Så kan USA:s tullar påverka sjöfarten

USA:s president Donald Trumps besked om införandet av kraftiga handelstullar har skakat om världens marknader. Förslaget innebär ytterligare tullar på 34 procent på import från Kina, samtidigt som man riktar in sig på import från EU med tullar på 20 procent och lägger till en baslinje på 10 procent på de flesta varor som importeras till USA.

Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet säger att USA:s nya tullar får en uppenbar påverkan på handelsmönster.

– Konkret kan man säga att tullar inte är bra för sjöfarten. Sedan kan det i ett längre perspektiv vara så att om det blir för dyrt att handla med USA så kan vi handla mer med andra länder. Det är alltså inte säkert att totala sjöfarten blir så mycket mindre. Vi kommer sannolikt stärka våra band till Kanada till exempel, och där kan ju vara en del flöden även om de inte ersätter den stora USA-marknaden, säger Johan Woxenius.

Så kan handeln påverkas

Det är fortfarande oklart vad som händer mellan USA och Kina på längre sikt, och det är möjligt att det geopolitiska spelet förändras och att nya försörjningskedjor byggs upp. Den globala sjöfarten har vuxit och frodats i den globaliserade ekonomin under flera decennier.

Kan det vara en risk att det blir en större förändring som gör att hela världshandeln begränsas?

– På något sätt begränsas det förstås om du lägger in 20 procents extra kostnad på importen för att stimulera konsumtion av inhemskt producerade varor. Sedan är jag helt övertygad om att världshandeln har så stora inneboende fördelar att det absolut inte är något vi kommer att sluta med. Vi ska också komma ihåg också att ungefär 70 procent av Sveriges handel fortfarande är inom Europa. Men det kan bli förskjutningar mellan sjöfartens segment, och det blir tuffare för containersjöfarten.

En effekt av de nya tullarna kan bli förändrade fraktrater för just containersjöfart, säger Johan Woxenius.

– Ja, det är ju få marknader som är så utsatta för utbud och efterfrågan. Prissättningen är ju väldigt dynamisk i det segmentet. Om det blir mindre handel men vi har för många fartyg så går fraktraterna ner.

Fraktpriser spås inte öka omedelbart

USA:s nya tullar kan hindra speditörer från att fatta viktiga beslut om leveranskedjor, men det är inte troligt att de kommer att orsaka en omedelbar ökning av fraktpriserna. Det skriver den internationella anlaysfirman Xeneta i en kommentar.

– Befrielsedagen kommer inte att kännas särskilt befriande för de transportörer som befinner sig mitt i tullstormens öga. Det är svårt att fatta viktiga beslut om sin leveranskedja när spelreglerna hela tiden ändras, säger Peter Sand, chefsanalytiker på Xeneta.

 Enligt Xeneta kommer tullarna att öka den totala landningskostnaden för import av varor, men man ser att den nedåtgående trenden för spotpriserna för oceancontainrar sedan den 1 januari sannolikt kommer att fortsätta.

– När tullsituationen blir tydligare och avlastarna börjar diversifiera leveranskedjorna mellan olika regioner är det möjligt att vi kan få se störningar i leveranskedjorna för oceantransporter och ett tryck uppåt på priserna, men det kan ligga lite längre fram i tiden, säger Peter Sand.

Ser att handelsmönster kan ändras på längre sikt

På organisationen Business Sweden som ägs gemensamt av staten och näringslivet för att främja svensk export följer man utvecklingen som sker nu noga.

Chefsekonom Lena Sellgren säger till Sjöfartstidningen att den kortsiktiga påverkan av tullarna på svensk export troligen kommer att vara begränsad då företagen helt enkelt får hantera tullarna men att det kan bli en större påverkan på världshandeln på längre sikt.

