Så vill Trafikverket gå vidare med inrikes sjöfart

När regeringen 2018 gav Trafikverket uppdraget att samordna arbetet för en stärkt inrikes sjöfart var ambitionen att bättre ta tillvara sjöfartens potential i transportsystemet. Grunduppdraget var att främja sjöfarten och verka för en överflyttning av gods från väg. Sedan dess har uppdraget förlängts och utvecklats, och i juni nästa år ska det enligt nuvarande plan avslutas.

Den rapport som presenterades i våras är därför ett bokslut över arbetet som hittills genomförts, men också en vägledning för vad som bör ske därefter.

– Vi har försökt beskriva hur de delar som fortfarande är viktiga kan leva vidare efter att uppdraget avslutas, säger Björn Garberg, nationell samordnare från Trafikverket.

Förutom grunduppdraget ingår deluppdragen att stödja den gröna omställningen genom gröna korridorer och att se på innovationsupphandling inom färjetrafiken. Ett tidigare delområde – att ta fram en nationell informationsportal för nya sjöfartslinjer – har redan gått vidare till nästa fas. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att utveckla en portal som ska samla och länka till information som idag finns utspridd hos olika aktörer.

– Portalen ska göra det lättare att starta och driva sjöfart, och göra det lättare för transportköpare att se sjöfarten som ett alternativ. Den tekniska plattformen är klar och lanseringen väntas ske i höst.

Arbetet måste fortsätta

När samordnaruppdraget avslutas ser Björn Garberg behov av att någon fortsätter arbetet med att stärka sjöfartens roll i transportsystemet. Han föreslår att man dammar av förslaget om ett svenskt Short Sea Promotion Centre, en modell som redan finns etablerad i flera europeiska kuststater. Syftet är att ha en organisation som arbetar med informationsspridning, dialog med transportköpare, seminarier och andra aktiviteter.

– Någon måste fortsätta driva de främjande insatserna. Vi ser att den norska modellen fungerar väldigt väl. Där är det inte en myndighet utan ett offentlig-privat samarbete där både staten och branschen bidrar.  

Sverige har tidigare haft ett liknande center och det finns fortfarande en organisatorisk grund genom Maritimt Forum. Problemet har enligt Björn Garberg varit att det saknats långsiktig finansiering.

– Det krävs någon form av basfinansiering för att skapa kontinuitet. Någon bör få i uppdrag att ta fram ett förslag på hur ett sådant center kan organiseras och finansieras, säger han.

Vänern och Mälaren viktigast

När det gäller själva kärnuppdraget – att flytta gods från väg till sjö – har arbetet under senare år alltmer koncentrerats till Vänern och Mälaren. Här finns flera av Sveriges mest trafikerade transportkorridorer samtidigt som stora investeringar görs i den maritima infrastrukturen. Björn Garberg ser stor potential i att använda sjöfarten mer i dessa områden.

– Här finns dessutom redan etablerade samarbeten. Vi har tillsammans med hamnar och regionala aktörer tagit fram handlingsplaner och genomfört flera åtgärder. Men nu kommer vi inte längre på egen hand.

Nu har arbetet nått en punkt där flera avgörande frågor ligger utanför de lokala aktörernas kontroll. Det handlar bland annat om avgifter, regelverk för inlandssjöfarten, lotsfrågor och isbrytning på Mälaren.

– Vi menar att staten behöver ta initiativ till ett ramverk och en målbild för att utveckla transportsystemet på Vänern och Mälaren. Det finns flera tidigare förslag som inte har tagits omhand av politiken, säger han.

Lösta problem har kommit tillbaka

Han nämner den så kallade Vänersjöfartsöverenskommelsen från början av 2000-talet som en möjlig förebild. Genom en statlig förhandlingsperson kunde man då samla berörda aktörer kring gemensamma mål och skapa mer konkurrensneutrala villkor för sjöfarten.

– Mycket av det som löstes då har successivt kommit tillbaka som problem. Rabatter har minskat, avgifter har återinförts och gamla frågor har återuppstått. Vi behöver damma av den modellen, uppdatera den och bredda den så att även Mälaren omfattas.

Frågan blir särskilt viktig mot bakgrund av de stora investeringar som nu genomförs.

– Slussarna är investeringar på över tio miljarder kronor. Då gäller det att inte missa de åtgärder som krävs för att investeringarna ska ge full effekt. Annars riskerar vi att ramla på målsnöret.

Gillar energimyndighetens idé

Ett annat område där Björn Garberg ser behov av fortsatt arbete är sjöfartens klimatomställning. Här pekar han på energimyndighetens förslag om ett nationellt omställningsprogram som kombinerar ekonomiska stöd med nätverk och kunskapsstödjande. Ett sådant program bedöms vara nödvändigt för att kunna möta kraven från EU:s regelverk.

– Om energimyndighetens förslag genomförs finns det en naturlig överlämning från vårt arbete med gröna korridorer till ett mer permanent program, säger han.

Han ser också positivt på den samverkan som inletts inom ramen för Trafikverkets regeringsuppdrag om att samordna myndigheternas arbete med transportsektorns klimatomställning. En särskild grupp för sjöfartsfrågor har etablerats.

När det gäller deluppdraget innovationsupphandling för kollektivtrafik på vatten är slutsatsen att det sannolikt har spelat ut sin roll. Intresset från regioner och upphandlande organisationer är begränsat och flera aktörer driver redan elektrifieringen på egen hand. Därför föreslås att den delen avslutas när uppdraget upphör.

Inte förlänga för sakens skull

Frågan är om själva samordnarfunktionen bör leva vidare efter 2027. Björn Garberg är tveksam till ännu en förlängning av uppdraget. Samtidigt beskriver han sin roll, och uppdraget, som en ovanligt effektiv arbetsform. Möjligheten att röra sig mellan myndigheter, politik, näringsliv och akademi skapar en flexibilitet och ett informellt informationsutbyte som är svårt att åstadkomma i traditionell myndighetsverksamhet.

– Det här uppdraget ger en fantastisk möjlighet att löpande vara med och påverka. I de årliga redovisningarna kan vi lämna förslag även på sådant som politiken inte uttryckligen frågat efter. Förra året hade politiken inte bett om förslag om stöd och styrmedel för sjöfartens omställning, men däremot hade jag fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för gröna korridorer – och där är incitament och styrmedel en viktig del. Så då kunde vi lägga in förslag om det.