REPORTAGE
Analys: Just nu tas flera historiska kliv
Nybyggda rör i Tyskland och industrins stora intresse för vätgas kan bli sjöfartens vinstlott.
Publicerad
Senast uppdaterad
”I visionerna om framtidens energisystem nämns ofta vätgasen som ett önskvärt bränsle.” Så står det i en broschyr från Energimyndigheten år 2005. 20 år senare har dock inte mycket hänt när det gäller den -stora revolutionen för det där ultimata bränslet för moder jord med bara vattenånga som avgaser. Nu är det få som tror att vätgasen kommer att bli det som frälser både industrin och sjöfarten, men däremot att den kommer bli viktig i mixen.
Att det går att framställa el genom att låta vätgas reagera med syre upptäcktes redan 1839. Det som gjort att vi trots detta haft två sekel med fossilt beroende handlar om de små energirika vätgasmolekylernas envishet att vägra vilja bli tama. Vätgas är svår att stänga inne, de rackarns molekylerna kan tränga sig igenom metall och läcker sakta men säkert ut i omgivningen när den ska lagras eller transporteras. Ett annat problem är att om reaktionen med syre går alltför fort leder det till explosion.
Men nu börjar det ändå röra på sig. Så sent som i februari 2025 kunde SSAB, LKAB och Vattenfall presentera ett lyckat resultat av ett nära tio år långt pilotprojekt kallat Hybrit kring storskalig vätgaslagring. Försöket visade att det är tekniskt möjligt att lagra fossilfri vätgas för tillverkning av järn och stål i industriell skala. Vätgasen lagrades i ett bergrum, klätt i ett stålmaterial som visade sig vara beständighet mot väte. Inget läckage upptäcktes.
Ytterligare framsteg presenterades i början av sommaren i Tyskland där man byggt om en 41 kilometer lång pipeline för naturgas till att kunna transportera vätgas. Samtidigt har Tyskland och England skakat tass på att bygga en undervattenspipeline för vätgas.
Kombinationen av att vätgasen snart kan börja användas av industrin i stor skala samtidigt som det börjar hittas sätt att transportera den är goda nyheter för fortsatt tro på vätgas för sjöfarten. Den största utmaningen kommer dock att finnas kvar länge än – att kunna framställa tillräckligt med fossilfri el för att kunna producera grön vätgas.
