat att andra europeiska länder har liknande problem.

–Ett antal länder hade noterat att det har kommit in fler undermåliga fartyg.

Gunnar Ljungberg säger att Transportstyrelsen inte har analyserat orsakerna till att det kommit fler fartyg i sämre skick.

–Vi ska ta upp frågan vid möten med Paris MoU och se vad det är som händer. Men det är klart att det är ju en tillgång och efterfrågan på marknaden och lastägare jagar kostnader, säger han.

Var femte fartyg stoppades

Gunnar Ljungberg säger att myndighetens ambition är att uppfylla kvoter, att hålla tider som krävs för att marknaden ska få sina certifikat och att fullgöra åtaganden som hamn– och flaggstat. Det verkar dock inte bli lättare att nå upp till kvoten under 2025. Statistik för januari i år visar att av 47 kontrollerade fartyg belades nio med nyttjandeförbud. Vart femte kontrollerat fartyg fick alltså inte segla vidare. Detta kan jämföras med hela 2024 då vart tjugonde kontrollerat fartyg fick ligga kvar. Då ledde 419 kontroller till 23 nyttjandeförbud.

Under januari i år noterades totalt 334 brister. Dessa kan jämföras med 1576 under hela året 2024. Flest brister upptäcktes på bekvämlighetsflaggade fartyg. De flesta på fartyg flaggade i Liberia.

–Vi har i januari haft fartyg där vi var tvungna att göra både två och tre återinspektioner innan vi kunde släppa dem. Vi är uppe i tre arbetsveckor bara på dessa inspektioner, säger Mårten Dahl.

Text: Lars Soold

Powered by Labrador CMS