Pleijel är enda svenska kabelfartyget

I mitten av november upptäcktes skador på två kommunikationskablar i svensk ekonomisk zon i Östersjön med mindre än ett dygns mellanrum. Det gäller en fiberkabel mellan Sverige och Litauen och en fiberkabel mellan Finland och Tyskland.

Kalmarföretaget Baltic Offshore och deras kabelutläggningsfartyg Pleijel kallades ut för att laga kabeln mellan Sverige och Litauen. Företaget har underhållsavtal med flera kunder och detta var en sådan.

–Det första som händer vid ett kabelfel är att vår kund upptäcker det. När de har bekräftat felet och mätt in var på sträckan felet är med speciella instrument så får vi en utkallning, säger Natalie Franzén som är vd för Baltic Offshore. 

Fiskar upp kabeln och byter ut

Pleijel kallades ut på torsdagen (felet upptäcktes på söndagen) och hela reparationsuppdraget tog ungefär en vecka.

Natalie Franzén kan inte uttala sig om det här specifika kabelbrottet utan hänvisar till inblandade myndigheter. Men generellt säger hon att reparationer av kablar brukar kunna ta ungefär tre dagar beroende på väderförhållanden. Sedan tillkommer resa till och från platsen. 

För att hitta felet mäter man avståndet från land och tittar på hur kabeln är lagd.

–Med hjälp av distans och kabelns rutt kan vi hitta en ungefärlig position för felet. Då åker vi dit och använder en dragg för att fiska upp kabeln. Sedan letar vi reda på felstället och byter ut den biten till en ny och fräsch bit, säger Natalie Franzén.

Beredskap är huvudgrejen

Underhållsavtal med beredskap är företagets huvudaffär. Det innebär att Pleijel ska vara redo att rycka ut när som helst, årets alla dagar, för att laga kabelfel som uppstår hos de kunder som tecknat avtal. Baltic Offshore har enligt Natalie Franzén beredskapsavtal för många av telekommunikationskablarna i Östersjön.

Den andra fiberkabeln som skadades i november är av en sort som företaget inte hanterar: ett repeterat (strömsatt) system.

–Kablarna vi jobbar med är orepeterade system där sträckan är såpass kort att man inte behöver ha strömsättning. Det klarar man till exempel tvärs över Östersjön, förklarar Natalie Franzén. 

Svensk flagg och svensk besättning

Pleijel är idag det enda kabelutläggningsfartyget med svensk flagg, men det finns förstås konkurrenter internationellt. 

–Vår fördel är att vi är nära. Med det världsläge vi har nu bör det också vara en fördel att vi är svenskflaggade och har svensk besättning, säger Natalie Franzén.

När det gäller de två aktuella kabelbrotten inledde polisen tidigt en förundersökning med brottsrubricering sabotage. Ett kinesiskt bulkfartyg har pekats ut som intressant i sammanhanget eftersom det passerade platsen för båda kabelbrotten ungefär då skadorna ska ha uppstått. 

Militära fartyg och kustbevakning från flera länder har följt bulkfartyget på dess väg ut ur Östersjön. Fartyget har efter händelsen legat ankrat i Kattegatt.  

Svensk Sjöfart lyfter brist

Branschorganisationen Svensk Sjöfart har efter händelsen lyft bristen på specialfartyg med svensk flagg. Enligt vd Anders Hermansson saknar Sverige idag egen förmåga att säkra fungerande infrastruktur till havs, vilket kan få stora konsekvenser.

–Har vi inte den här typen av tonnage så kan vi inte som nation säkerställa att vi har fungerande elförbindelser eller internetuppkoppling både till vardags och i händelse av höjd beredskap eller krig. Ett fartyg är inte tillräckligt. Vi behöver få till bättre näringsvillkor så att fler fartyg väljer Sverige, säger Anders Hermansson.

Som ett första steg vill Svensk Sjöfart att en reviderad tonnageskatt ska införas, och den måste vara minst lika bra som våra grannländers. För specialsjöfarten behövs ytterligare ett antal åtgärder. Företagen behöver kunna omfattas av sjöfartsstöd fullt ut. Anders Hermansson ser också behov av så kallade kustfartsavtal.

Sjöfartsstödet är ett hinder

Natalie Franzén håller med om att villkoren för specialfartyg behöver förbättras.

–Den fråga vi riktat in oss mest på är sjöfartsstödet, vars regler inte är anpassade för oss med specialverksamhet. Vår huvudsakliga affär är att ligga i beredskap och laga viktig infrastruktur på kort tid, och det anses inte vara stödberättigat.

Enligt dagens regler kan Pleijel få sjöfartsstöd när fartyget är ute på stora projekt som är längre än 30 dagar. För beredskapstid vid kaj utgår inget stöd.

–Det här har vi jobbat mycket med men haft svårt att komma igenom. Jag hoppas att detta kan ge lite ljus på frågan. Vill man ha den här kompetensen i Sverige så är det viktigt att det blir lika villkor som i resten av Europa, säger Natalie Franzén.

Hyr in norskt fartyg idag

Baltic Offshore är delägare i ett norskt bolag med liknande verksamhet och har hyrt in ett norskflaggat mindre fartyg som ligger i beredskap i Kalmar. 

–Det fartyget kunde ha varit svenskflaggat istället, säger Natalie Franzén.

Förutom beredskapsavtalen har Baltic Offshore större uppdrag där man lägger ut kommunikations- och kraftkablar till havs.