Utsatta för GPS-störningarna

Det har under en längre tid rapporterats om GPS-störningar i södra Östersjön. Men i början av maj ökade antalet rapporter från sjöfarten till Sjöfartsverket om både fler och kraftigare störningar, vilket fick Sjöfartsverket att i början av maj gå ut med en navigationsvarning till sjöfarten i mellersta, södra och sydöstra Östersjön. Varningen ligger kvar sedan dess med fortsatt inrapporterade störningar med oregelbunden frekvens.

Hamnade utanför Kaliningrad

I början av juni inträffade en större störning där ett flertal GPS:er angav fel position till fartyg. Ett av fartygen var SCA Ortviken där Cathrine Essén är befälhavare. När fartyget var på väg norrut mellan Öland och Gotland under sen kväll den 3 juni larmade plötsligt det elektroniska navigationssystemet Ecdis eftersom fartyget fått en helt annan position utanför Kaliningrad.

– Eftersom vi är ett papperslöst fartyg har vi dubbla Ecdis, GPS och gyron. I det här fallet felade båda GPS:erna genom att de uppgav en felaktig position utanför Kaliningrad, säger hon.

Eftersom fartyget inte har några detaljerade sjökort för området runt Kaliningrad inlagda i systemet blev Ecdis-skärmen mer eller mindre helt blå.

– Vi fick gå in och avaktivera GPS-erna ur Ecdisen och lägga in en position utanför Öland där vi faktiskt var. Vi behövde också ta en exakt position ur radarn, vilket fungerade eftersom vi hade land i närheten. Det hade varit värre om vi varit mitt ute på havet, då hade vi inte kunnat använda radarn för att få vår position och göra det som kallas död räkning, säger hon.

Började plötsligt gira

Men det var inte slut med det. Det är fler av fartygets system som är beroende av GPS-signaler och som behövde kontrolleras. Generellt kan bryggsystem vara kopplade på olika sätt, poängterar Cathrine Essén, viket innebär att besättningen måste vara bekant med vilka åtgärder som behöver tas på det aktuella fartyget.

– Utan GPS får inte Ecdisen varken kurs eller fart över grund, utan det blir istället fart genom vatten. Det betyder att man i Ecdis inte hamnar exakt där man är eftersom det kan vara avdrift. Då får man fortsätta att ta en ny position ur radarn för att säkerställa positionen, säger hon.

Utan GPS syns inte heller någon vektor, alltså den pil som visar fartygets kurs och kommande position vid en viss tidpunkt.

– Vi var bara en prick i Ecdisen, säger hon.

Även fartygets gyrokompass började larma eftersom den också hämtar in GPS-information. Det är en utrustning som används för att ge kursinformation till radar, Ecdis och AIS, men också till autopiloten.

– Gyrot fick information om att vi låg på en helt annan latitud och att vi dessutom gjorde mellan 40 till 60 knop. Det gjorde att gyrot blev väldigt konfunderad och började mata vår autopilot med en annan heading. Autopiloten ville då ändra kursen, säger hon.

Det gjorde att fartyget började gira vilket inte syntes på Ecdis eftersom vektorn saknades. När det är mörkt ute och inga fartyg är i närheten kan det i en stressig situation vara svårt att ens upptäcka att fartyget långsamt börjar gira.

– Vi kunde inte se visuellt att vi svängde, men däremot visade vår rate of turn-mätare att vi gjorde det. Därför fick vi gå över till handstyrning för att få tilbaka fartyget på rätt kurs, säger Cathrine Essén.

Såg fartyg över sitt eget

Lösningen blev att gå in i gyrot och ändra till manuell fart och manuell latitud och då blev det stabilt. Dessutom fick de även lägga in farten manuellt i autopiloten eftersom de märkte att den började styra dåligt.

– Den får sin fartinmatning via GPS och då den ibland fick input om noll knop ville den ge väldigt mycket roder. Vi fick alltså manuellt lägga in en ungefärlig fart i autopiloten så att den kunde styra korrekt, säger hon.

AIS-systemet, det som visar andra fartygs positioner, var det system som visade de största felaktigheterna.

– AIS:en gick inte att lita på alls, det var fartyg som plötsligt försvann och sedan hoppade tillbaka. På skärmen hade vi en två andra fartyg ovanpå vårt eget. Vi kallade upp ett fartyg för att kontrollera om de kunde se vår AIS, vilket de inte kunde eftersom vår AIS uppgav en position utanför Kaliningrad. När vi tittade på Marine Traffic syntes det tydligt att vårt fartygs GPS angav mycket olika positioner, säger hon och fortsätter:

– Detta blir ett ganska allvarligt problem eftersom det är väldigt många idag som förlitar sig på AIS informationen. Jag brukar exempelvis säga till seglande vänner att det är en bra livförsäkring att skaffa en AIS till sin lilla båt eftersom små mål inte alltid syns på en radar.

Kräver erfarenhet och gott samarbete

Effekten blev att många fartyg ropade upp varandra över VHF för att bekräfta varandras positioner.

 – Det blev ganska mycket tjatter mellan fartygen där många frågade om position, vart är ni på väg och liknade, säger hon.

Det var således en lång kedja av ändringar och inmatningar som följde av GPS-störningarna, problem som varade ungefär i två timmar. Cathrine Essén menar att en nyckel för att hantera en sådan situation är ett gott samarbete i bryggteamet, kunskap och erfarenhet.

– Är det en stressad situation med mycket trafik, om det är en styrman som är grön eller om man inte varit med om det här innan kan det bli allvarligt. Jag påminde alla mina styrmän ombord om vikten av att alltid ringa till skepparen om man tappar en GPS eller om något annat visar fel. Då måste man vara fler på bryggan, man måste verkligen hålla tungan rätt i mun och veta vad man gör. Det är så många system som hänger ihop, säger hon.

Efter händelsen tog Cathrine Essén fram en ny lathund över rutiner för hur de ska agera om liknade händelser inträffar igen. Dessutom har de beställt en ny GPS enligt rekommendation från rederiet.

– När jag kommer ombord nästa gång ska den finnas på plats och den ska kunna plocka hem fler satellitsystem än bara GPS, säger hon.