Här möts sjöfartens entreprenörer

Närmare 300 personer finns i publiken på Sjöfartens entreprenörsdag i Göteborg. Studenter på sjöfartsprogrammen blandas med företagsledare, både relativt nya och gamla branschrävar. Bland talarna finns de som tog över familjeföretaget för ett halvsekel sedan, de som nyss gått från uppstart till serieproduktion och de som fortfarande är i fasen att sälja in sin idé.

Dan Sten Olsson vill alltid leverera

Först ut på scen är Dan Sten Olsson, vd och ägare till Stena AB. När han berättar om sin resa i sjöfarten – om hur han ville bli ingenjör men ”fick inte för pappa” och istället läste ekonomi på Handels, hamnade i London och sedan kom hem och tog över familjeföretaget – är det knäpptyst bland de nära 300 personerna i publiken. 

Dan Sten Olssons råd till unga entreprenörer är att vara modig och att alltid leverera.

– Du måste leverera, oavsett kostnad, annars blir blir du sist i kön. Och man måste vara modig men man får inte vara vårdslös, säger han.

Dan Sten Olsson talar mycket om värderingar. Han berättar om sin egen management-filosofi, samlad i en liten bok med namnet ”Dans lilla vita”. Omtanke och förtroende är viktigt i hans företagsbyggande.

När moderator Berit Blomqvist frågar Dan Sten Olsson vad han är mest stolt över blir svaren flera. Stena Line och Stena Recycling gör honom stolt, men också Stena Roro och Stena Teknik.

– Det är alltid roligt att gå in till dem och se vad de håller på med, säger han. 

Köpte fartyg i kilopris

I början av 1980-talet beställde bolaget elva fartyg i Korea. En bra affär, enligt Dan Sten Olsson.

– De var billiga. De kostade 10,50 kronor kilot. Det är ett gammalt skrothandlar-trick men det är mycket relevant. Prova det nästa gång ni köper ett fartyg, räkna ut vad det kostar per kilo, säger Dan Sten Olsson.

Sveriges Skeppsmäklares vd Berit Blomqvist är moderator för entreprenörsdagen och talar från scenen om att ”tro, gno och gro”. 

– Idag uppmärksammar vi alla entreprenörer som finns inom sjöfarten. Alla ni som tror, gnor och gror, säger Berit Blomqvist. 

N-O-S hamnade rätt på kurvan

David Kristensson, grundare och koncernchef i Northern Offshore Services, berättar om sin väg in i sjöfarten. Uppvuxen på Donsö föddes drömmen om att starta rederi när han smet in på kontoret hos en av skeppsredarna på ön. Som 20-åring jobbade han på bunkerbåt och lärde sig yrket. 

Första fartyget var en knappt 15 meter lång katamaran, Provider, som David Kristensson beställde tillsammans med sin kompanjon. Idén var att köra ut proviant och annat till fartyg på redden utanför Göteborg.

– När båten väl var färdig fick vi chansen att köra ut till vindkraftverk i Holland. Vi hamnade helt rätt på kurvan och satte en ny standard i en ny industri. Idag har vi 70 båtar i drift och våra fartyg i E-klassen är 20 gånger större än den Provider, säger han. 

Att bygga företag är ungefär som att gå i en trappa, enligt David Kristensson. Det går bra ett tag, sedan stöter man på ett hinder som man måste ta sig över, och när man väl gjort det går det bra ett tag igen. 

N-O-S finns idag på tre kontinenter, har fartyg under fem olika flaggor och opererar i flera tidszoner. Och bolaget vill fortsätta växa och utvecklas.

Tänker långsiktigt

I början sa många kunder att de aldrig skulle hyra N-O-S fartyg, berättar David Kristensson. De var för dyra, för komplexa och erbjöd mycket mer än vad kunderna behövde. 

– Vi har en betydligt längre horisont än många inköpare vi pratar med. Vi bygger fartyg som ska vara aktuella i 20 år. Nu vill kunderna ha våra fartyg. Den här långsiktigheten är nyckeln i allt företagsbyggande, säger David Kristensson. 

Det är viktigt att få med sig alla anställda på vad företaget gör – och varför. Liksom att verkställa.

– Man måste ta beslut. Även felaktiga beslut är bättre än inga beslut. Om man ingenting gör spelar inte strategier och fina grafer någon roll. Det viktiga är att man gör, säger David Kristensson. 

Volatiliteten gör jobbet kul

Carl-Johan Hagman har ett förflutet på både Stena och Wallenius, men arbetar idag för det japanska rederiet NYK. Han anser att Sverige behöver fler djärva entreprenörer. 

– Vi har det i oss, se bara på rederier som Broströms, tankrederierna i Stockholm på 1980-talet och på de svenska varven, säger han. 

Sjöfarten är enligt Carl-Johan Hagman en fantastisk bransch att verka i. Behovet av transporter ökar ständigt och den inneboende volatiliteten gör jobbet spännande. Han tar VLCC-raterna som exempel, som samma morgon låg på skyhöga nivåer. Som redare kan det gå snabbt att då tjäna in sina fartyg.

– De kan gå snabbt uppåt, men de kan också snabbt gå utför. Den här volatiliteten är väldigt kul, säger Carl-Johan Hagman och berättar att hans rederi inom containersegmentet har tjänat mer de senaste 18 månaderna än de gjorde på 35 år innan dess. 

Hon tror på flytande hamnar

Therese Lundqvist, vd för Sea Technology, berättar om företagets koncept med flytande hamnar. De har jobbat med idén sedan 2015, och har nu fått typgodkännande av DNV och kontakt med flera potentiella kunder. Ingen hamn har byggts i verkligheten ännu.

