Positionerar sig med grön korridor

Läs mer: Rederierna rustar för nya tider på Östersjön

Det är ännu inte ljust när bunkerfartyget Seagas kommer upp längs sidan på Viking Glory under det korta hamnuppehållet i Åbo. Den här morgonen är det biogas som bunkras. Sedan i somras kör Viking Line sina två fartyg på Åbolinjen på 50 procent biogas. 

För två år sedan kom Viking Line, Åbo Hamn och Stockholms Hamnar överens om att göra sträckan mellan Åbo och Stockholm till en grön korridor. Begreppet kommer från Clydebank-deklarationen som antogs 2021 och innebär att man gör en rutt så fossilfri som möjligt.

När Global Maritime Forum nyligen utvärderade hur det går med korridorprojekten som startats i världen, visar det sig att Stockholm–Åbo sticker ut. Av 84 påbörjade gröna korridorer har tolv hunnit till planeringsstadiet och endast fyra har kommit så långt att det görs konkreta åtgärder som drastiskt får ner utsläppen här och nu. Av dessa fyra lyfts två fram som särskilt långt framskridna, och en av dem är sträckan mellan Stockholm och Åbo (den andra är Umeå–Vasa). 

Läs mer:Miljardsatsningar görs på södra Östersjön

”Ett fantastiskt år”

Björn Garberg, nationell sjöfartssamordnare på Trafikverket, kallar 2025 för ett fantastiskt år för gröna korridorer. Flera projekt kom loss på allvar.

–I början av förra året var jag pessimistisk, jag var rädd att vi skulle stå och stampa, men sedan hände plötsligt väldigt mycket på flera håll, säger Björn Garberg.

Förutom de som nämns av Global Maritime Forum pågår även andra initiativ. Öresundslinjen kör sedan årsskiftet sträckan Helsingborg–Helsingör på eldrift, och både Furetank som Wallenius SOL kör fartyg på biogas. 

Regelverken Fuel EU Maritime och EU ETS driver på utvecklingen eftersom de ställer krav på rederier att blanda in förnybart bränsle eller betala en straffavgift. 

–Det här har skapat ett poolingsystem som ger intäkter till de rederier som ligger långt fram, säger Björn Garberg.

Ketchupen reser fossilfritt

Viking Line började under 2023 erbjuda resor med förnybart bränsle på Åbolinjen. Resenärer kunde välja att betala en tilläggsavgift och bidra till lägre utsläpp. Rederiet ersatte fossilt bränsle med förnybart utifrån hur många som köpte tjänsten. Man lanserade också ett samarbete med matjätten Orkla, som började transportera all Felix ketchup från Sverige till Finland med Viking Lines fartyg och förnybart bränsle. 

–Men den stora förändringen kom när vi inledde ett samarbete med vår bränsleleverantör Gasum, berättar Dani Lindberg, hållbarhetschef på Viking Line. 

Rederiet har tecknat avtal med Gasum om leveranser av biogas, och sedan sommaren 2025 körs fartygen Viking Grace och Viking Glory enligt rederiet på 50 procent biogas. Tillgången säkras för ett halvår i taget. 

På ett år har rederiet tiodubblat sin användning av biogas – från 700 ton 2024 till 7.000 ton 2025.

–Upplägget bygger på att det finns möjlighet för oss att använda biogas så som det gör idag. Just nu är tillgången på biogas ganska god, men den långsiktiga tillgången är svår att förutse. Vi skulle behöva mer systematik i hur biogasen distribueras, säger Dani Lindberg.

Viking Grace satte standarden

Viking Lines vd Marcus Risberg säger att hållbarhet är en del av rederiets DNA. Det låter som en klyscha, men faktum är att det åländska rederiet ofta varit tidiga på bollen. Redan på 1980-talet såg man till att fartyg på Helsingforslinjen kunde koppla in sig på landström i Stockholm. Och Viking Grace blev 2013 det första stora passagerarfartyget i världen som drevs på flytande naturgas. Eftersom det ännu inte fanns något regelverk för hur LNG-tankar skulle placeras, sattes de på däck. Det efterföljande systerfartyget Viking Glory fick sina tankar inbyggda, för då hade regelverket hunnit ikapp. 

