Ny granskning: Cykelbron blir en samhällelig förlustaffär

Göteborgs Stad planerar att anlägga en ny gång- och cykelbro mellan Packhuskajen och Hugo Hammars kaj. Bron är tänkt att ersätta färjelinjen mellan Stenpiren och Lundbystrand och föreslås bli öppningsbar med en segelfri höjd på 5,5 meter.

I stadens egen samhällsekonomiska kalkyl bedöms investeringen som lönsam. Nyttan av kortare restider för cyklister, fotgängare och andra resenärer anses överstiga investeringskostnaden, drift och underhåll av bron och de negativa effekterna för såväl kollektivtrafik till sjöss som handelssjöfarten på Göta älv. 

Branschen skeptisk till stadens kalkyl

Det är mot den bakgrunden som Svensk Sjöfart och Skärgårdsredarna har låtit teknikkonsulten WSP granska hur förändringar i centrala antaganden påverkar kalkylens resultat. Och enligt denna nya granskning – en second opinion av stadens egen samhällsekonomiska kalkyl – riskerar bron att bli en olönsam investering. Göteborgarna riskerar att endast få tillbaka 85 öre i samhällsnytta för varje skattekrona som investeras i projektet.

– Det här är ett tydligt exempel på hur en alltför optimistisk samhällsekonomisk kalkyl kan ge sken av lönsamhet. När vi justerar antagandena till mer rimliga och realistiska nivåer blir bilden en helt annan – då är projektet inte samhällsekonomiskt försvarbart, säger Niklas da Silva, senior rådgivare på Svensk Sjöfart i en kommentar.

Har räknat med för många cyklister

Restidsvinster för cyklister utgör den största nyttan i stadens kalkyl. Den beräknade nyttan bygger på en prognos om 17.500 cyklister år 2050, baserat på antaganden om befolkningsutvecklingen på Hisingen. Men enligt den nya granskningen visar en kalibrering mot trafikmätningar från 2024 att stadens prognos riskerar att överskatta cykeltrafiken över Hisingsbron med närmare 40 procent.

– Vi har ju sett historiskt att prognoserna kraftigt överskattar antalet cyklister. Nu är det viktigt att politiken tar sitt ansvar och ser till att beräkningarna utgår från rimliga antaganden, säger Ingela Berntson, vd för Skärgårdsredarna i en kommentar. 

"Sjöfarten är beroende av god framkomlighet"

Stadens kalkyl utgår från att endast last- och statsfartyg får broöppning vid anrop, medan övriga fartyg måste anpassa sig till fasta öppningstider. Det antas att alla cyklister har full kännedom om öppningstiderna och planerar sina resor utifrån dem. Båda dessa antaganden kan enligt den nya granskningen ifrågasättas.

Sjöfartsverket och andra remissinstanser har dessutom påpekat att alla yrkesfartyg även fortsättningsvis behöver ha rätt till broöppning vid anrop. 

– Sjöfarten är redan idag beroende av god framkomlighet på Göta älv. Begränsningar i form av fasta öppningstider riskerar att få tydliga konsekvenser för både näringsliv och transporter, säger Ingela Berntson. 

Känslig för förändringar

Investeringskostnaden uppskattas av Göteborgs Stad till 1.430 miljoner kronor. Enligt den nya granskningen bygger den siffran på alltför optimistiska antaganden, och man ser en påtaglig risk att kostnaden blir högre än beräknat. 

Sammantaget framgår enligt den nya granskningen att projektets lönsamhet är mycket känsligt för förändringar. Kalkylen uppges vila på flera osäkra faktorer som var och en kan påverka utfallet i negativ riktning. Vid mer realistiska antaganden blir projektet olönsamt, då nyttan minskar samtidigt som kostnaden ökar. 

En ytterligare brist som belyses i den nya granskningen är att den så kallade fyrstegsprincipen inte funnits med som jämförelsealternativ i stadens analys. Principen brukar användas vid infrastrukturplanering och innebär att man tittar på alternativ att jämföra med, exempelvis att utveckla färjetrafiken istället för att bygga en ny bro.