Nu byggs samarbetet upp

Redan före Sveriges inträde jobbade Försvarsmaktens marina del nära Nato. Utanför London ligger Nato Shipping Centre där det skett möten och informationsutbyten. Nu blir samarbetet mer formellt, förklarar Peter Thomsson som är kommendörkapten vid Försvarsstaben.

–Nu finns ett juridiskt avtal där man förbinder sig att bistå en angripen alliansmedlem. Nato har också ledningsstrukturer och planer. Krigsförlopp kan bli väldigt korta om den angripne inte hinner försvara sig. Nyckeln till att slippa angrepp är att visa att man har förmågan att stoppa det.

Transporter på köl är avgörande

En fungerande transportkedja över Atlanten är avgörande för att frakta militära resurser och försörja civilsamhället.

–Skrymmande och tunga stridsfordon, resurser och personal kommer över köl. Järnvägar och landsvägar räcker inte till. Det här gör sjöfarten kritisk både för att upprätthålla en normalitet så långt det går och för att möjliggöra militära operationer, säger Peter Thomsson.

När det svenska totalförsvaret nu återuppbyggs behövs nya strukturer för samarbete mellan civil sjöfart, myndigheter och försvar. Samhället förändras och det går inte att damma av en pärm från 1989.

Bygger system för sjötrafikledning

På nationell nivå sker samverkan främst i kommittén för sjöfartsskydd där Försvarsmakten, myndigheter och bransch kan mötas och dela information.

Med Nato kommer ytterligare en samverkansnivå. Inom Nato finns NCAGS (Naval Cooperation and Guidance for Shipping) som är alliansens koncept för att få ihop örlogsflottor och handelssjöfart där det finns en militär pågående operation. NCAGS är ett arv från världskrigen och har återstartats de senaste åren. Man ska stödja den militära operationen och samtidigt erbjuda skydd för civil sjöfart i området. En viktig uppgift är att samla in och förmedla information.

– Syftet är att minska störningarna som militär verksamhet ger civil verksamhet. Vi vill bedriva vårt arbete smidigt och samtidigt skydda sjöfarten så bra vi kan.

Läs också: SjöHöjd reder ut rollerna i krig

Vill ha tips från handelssjöfarten

  Vid en pågående militär operation (skarpt läge eller övning) behöver försvaret veta vilka fartyg som finns i området. Ibland kan man öva tillsammans.

–Vi har haft positiva utbyten med flera svenska rederier. Ibland tillhandahåller de fartyg som seglar långsammare eller tar en annan rutt för att öva tillsammans med militära styrkor. Då kan vi öva på att borda eller testa att anvisa en annan led. 

I återuppbyggnaden av systemet för sjötrafikledning vill Försvarsmakten dra nytta av handelssjöfartens erfarenheter och skapa regler som liknar andra länders.

–Sjöfarten seglar ofta i andra vatten och vet vad som fungerar. Med rederiernas erfarenheter kan vi identifiera best practices, säger Peter Thomsson.

Hittar informationsvägar

Med Nato-inträdet finns en förväntan på Sverige att uppfylla vissa saker. 

–Vi har gått med i en allians som har ett regelverk för att skydda sjöfart på internationellt vatten och rekommendationer för nationellt vatten. Där förväntas vi nu leverera. Ju bättre vi gör det, desto mindre risk att en alliansmedlem angrips. 

NCAGS ska fungera vid olika grader av hot och går från rekommendationer till tvingande åtgärder i stegrande grad. I Sverige kan militär sjötrafikledning med anvisade leder tillämpas vid höjd beredskap, eller om Försvarsmakten minerar ett område som en förebyggande åtgärd. 

Minering kan ske redan i fredstid om man ser ett förestående hot, och då måste Försvarsmakten skydda civil sjöfart från att segla där. Hur sådan information bäst ska nå ut är en av flera saker som nu testas ihop med rederier och myndigheter. 

Känner av otåligheten

Peter Thomsson hoppas på fortsatt gott samarbete och tålamod framöver. Han vet att försvaret och andra myndigheter ibland uppfattas som långsamma.

–Vi jobbar mycket med hemlig information och här känner jag av en otålighet hos den civila sjöfarten. Vi är angelägna om att få ut information men måste samtidigt som myndighet ta ansvar för det som går ut. Det gör att det ställs högre krav på att det blir rätt än att det går fort.

Samtidigt får inte sekretess lägga alltför stora hinder för samarbetet, menar han.

–Vi borde kunna tillhandahålla information även när vi inte är myndighetssäkra. Den kanalen har inte funnits tidigare, för det har inte funnits efterfrågan. Idag är bilden en annan med fler hot som behöver hanteras. Det är en utmaning att få ut korrekt information på rätt sätt. Men vi får inte fastna i att inte säga något alls för att vi inte vet hur, eller vem, som ska säga det. Det är vi medvetna om. 

Arbetet är i full gång för att öka sjöfartsskyddet både nationellt och med Natos strukturer. I tät samverkan identifieras problem och utvecklas lösningar. 

–Jag kan inte nog betona hur roligt och givande det här samarbetet är. Förr var det kanske inte alltid positiva tongångar mellan civil och militär sjöfart, men idag är stämningen god.