POLITIK
Brott mot utsläppsregler kan ge vite
Kvarhållande av fartyg i hamn och möjligheter att utdela vite. Regeringen lägger nu förslag om tvångsmedel mot fartyg som inte följer reglerna i EU:s utsläppshandelssystem.
Sedan den 1 januari 2024 ingår sjöfart i EU:s utsläppshandelssystem. Rederier är skyldiga att övervaka sina utsläpp och överlämna utsläppsrätter enligt EU:s förordning om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och enligt ETS-direktivet.
Nu föreslås i en proposition från regeringen ett antal lagändringar för att säkerställa att ansvariga myndigheter har rätt verktyg för att se till att de nya regelverken faktiskt följs av alla fartyg.
Det handlar konkret om olika former av tvångsmedel mot fartyg som inte uppfyller sina åtaganden.
Fartyg kan hållas kvar
Om ett rederi inte har uppfyllt övervaknings- och rapporteringsskyldigheterna enligt EU:s MRV-förordning under två år eller mer kan Transportstyrelsen besluta om vissa tvångsmedel mot fartyg. De tvångsmedel som kan användas är avvisning och kvarhållande av fartyg och förbud för fartyg att anlöpa svensk hamn. Liknande bestämmelser finns i utsläppshandelsdirektivet för situationen att rederiet under samma period inte har uppfyllt sin skyldighet att överlämna utsläppsrätter.
Fartyg ska kunna beläggas med vite
Regeringen föreslår också att ett beslut om avvisning eller kvarhållande av fartyg eller om förbud för fartyg att anlöpa svensk hamn ska kunna förenas med vite. Frågor om utdömande av vite ska prövas av Mark- och miljödomstolen. Regeringen skriver att möjligheten att förena ett beslut om till exempel avvisning av fartyg med vite är ytterligare ett sätt att få rederier att uppfylla sina skyldigheter och följa eventuella beslut om tvångsmedel.
Ger möjlighet till våldsanvändning
Propositionen föreslår också ändringar i kustbevakningslagen när det gäller en kustbevakningstjänstemans befogenhet att i vissa fall använda våld för att se till att regelverket följs.
– Nu ser regeringen till att sjöfartens utsläpp övervakas och rapporteras på ett korrekt sätt. Följer man inte regelverket ska det få konsekvenser, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett pressmeddelande.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.