Välmåendet ombord är en priofråga

I en seminariesal på ett stort hotell i Göteborg går det nästan att höra en knappnål falla till marken när en av talarna på The Swedish Clubs medlemsdag har avslutat sin berättelse om sina egna erfarenheter från livet ombord.

Temat för dagen är sjöfarares välmående, och ombordanställda och experter berättar om olika mentala utmaningar och traumatiska upplevelser.

–Utanför min hytt har jag nog inte verkat särskilt bekymrad. Jag tror att vi generellt sett är väldigt bra på att dölja hur vi faktiskt mår, säger den brittiska sjökaptenen Ann Pletschke.

Hon berättar om några traumatiska erfarenheter som fortfarande präglar den hon är idag, och hur hon agerar på jobbet. Idag ser hon det snarare som en styrka att ha gått igenom svåra upplevelser, och att reaktioner på trauman inte automatiskt borde leda till att man inte har möjlighet att fortsätta jobba till sjöss.

–Det har ändå inte varit de mest dramatiska händelserna som varit svårast att hantera. Det jag kämpat mest med har handlat om sådant som många ombordanställda upplever; trötthet, isolering och mobbning.

Det mentala välmåendet under lupp

Livet till sjöss innebär unika utmaningar i form av långa arbetsperioder, skiftarbete, separation från familjen och en viss form av ensamhet. Det är faktorer som i hög grad påverkar den psykiska hälsan men som det ofta kan var svårt att tala om. Att det är ett ämne som berör märktes också bland publiken på eventet som ordnades av det maritima försäkringsbolaget The Swedish Club som är en P&I-klubb som har sitt säte i Göteborg.

Till medlemsdagen har man bjudit in flera experter som talade om olika aspekter när det gäller sjöfarares välmående och vad som behöver finnas på plats. Utmaningarna när det gäller framför allt mentalt välmående har de senaste åren hamnat högre på agendan både för många rederier och andra aktörer i branschen. Insikten att de anställdas mående faktiskt påverkar säkerheten ombord och risken för olyckor har vuxit sig allt starkare. Att prioritera välmående ses av allt fler som ett sätt att skapa starkare och mer effektiva arbetsgrupper.

Frågorna är nu på agendan

The Swedish Clubs vd Thomas Nordberg säger när Sjöfartstidningen träffar honom efter seminariet att han upplever att det är något som har förändrats de senaste åren som gör att frågor om psykisk ohälsa lyfts fram allt mer, och det därför också var naturligt att ha välmående som ett övergripande tema när man samlade sina medlemmar och partners till sin årliga träff.

–Vi ser mer och mer signaler att besättningarna på fartygen inte alltid mår väl. Man kan spekulera kring orsakerna, men jag tror att det handlar om att många känner en ökad press där ute. För det är allt tuffare för de som jobbar på ombord på fartygen med nya regelverk och krav på effektivare drift som de ska förhålla sig till. Det är högt tempo och höga förväntningar på kaptenen och övriga besättningen kring vad de ska leverera.

Han pekar på att det för The Swedish Clubs del är viktigt att man gör allt man kan för att kunderna och deras besättningar ska ha det så bra som möjligt.

–När vi talar om besättningars välmående är det ju i första hand ett resultat av hur rederierna ordnar fartyget som arbetsplats. Vi som försäkringsgivare kan däremot vara behjälpliga genom att sprida kunskap och vad som påverkar välmående och på vilket sätt.

Hjälplinje tar emot många samtal

Att det verkligen finns stora utmaningar när det gäller välmående ombord på världens fartyg blev också tydligt när Simon Grainge som är vd för organisationen Iswan äntrade scenen. Iswan är en internationell organisation med allt från rederier och fackföreningar som medlemmar. Kontoret är i Storbritannien, men man har också har närvaro i Indien och Filippinerna.

–Vi på Iswan får höra om de allra värsta fallen och exemplen; övergivna besättningar, piratdåd, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp. Men vi inser också att sjöfarten är ett mycket brett spektrum, och allt är naturligtvis inte negativt. Vi ser dessutom stora skillnader mellan olika rederier, säger Simon Grainge som själv har en bakgrund inom den brittiska polisen.

Genom hjälplinjen Seafarer Help som erbjuder praktiskt och psykologiskt stöd till sjömän och deras familjer hade man under 2024 omkring 400 nya kontakter varje månad. Det handlar om allt från praktiska frågor till att någon har självmordstankar och behöver akut hjälp.

–I ett aktuellt fall arbetade vi med en sjöman som hade emotionella problem ombord under tre månader, och vi följde honom hela vägen till avmönstring och även efter att han kommit hem. I just det fallet gjorde det enorm skillnad att stödet var tillgängligt dygnet runt på sjömannens eget språk.

Fungerande ledarskap ombord är avgörande

Det är inget nytt att det finns vissa inneboende utmaningar med att jobba på ett fartyg, och det går inte helt att undanröja saker som långa resor och social isolering. Men för att jobba under sådana förutsättningar krävs ett fungerande ledarskap, säger Simon Grainge.

–Sjömansyrket är tufft, men människor är villiga att göra tuffa jobb – så länge de har bra ledarskap, känner sig stöttade och vet att om något går fel så står man bakom dem. Befälens tekniska kompetens i att framföra och navigera ett fartyg är ofta väldigt hög, men hur väl förberedda är de på de ledarskapsuppgifter som följer med rollen? Detta är något som måste utvecklas, och vi ser också att det sker en förändring mot ökat fokus på ledarskap.