– På kort sikt skulle jag säga att det kanske ändå är begränsade effekter även om det kan slå hårt mot enskilda företag. Det är fortfarande en stor osäkerhet i tullarna. Sedan beror det också på hur EU:s handelspolitik blir. Om det blir motåtgärder kanske det kan bli en större osäkerhet.

På längre sikt tror Lena Sellgren däremot att tullarna kan leda till en omfördelning av handelsmönster, där Sverige och EU kan öka sin handel med särskilt Asien. Det pågår just nu förhandlingar om frihandelsavtal med länder som Indien och Indonesien , och Business Sweden har ett tydligt uppdrag från regeringen att stärka handeln med Asien.

– Om USA väljer att vända sig inåt kommer ju världen att öppna sig på ett annat sätt och ge möjligheter för andra marknader, inte minst Asien. På sikt ser jag alltså att USA:s nya tullar kan bidra till att vi får en ökad handel Sverige-Asien, säger Lena Sellgren.

Även Europa kan bli ett mer attraktivt alternativ för företag som vill minska sin exponering mot USA och Kina. Lena Sellgren säger att det redan finns en trend mot att företag flyttar sin sourcing närmare sin hemmamarknad, och att Europa kan bli en viktig leverantör av insatsvaror.

Vill inte dödförklara den globala handeln

Trots den ökade protektionismen som växer fram tror inte Lena Sellgren att det vi ser nu innebär ett slut för den globala frihandeln som vuxit fram sedan andra världskriget.

– Nej, jag tror inte det. Vi är så pass sammanflätade globalt att svaret på den frågan är nej. Däremot blir det kanske ett ytterligare tryck mot ökad regionalisering.

Rör inte oljeprodukter

USA:s nya tullar kommer inte att gälla råolja, naturgas eller raffinerade produkter. I en Shipping Market Update skriver banken SEB, enligt siten Splash247:

”Även om det kan hävdas att detta resultat är bättre än befarat för energiråvarusektorerna, väcker tullarna oro för BNP-tillväxten, eftersom en avmattning i den ekonomiska tillväxten kan signalera en försvagad efterfrågan på sjöfart”.

Avgifter för Kinabyggda fartyg förändrar spelplanen

Ett annat förslag av Trumpadministrationen innebär att USA planerar att ta ut avgifter för anlöp i amerikanska hamnar för kinesiska rederier och alla fartyg som ingår i en flotta som inkluderar kinesiskbyggda eller kinesiskflaggade fartyg. Enligt Trump ska det ses om ett sätt att återuppliva det inhemska skeppsbyggandet och försvaga Kinas grepp om den globala sjöfartsindustrin så direktivet har med mål för andel USA-byggda fartyg.

Johan Woxenius på Göteborgs universitet säger att detta kan påverka vissa rederier.

–Det här kan påverka rederier som har en stor del av sin verksamhet i USA. I det här förslaget utgår man ifrån flottan ser ut som helhet, och inte bara fartygen som ska till USA. Annars skulle man kunna tänka sig att ett rederi väljer att använda de av sina fartyg som inte är byggda i Kina för trafik till USA, men riktigt så enkelt är det inte. För då kommer man ändå få betala en del om man har mycket kinesiskt tonnage i flottan, säger Johan Woxenius.

Snarare än att det plötsligt kommer att byggas många fler fartyg i USA förutspår Johan Woxenius att påverkan kommer att bli högre fraktkostnader. De nya avgifterna behöver tas ut någonstans och det motverkar därmed sjunkande fraktrater beroende på lägre efterfrågan.

– Det tar lång tid att bygga upp en varvsindustri, de har ju knappt några varv idag, så på medellångt perspektiv måste rederierna snällt betala straffavgifterna. Få fartyg kommer byggas i USA inom de sex år direktivet har som första delmål. Ett tänkbart scenario är annars att rederier börjar dela upp verksamheten i olika bolag där något bara har icke-kinesiska fartyg, men det kommer säkerligen myndigheterna att bevaka noga.