BEREDSKAP
Rederi ville bli skyddsobjekt – fick avslag
Walleniusrederierna ansökte om att få sitt huvudkontor klassat som skyddsobjekt men fick nej från Länsstyrelsen. Rederiet anser att lagstiftningen behöver moderniseras.
Walleniusrederierna i Stockholm fick avslag på sin ansökan om att få delar av huvudkontoret klassat som skyddsobjekt, vilket Ekot var först att rapportera om. Rederiet är sedan förra året utsett som samhällsviktigt företag och ska tillhandahålla fartyg och personal för att utföra sjötransporter för totalförsvaret i händelse av höjd beredskap eller krig. Parallellt har rederiet även andra kommersiella avtal om transporter för Försvarsmakten.
– Genom de här uppdragen blir vi exponerade för en annan och mer konkret hotbild än tidigare. Både säkerhetspolis och militär underrättelsetjänst varnar för att utländska statsaktörer med Ryssland i spetsen prioriterar spionage mot företag och verksamheter som är kopplade till totalförsvaret. Det finns också risk för riktade sabotage mot företag som utför uppgifter eller har kapacitet som Försvarsmakten är beroende av. Vi måste kunna skydda vår egen verksamhet, den information vi får ta del av och den förmåga totalförsvaret är i behov av, säger Michael Kellermann som är koncernsäkerhetschef hos Walleniusrederierna.
Vi blir exponerade för en annan och mer konkret hotbild.
Av den anledningen ansökte Walleniusrederierna i höstas hos länsstyrelsen i Stockholm om att de lokaler där denna verksamhet hanteras skulle utses till skyddsobjekt. Detta regleras i skyddslagen och syftar till att skydda mot spionage, sabotage och terrorism.
Hamnar och flygplatser - inte kontorslokaler
Ansökan avslogs med motiveringen att det saknas stöd i förarbeten och gällande lagtext. Normalt sett är det hamnar och flygplatser som utses till skyddsobjekt. Inte kontorslokaler.
Länsstyrelsen skriver att man delar uppfattningen att rederiet bedriver skyddsvärd verksamhet, men konstaterar att det i gällande lagstiftning saknas stöd för att fatta beslut om skyddsobjekt.
”De lokaler som Walleniusrederierna AB avser i sin ansökan och som i detta fall innefattar företagets huvudkontor, är inte angiven i den uppräkning av byggnader, andra anläggningar, områden och objekt som enligt 4§ skyddslagen kan beslutat som skyddsobjekt”, skriver länsstyrelsen i sitt beslut.
Tolkat för snävt
Rederiet överklagade beslutet till förvaltningsrätten – och där ligger frågan nu. I dagsläget kan rätten inte ge besked om när ett avgörande i målet kan tänkas komma.
Michael Kellermann menar att länsstyrelsen har tolkat lagstiftningen för snävt – och att den skrevs i en tid när behov och hotbild såg annorlunda ut.
– Idag finns flera företag som är uttagna till viktiga uppgifter och förmågor inom totalförsvaret, och som har behov av att omfattas av det förstärkta skydd som beslut om skyddsobjekt ger. Vi anser att det finns ett behov av att justera lagstiftningen, säger han.
Walleniusrederierna har idag bevakning av sina lokaler inom ramen för sitt eget säkerhetsarbete. Att utses som skyddsobjekt skulle enligt Michael Kellermann öka företagets möjligheter att använda skyddsvakter och därigenom ett förstärkt skydd och utökad möjlighet att kontrollera personer som besöker lokalerna.
Huruvida det är någon specifik händelse som gjort frågan aktuell vill han inte svara på.
– Det jag kan säga är att vi har löpande dialog med både säkerhetspolisen och Försvarsmakten, och de delar vår uppfattning om att det finns behov av att skydda den här typen av verksamhet.
Länsstyrelsen svarar
Moa Karlsson, enhetschef på länsstyrelsen i Stockholm, förklarar beslutet för Sjöfartstidningen.
– Vi bedömer att de inte uppfyller kraven för att bli ett skyddsobjekt. I skyddslagen finns ett antal olika objekt som kan bli skyddsobjekt, och vi bedömer inte att detta är ett av dem. När det gäller transporter säger förarbetena att det som avses är till exempel hamnar och flygplatser. Här vill man att huvudkontoret ska bli skyddsobjekt, men det är inte där transporterna utförs, säger hon.
Hur ser du på argumentet att kontoret hanterar information som behöver skyddas?
– När det gäller skyddsvärd information så kan det falla in under säkerhetsskyddslagstiftningens ramar. Det är två olika lagstiftningar och reglerar lite olika saker.
Hur ser du på argumentet att nuvarande lagstiftning kan behöva uppdateras?
– Det kan man tycka, men det är inte min sak att avgöra. Jag är inte lagstiftare utan har att förhålla mig till vad lagen säger.
Länsstyrelsen välkomnar att beslutet tas upp för prövning i förvaltningsrätten.
– Det finns väldigt lite rättspraxis på det här området, och då får vi förhålla oss till vad som står i förarbeten, lagar och förordningar. Vi har gjort vår bedömning och välkomnar ett avgörande i förvaltningsrätten. Om vi har gjort en för snäv bedömning så kommer vi att få veta det, säger Moa Karlsson.
"Måste kunna skydda oss"
Michael Kellermann betonar att Walleniusrederierna och andra företag är glada att kunna bidra med kapacitet som stärker totalförsvaret. Men då måste lagstiftningen hänga med.
– Man behöver förstå det säkerhetsläge vi befinner oss i. Transportsektorn, där sjöfarten är en viktig del, är helt avgörande för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden som Natomedlem, säger han och fortsätter:
– Ryssland bedriver krig mot Ukraina och genomför ytterligare krigsförberedelser för en möjlig konflikt med Nato. Då blir företag som vårt intressanta för dem, eftersom vi sitter på förmågor och möjligtvis information. Vi måste kunna skydda oss mot den typen av hotbild, och den möjligheten saknar vi idag genom att inte kunna klassas som skyddsobjekt.