KONKURS
Sjöfartsverket missade förlänga bankgarantin
Sjöfartsverket beställde fyra lätta lotsbåtar och betalade merparten i förskott. När bygget försenades missade man att förnya bankgarantin – och detta får nu stora konsekvenser.
Sommaren 2024 beställde Sjöfartsverket fyra nya lotsbåtar av lättviktsmodell som en del i arbetet med en fossilfri flotta. Upphandlingen av lotsbåtarna vanns av Stockholmsvarvet Marell Boats och affären betalades som Sjöfartstidningen tidigare rapporterat till stor del i förskott. En båt är levererad, tre återstår. I maj i år gick Marell Boats i konkurs.
– Nu riskerar vi att ha betalat för fler båtar än vi faktiskt får. Det handlar om cirka 7,6 miljoner kronor per båt, har Sjöfartsverkets generaldirektör Erik Eklund tidigare sagt till Sjöfartstidningen.
Missade förlänga bankgarantin
Men var gick det snett? Vi fångade Erik Eklund igen för att förstå vad som hände. Han berättar att byggprojektet försenades på varvet och att leveransen av lotsbåtarna därför sköts fram.
– Det som gick snett var att vi inte hade tillräckliga procedurer för att förlänga bankgarantin när ett projekt blev försenat. Bankgarantin förlängdes inte och det var våra rutiner som inte höll vattentätt, säger Erik Eklund till Sjöfartstidningen.
Upptäcktes före konkursen
Det som gick snett var att vi inte hade tillräckliga procedurer för att förlänga bankgarantin när ett projekt blev försenat.
Det här upptäcktes redan i januari i år, alltså flera månader före konkursen. Erik Eklund berättar att myndigheten tidigt fick indikationer på vad som höll på att hända med leverantören.
– När vi insåg att vi hade missat att förlänga bankgarantin sa vi direkt att detta måste vi gå på djupet med. Det här ska inte få hända igen. Analysen är gjord och vi har förändrat vår rutin.
Men det hjälpte inte i det här fallet?
– Nej, det var redan för sent. Vi insåg att vi hade missat datumet på grund av förseningen av leveranser, och konsekvensen blev den som ni har skrivit om. Vi har analyserat vad som gick snett och säkerställt att vi nu har ändrat våra rutiner och vårt arbetssätt, säger han.
Det gick inte att få ny bankgaranti när ni upptäckte att den hade gått ut?
– Nej, för då hade de [Marell, reds anm] inte ekonomi nog för att göra det. Det fanns inte pengar att sätta i garanti.
Gjordes det någon kontroll av leverantören innan beställningen gjordes?
– Ja, det jag har fått till mig är att allt gjordes by the book. Vi kollade deras ekonomi när vi tecknade kontraktet, och sedan försämrades den efter det. Men vi gjorde allt by the book när vi tecknade kontraktet, säger Erik Eklund.
En bankgaranti innebär förenklat att leverantören inte får sina pengar förrän respektive milstolpe är uppfylld. Pengar som har betalats av köparen ligger låsta i bankgarantin tills leverantören har mött de punkter som överenskommits. Köparen har alltså trots förskottsbetalning möjlighet att få tillbaka sina pengar om leveransen inte möter kraven.
Brukar Sjöfartsverket betala i förskott?
– Vid kontraktskrivande sker alltid ett förskott men då på max 20-30 procent. Större belopp än så brukar vi aldrig göra. Men hade vi förlängt bankgarantin så hade detta inte spelat någon roll. Pengarna ligger låsta hos banken tills leveransen har skett. Antingen får vi leverans eller så får vi pengarna tillbaka, så länge bankgarantin är giltig, säger Erik Eklund.
I det här fallet ska 90 procent av summan ha betalats i förskott.
Varför betalade ni så stor del i förskott i det här fallet?
– Förskottsbetalningen har mindre betydelse om vi hade behållit bankgarantin. Den stora bristen är att vi missade förlängning av bankgarantin. Jag är djupt bekymrad över hur vi hanterat detta men vi kan inte ha det ogjort, säger Erik Eklund.
Han ser en möjlig förklaring till det stora förskottet. Sjöfartsverket fick ett anslag på 45 miljoner per år i tre år för att jobba med satsningar på en fossilfri flotta. Inom ramen för detta har en rad åtgärder genomförts. De fyra lotsbåtarna är ett exempel, ett annat är transportbåten mellan Stavsnäs och Sandhamn som snart ska levereras.
– Anslag som dessa försvinner normalt vid varje årsskifte. Det fanns kanske en viss stress att försöka leverera på uppdraget. Ambitionen var att få båtarna i tid och kunna använda så mycket av anslaget som möjligt före årsskiftet. Ambitionen var rätt men blev lite missriktad, och vi hade en dålig procedur för att omhänderta förlängning av bankgarantin när projektet blev försenat. Det största problemet är som sagt att vi missade bankgarantin, säger Erik Eklund.
Väntar på besked
I dagsläget vet inte Sjöfartsverket om man kommer att få någon av de återstående båtarna. Man för en dialog med konkursförvaltaren och inväntar besked därifrån.
– Vad vi har förstått ligger andra fordringsägare före oss. Förmodligen kommer vi inte få något, och får vi något så är det lite grann. Däremot har vi blivit kontaktade av andra intressenter som visat intresse för att köpa loss båtarna och bygga klart dem åt oss. Vi har tackat nej och sagt att vi följer konkursen, säger Erik Eklund.
Om ni inte får någon av de tre återstående båtarna innebär det att Sjöfartsverket har betalat drygt 20 miljoner som ni inte får något för. Hur påverkar det verksamheten?
– Rent krasst så går de här anslagsmedlen på skatten så tyvärr är det skattebetalarna som påverkas. Anslagen har inget att göra med den avgiftsfinansierade verksamheten av Sjöfartsverket. Vi har olika kassaflöden in. Lotsavgifter och farledsavgifter påverkas inte av detta, säger Erik Eklund.