Reder ut rollerna i krig

Projektet SjöHöjd (Sjötrafiktjänster under höjd beredskap) har pågått i drygt ett år. Sjöfartsverket såg behov av att titta på hur viss samhällsviktig verksamhet ska bedrivas vid höjd beredskap och krig. En viktig del är att reda ut ansvar och roller tillsammans med andra myndigheter som har närliggande uppdrag. Lucas Palm på Sjöfartsverket leder projektet.

–Vår definition av sjötrafiktjänster är fartygsanmälan, lotsning, VTS-tjänst, MSI och TSS-övervakning, säger Lucas Palm.

Mycket har hänt sedan Kalla kriget

När krigsplanering senast var aktuellt, under Kalla kriget, såg myndigheternas förmågor annorlunda ut. Försvaret hade en stor organisation för att trafikleda sjöfarten, men idag är det främst Sjöfartsverket som har kanaler till civil sjöfart.

–Vi behöver förstå hur de tjänster vi byggt upp i Sjöfartsverket kan göra nytta för totalförsvaret i en modern kontext.

SjöHöjd finansieras av MSB. Förutom Sjöfartsverket deltar Kustbevakningen, Transportstyrelsen och Försvarsmakten.

–Vi har olika roller ute på sjön. Vi behöver förstå hur de hänger ihop.

Sedan projektet startade har Sverige gått med i försvarsalliansen Nato.

–Där har vi nu en tydlig samverkan med Försvarsmakten och det arbete som görs med NCAGS. Vi ser att vi kan stödja försvaret i vissa uppgifter.

Övar med handelssjöfarten

Via sina kanaler kan Sjöfartsverket informera handelssjöfarten om risker som rör sjösäkerhet, precis som man redan gör i sitt ordinarie uppdrag. Under våren har övningar hållits där man tittat på scenarier för exempelvis minering: vem gör vad och hur kommer informationen ut till den civila sjöfarten när Försvarsmakten vill minera ett område? I övningarna har representanter från rederier deltagit.

–Vi har våra ordinarie kanaler som navigationsvarningar och direktkommunikation med befälhavarna via våra VTS-centraler. Viss information ska även gå till P4 [Sveriges Radio], säger Lucas Palm och fortsätter:

–Det har kommit önskemål från civila deltagare om ett mer sammanhållet sätt att dela information. Jag uppfattar det som att myndigheter behöver uppdatera sina interna rutiner och förtydliga var man går ut med vilken information. Det finns också önskemål om en hubb för all typ av myndighetsinformation.

Ska helst likna vardagsarbetet

SjöHöjd utgår i sin kartläggning från myndigheters ordinarie uppgifter och den så kallade likhetsprincipen. Detta är en viktig poäng, betonar Lucas Palm. Verksamheten bör skilja så lite som möjligt mellan fredstid och höjd beredskap. Man ska inte i ett pressat läge behöva göra saker annorlunda. Det blir krångligt och kräver mycket övnings-resurser för att hålla förmågan uppe. 

–All krigsplanering ska i så stor utsträckning som möjligt malla mot det vi gör under fred. Vi kan behöva göra vissa prioriteringar men vi har samhällsviktiga tjänster som måste fungera även under krig och det behöver vi planera för.

Projektet har finansiering fram till årsskiftet men har ansökt om förlängning till halvårsskiftet 2026. Slutrapporten ska innehålla förslag på förändringar – både saker som idag faller utanför myndigheters ordinarie uppdrag men som bör ingå, och förslag på lagändringar. Vilka dessa kan bli är för tidigt att säga.

–Det är mycket att reda ut och vi har fått många insikter under resans gång, säger Lucas Palm.