– Men vi tror att det är ganska nära nu, säger Therese Lundqvist och tar Indien och Vietnam som exempel på länder hon tror kan komma att bli först.

Som så många idéer föddes flytande hamnar ur viljan att lösa ett problem. Dagens hamnar räcker inte till, och i takt med att transportvolymerna ökar kommer problemet att växa. Trängseln gör att fartyg får vänta vilket kostar pengar och skapar onödiga utsläpp.

– Vi har en lösning på detta. Flytande hamnar kan successivt förändra hamninfrastrukturen, det kommer inte att gå i ett nafs men jag är rätt säker på att vi kommer att se flytande hamnar på många ställen i framtiden, säger Therese Lundqvist. 

Orka ta motvinden

Hennes pappa är involverad i företaget – och han har klurat ut innovationer förr. Han var med och tog fram konceptet roll on roll off i en tid när bilar inte fick köras ombord eftersom deras bränsletankar måste vara tomma. 

– Så är det med all innovation. Det startar oftast med en människa som har en idé och mycket jävlar anamma och som inte ger upp. Att vara först med något är både positivt och negativt. Man måste orka ta motvinden, säger Therese Lundqvist.

Han vill inte skeppa luft

Eric Törnblom vann pris som sjöfartsentreprenör 2016. Nio år senare har hans idé – ett webbaserat verktyg för lastplanering – vuxit till ett bolag med tre anställda.

Idén föddes inom familjen. Pappa Per är sjökapten och skeppsmäklare och pratade mycket om att det behövdes ett program som räknar ut hur man bäst ska stuva godset. Eric Törnblom utvecklade ett program som löste det.

– Verktyget visar hur man ska packa sina containrar för att skeppa så lite luft som möjligt.

Han tog med sig pappa Per som dörröppnare på sina första säljmöten hos terminaler och andra möjliga kunder.

Idag används Eric Törnbloms verktyg inom både sjö, väg och flyg. Tio av de största speditörerna använder verktyget och majoriteten av kunderna finns utomlands. Bland kunderna finns allt från producerande företag till Formel 1-team och turnéer.

Candela brottas med regelverk

Tord Ringenhall berättar från scenen om Candelas Technologys resa. Bolaget utvecklar och bygger foilande elektriska fartyg, och har skalat upp rejält sedan starten i ett garage på Lidingö för tio år sedan. Man började inom segmentet fritidsbåtar men satsar idag på kommersiella färjor. Produktionen sker än så länge i Candelas fabrik i Rotebro, där man har kapacitet att bygga 24 enheter per år. 

Samma förmiddag sjösattes den första båten som sålts till kund, berättar Tord Ringenhall. En specialutrustad Candela P12 som ska operera i Mumbai i Indien. 

Den största utmaningen för Candela sitter i regelverk snarare än teknik.

– Tekniken i sig är ganska enkel. Men de flesta regelverk inte gjorda för fartyg som våra. Dagens upphandlingar skrivs utifrån de fartyg man känner till, och inte utifrån behovet de ska lösa, säger Tord Ringenhall. 

Fixade uppkopplingen

Sjökaptenen Wiktor Swanson tröttnade på dålig internetuppkoppling ombord. För att lösa problemet startade han och en klasskamrat bolaget Cygnifi.

– När man faktiskt har jobbat ombord har man en annan bild av problemet än vad de stora leverantörerna har. Vi har suttit på Nordsjön och sett vad som funkar, säger Wiktor Swanson. 

Idag är internetuppkoppling avgörande ombord på många fartyg. Det handlar inte bara om att kolla sin privata mejl en gång om dagen, utan om fartygets huvudsakliga operation.

”Vi måste kunna göra detta bättre”

Han berättar om hur han jobbade inom norsk offshore och hissade upp en telefon i en mast. Telefonen låg i en plastpåse och via internetdelning från den fick man uppkopplingen att fungera ombord. 

– Jag kände att ”här måste vi kunna göra något bättre”, säger Wiktor Swanson och berättar att detta blev starten till bolaget som idag har en handfull anställda.

– Det är inte svårt att starta bolag idag, det tycker jag att alla ska prova. Folk som har jobbat till sjöss kan problemen som finns ombord, de kan ta problemställningarna och försöka lösa dem. 

Lokalkännedom viktigt för agenten

Ida Kristoffersson är hamnagent i Luleå och driver ett företag ihop med två tidigare kollegor.

– När jag fick frågan om att prata om entreprenörskap tänkte jag att ”jag är väl inte entreprenör”. Men det är jag ju. Entreprenörskap är besluten man fattar varje dag. Vi har inga tjusiga strategier men vi har väldigt mycket erfarenhet, kunskap och lokalkännedom. Drivkraften är att vi får jobba med det vi älskar. Det här är det roligaste som finns, säger Ida Kristoffersson.

Skål för sjöfartshögskolan

Fredrik Olindersson, skolchef för nybildade Chalmers Sjöfartshögskola, delar med sig av sin vision för verksamheten och berättar bland annat att man just nu jobbar med att starta ett sjöfartsråd där skola och bransch ska mötas. 

– Flera av er som sitter här i lokalen idag kommer att sitta med där, säger Fredrik Olindersson.

Efter några sammanfattande ord av Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson, Wista Swedens ordförande Christina Palmén och studentkårens ordförande Linnea Bergren avslutas dagen med att infrastrukturminister Andreas Carlson (se separat artikel) utbringar en skål för just Chalmers Sjöfartshögskola.