Han berättar om en ny rapport från Seafarers International Research Centre som visar flera positiva hälsotrender, som att rökning och alkoholkonsumtion minskar bland sjömän, och att många äter bättre och mindre friterad mat. Men rapporten visar också att sjömännen generellt sover mindre, är mer oroliga och deprimerade, och att de ibland döljer sina hälsoproblem av rädsla för att förlora jobbet.

Mat, sömn, socialt umgänge, motion och möjligheten att varva ner är alla nycklar till god hälsa och därmed gott välbefinnande. Simon Grainge påpekar att det krävs ett samarbete mellan anställda och arbetsgivare, och sjömännen behöver ta ansvar för sin egen hälsa, och rederiet måste, så långt det är möjligt, skapa en miljö som gör det möjligt.

En annan sak som inte ska underskattas när det gäller välbefinnande är klassiskt socialt umgänge.

–Vi har genomfört en undersökning som visar att det finns ett tydligt positivt samband mellan regelbundna sociala evenemang ombord och hur sjömännen mår, berättar Simon Grainge.

Iswan driver också en kampanj med namnet Safe at Sea som handlar om att skapa en psykologiskt trygg miljö för kvinnliga sjöfarare. Men den riktar sig främst till manliga sjömän för att hjälpa dem att förstå vad de behöver göra för att deras kvinnliga kollegor ska känna sig trygga, och för att behandla dem som kollegor i första hand.

Viktigt med trygghet i gruppen

Vikten av psykologisk trygghet för att människor och grupper ska må bra var ett återkommande tema från alla som talade under dagen. Charles Watkins är klinisk psykolog och vd för MHSS (Mental Health Support Solutions) i Hamburg, och forskar om psykisk ohälsa till sjöss. Han säger att ledarskapet är avgörande för att kunna skapa psykologisk trygghet i en grupp.

–Ledare behöver utbildas för att förstå vikten av att skapa en kultur där det är okej att prata om sina misstag. Vi behöver själva kliva fram och visa att vi har gjort misstag, och vad vi har lärt oss av dem. Det är inte perfektion som håller oss trygga, utan det är känslan av att bli hörd och av att bli förstådd som skapar välmående.

Frågan är då hur ledare och arbetsgivare ska agera när det är människor i arbetsgruppen ombord som bidrar till mobbning eller trakasserier.

–Det kan vara svårt att hantera, men i sådana fall är det viktigt att väldigt tydligt kommunicera att den typen av beteende inte är acceptabelt, och att alla ska kunna känna sig trygga att berätta om sådana upplevelser för sina befäl, säger Charles Watkins.

Ibland kan det vara befälhavaren ombord som utgör problemet, och då är den stora utmaningen att få besättningen att våga berätta om sina upplevelser.

–Vi har haft flera situationer där kaptenen var problemet, och där vi har behövt arbeta med överstyrman eller maskinchefen, eller samarbeta med landorganisationen och rederiet för att reda ut situationen. Det är viktigt att företaget agerar oavsett grad eller befattning, och att man tar tag i problemen.

En annan av talarna, Neil Greenberg som är professor i mental hälsa inom försvaret på King’s College i London lyfter fram att de flesta människor trots allt inte vänder sig till professionellt psykologiskt stöd även om det finns tillgång. Istället är det arbetskamraterna man vänder sig till för att prata om hur man mår.

–En av de viktigaste sakerna vi vet är att de flesta pratar med sina kollegor om sitt välbefinnande. Det betyder att det är bra att försöka stärka kollegor så att de bättre kan stödja människor som har det svårt. Ett sätt att göra det är genom så kallat kamratstöd, vilket innebär att man utbildar kockar, ingenjörer och sjömän i hur man för psykologiskt informerade samtal.

Ett sätt att göra det är genom ett program som heter Trim, som utvecklades inom det brittiska försvaret och nu används inom många olika branscher, inklusive hälso-och sjukvård och räddningstjänst.

Konkreta verktyg för välmående

För att bidra till sjöanställdas välmående har Loss Prevention-teamet inom The Swedish Club tagit fram konkreta verktyg och checklistor för att stärka det psykiska måendet och fånga upp tecken som visar att någon i besättningen inte mår bra. För bolagets del handlar det både om att stärka sina kunders verksamhet, men också att förebygga olyckor och incidenter som kan orsakas av exempelvis trötthet och utmattning i besättningen.

Siffror visar att upp till hälften av bolagets claims kan kopplas till den så kallade mänskliga faktorn.

–Allting hänger ihop. Har du en besättning som är väl omhändertagen och som är i fysisk och psykisk balans, så minskar du samtidigt risken för att de att de gör fel eller misstag. Vi satsar på caring för att det är rätt sak att göra, men en positiv bieffekt kan bli att det också ger säkrare och effektiva operationer, och färre kostsamma skador, säger Thomas Nordberg.

Avgörande för teamets framgång

Att lyfta frågorna om psykisk ohälsa och skapa ett klimat som gör det möjligt att prata öppet om hur man mår är enligt flera av experterna en nyckel för nå en förändring.

Ann Pletschke säger att hon hoppas att den här diskussionen kan leda till att sjöfarare inte behöver vara tysta om de här frågorna.

–Genom att förstå mina egna symptom på utmattning, brukar jag också lägga märke till samma signaler hos min besättning. Det kan till exempel handla om att jag tar min kock åt sidan och tillbringar tio minuter med honom för att sortera torrvaror i förrådet som ett sätt att minska hans anspänning. Det handlar om att försöka se var min besättning befinner sig. Jag ser det som en avgörande faktor för fartygets framgång.