Fotograf: Christopher Kullenberg Rothvall

Kategori: Säkerhet | Myndigheter

Riksrevisionen: Eftersatt tillsyn av nationell sjöfart

Riksrevisionens granskning av Transportstyrelsens tillsynsverksamhet visar på brister på flera områden. Tillsynen över nationell sjöfart kallar Riksrevisionen ”kraftigt eftersatt”.

Riksrevisionen har granskat Transportstyrelsens tillsynsverksamhet inom luftfart, sjöfart, väg och järnväg. Riksrevisionens bedömning är att det finns brister i styrningen som påverkat tillsynen negativt. Bland annat innebär en avsaknad av en övergripande prioriteringsmetod att Transportstyrelsen inte kan säkerställa att det är den tillsyn som ger mest nytta som genomförs.

En avsaknad av mål, mätetal och uppföljning av tillsynsverksamheten innebär att det är svårt att följa verksamhetens utveckling. Dessutom förbrukar inte Transportstyrelsen hela sitt anslag, trots att tillsynen är eftersatt på flera områden, skriver Riksrevisionen i sin granskningsrapport.

Sjöfarten sticker ut i enkät

Resultatet underbyggs bland annat av en enkätundersökning som Riksrevisionen har genomfört riktad till Transportstyrelsens inspektörer. Mindre än hälften av inspektörerna anser att myndigheten prioriterar den tillsyn som gör mest nytta.

I Riksrevisionens enkät utmärker sig sjöfarten i flertalet frågor med de mest negativa svaren, och det framgår tydligt från fritextsvaren att missnöjet i hög grad gäller den nationella sjöfarten.

I enkäten till inspektörerna var det totalt ungefär 23 procent som inte instämde alls eller bara instämde knappt i påståendet att de analyserar sitt tillsynsarbete för att förbättra tillsynen. Svaren skilde sig mycket åt mellan trafikslagen. Av tillsynsinspektörerna inom sjöfart angav 47 procent att de inte alls instämmer i påståendet.

Eftersatta områden

Två relativt nya områden där Transportstyrelsen knappt bedrivit någon tillsyn alls är tillsyn enligt säkerhetsskyddslagen och lagen om nätverks- och informationssäkerhet. Även tillsynen över nationell sjöfart i Sverige är kraftigt eftersatt.

– Det har ingått i Transportstyrelsens uppdrag i flera år att utveckla tillsynen på dessa områden. Det är en brist att arbetet inte har kommit längre, säger Magnus Landergren, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

Efter en omfattande reform 2017 med en övergång till ett funktionsbaserat regelverk för den nationella sjöfarten har det funnits en osäkerhet bland redare om vad som förväntas av dem, och bland Transportstyrelsens inspektörer vilka krav de kan ställa på redarna. Regelverket utgår från att redaren har ett ansvar att genomföra egenkontroll och att anmäla att det är genomfört i en självdeklaration.

Det finns under 2022 över 1.000 fartyg inom den nationella sjöfarten som inte har lämnat in sin självdeklaration. Det finns också enligt Transportstyrelsens analysforum för sjöfartsfrågor en risk att redare lämnar in självdeklarationen trots att en nödvändig egenkontroll inte genomförts.

Regeringen har inte följt upp

Transportstyrelsen har informerat regeringen om att tillsynsverksamheten är eftersatt. Trots det har regeringen inte följt upp eller begärt kompletterande information för att själv kunna bedöma allvaret i bristerna i tillsynen. Regeringen har heller inte agerat när Transportstyrelsen avstått från att lämna information som den enligt sin instruktion årligen ska redovisa, skriver Riksrevisionen.

Transportstyrelsen rekommenderas att inleda ett regelbundet myndighetsövergripande analytiskt arbete för att avgöra inom vilka tillsynsområden de största behoven av tillsyn finns och var tillsynen kan ge mest nytta. Transportstyrelsen bör även införa mål för tillsynsverksamheten och tillhörande mätetal som verksamheten kan utvärderas mot. Regeringen rekommenderas bland annat att klargöra vilka rapporteringskrav som ska gälla för Transportstyrelsen.

Läs mer i Riksrevisionens rapport