 –Vi jobbar intensivt med våra samarbetspartners och vågar fatta tidiga och modiga beslut. Med Viking Grace och senare Viking Glory satte vi en standard, en platå som vi nu utgår ifrån, säger Marcus Risberg.

Krånglat till bunkringen

Förutom valet av bränsle görs andra åtgärder kopplat till arbetet med den gröna korridoren. Marcus Risberg nämner bland annat värmeåtervinning ombord och ruttplanering för att spara bränsle. 

Som ett nästa steg tittar Viking Line nu på möjligheten att installera batteripack för peak shaving och manövrering i hamn på de två färjorna på Åbolinjen. 

Valet att köra med LNG-drivna fartyg har krånglat till rederiets bunkringsprocedur eftersom det saknas infrastruktur för bunkring i hamnarna. 

–Hamnarna vi anlöper är inte byggda på ett sådant sätt. Därför måste vi ha en komplicerad teknisk lösning med en bunkerpråm som kommer och bunkrar ship-to-ship. Det blir en dyrare och mer komplex lösning än om det hade funnits en terminal i hamnen och vi hade kunnat tanka direkt därifrån, säger Marcus Risberg.

Eldrift kräver infrastruktur

Viking Line har börjat undersöka möjligheten att ha fartyg med batteridrift. Linjen man tittar på för detta är Helsingfors–Tallinn. Och det tror Magnus Gustafsson, forskare vid Åbo Akademi, är ett smart val.  Han har tittat på elektrifiering av ropaxfärjor generellt och tror att konceptet skulle vara fullt möjligt. Eldrivna ropaxfärjor kan fungera på flera linjer i Östersjön – förutsatt att infrastrukturen byggs ut i hamnarna.

–Men Åbo–Stockholm är troligen en av de svåraste rutterna att helt elektrifiera, eftersom det är lång sträcka och fartygen har kort vändningstid i hamn. Om två fartyg ska kunna ladda snabbt samtidigt går det åt väldigt mycket effekt, säger Magnus Gustafsson.

Viking Line ser flera utmaningar att lösa innan eldrivna ropaxfärjor kan bli verklighet. Tekniken för batteridrivna fartyg finns redan, men en uppenbar utmaning är att det inte finns någon hamn att ladda i.

–Ska man prata om en långsiktig utveckling med batterier, elektrifiering och laddningskapacitet så ska man vara medveten om att många hamnar inte ens är redo för det som finns idag, säger Marcus Risberg och syftar på bunkringen av LNG-fartygen på Åbolinjen.

En annan utmaning är oklarheter kring politiska beslut. Än är det inte tydligt hur harmoniseringen mellan EU och IMO ska ske, och därmed svårt att veta hur regelverken långsiktigt kommer se ut. 

–Som redare tror jag inte det är klokt att låsa in sig i en single-fuel-lösning. Vi vill ha flexibilitet att kunna trafikera på olika rutter. Och ingen vet hur pris och tillgång kommer att se ut i framtiden för olika drivmedel, säger Marcus Risberg. 

Positionera sig tidigt

Geopolitiska spänningar i omvärlden och ekonomisk oro påverkar hur klimatpolitik ses i förhållande till allt annat. Marcus Risberg upplever att klimatfrågor halkat ner i relevans jämfört med för några år sedan. 

–Allt som händer i omvärlden gör att individer är mer fokuserade på andra frågor idag. Omvärldsfaktorer kan bromsa oss lite, men de får inte stoppa oss. Klimatförändringarna sker här och nu, säger han.

Det finns förstås också en kommersiell tanke.

–Sett till hur regelverken utvecklar sig, vet vi att det går åt det här hållet. En del i att kunna bedriva verksamhet i framtiden är att positionera sig i ett så tidigt skede som möjligt. Samtidigt måste vi säkerställa att vi balanserar detta tidsmässigt, så att vi inte drabbas av att vara en early mover, säger Marcus Risberg.