Tern Vik seglar mot framtiden

Det blåser kuling på Stora Bält när Terntanks nybygge Tern Vik stävar fram på resa från Luleå till Göteborg via Norrköping och Klaipeda för charterkunden Neot. Sjöfartstidningen körs ut till fartyget med lotsbåt från danska Kalundborg och redan på avstånd syns de fyra seglen som sticker upp som vingar från tankdäck. Det är en av flera nya tekniker som Terntank nu satsar på.

På bryggan tar befälhavare Lidja Olsson Rota emot. Hon var med och tog ut fartyget från det kinesiska varvet China Merchants Jinling Shipyard i april tidigare i år.

–Jag och ett par till i besättningen kom ombord fem veckor före leveransen. Det är första nybygget som jag fått vara med och ta ut. Vi fick vara med under provturen, vilket var väldigt intressant. Det var närmare 100 personer ombord under de sju dagarna.

Först av fem fartyg

Tern Vik är det första av de fem fartygen som Terntank beställt i sin nya serie kallad Hybrid Solution Plus, produkttankfartyg som utrustas med bland annat metanolförberedd motor och vindassistans.

Från bryggan syns de fyra seglen som är fällbara för att inte vara vägen vid lastoperationer och navigation till och från hamn. De kallas för segel trots att de inte riktigt ser ut som på de gamla traditionella segelfartygen. Segelduken är ersatt av avancerad teknik inne i seglen samtidigt som de är lättare för besättningen att både arbeta med och underhålla. Ingen i besättningen behöver klättra i någon rigg eller ens gå ut på däck för att hissa dem.

–Allt är automatiserat, seglen går att höja och sänka med hjälp av hydraulik. Det enda vi behöver göra när vi ska segla är att trycka på en panel här på bryggan för att lyfta seglen, sedan ställa in systemet på auto sail och sedan rättar de in sig efter vinden, säger Lidja Olsson Rota.

Underhållet är också minimalt.

–Det finns några smörjpunkter på fundamenten, annars är det väldigt lite för vår del. Det finns en underhållsplan, men det är saker som tillverkaren Econowind kommer ombord och gör. De är också uppkopplade hela tiden mot vårt fartyg så om vi får problem med något kan de bara gå in i våra system och kolla. Det gör att vi inte är ensamma i det hela och det är väldigt skönt, säger hon. 

Vingar med avancerade fläktar

Segeltypen som Terntank satsar på kallas för suction wings och är den tredje generationen kallad Ventofoil från det nederländska bolaget Econowind. Istället för rotorsegel som snurrar runt påminner de om flygplansvingar. Varje vinge har ventiler och fem interna fläktar som suger in vinden. Bakom vingen uppstår ett vakuum som gör att vingens kraft förstärks med fem gånger, vilket i sin tur ökar fartygets fart.

–Det bygger både på Bernoullis princip och Magnuseffekten. Fläktarna i vingarna blåser mot vinden för att skapa ett undertryck på ena sidan och ett övertyck på andra sidan, säger Lidja Olsson Rota.

Enligt Econowind kan deras typ av segel generellt sänka ett fartygs bränsleförbrukning med 10-15 procent och minska koldioxidutsläppen med upp till 60 procent. Enligt Lidja Olsson Rota har de inte kunnat segla tillräckligt mycket ännu för  att ha egna säkra siffror, men hon tror att det kommer göra skillnad.

–När vi gjorde några av de första testerna i ganska svaga vindar kunde vi mäta upp en lyftkraft på upp emot 1 knop när seglen var uppe och igång jämfört med när vi enbart låg och drev med enbart maskin i gång utan seglen uppe, säger hon.

Vindriktning och vindstyrka avgörande

För att det ska fungera optimalt att använda seglen finns det flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till. 

–Det får inte vara för svaga eller för starka vindar och så måste vindriktningen vara rätt. Det ultimata är att ha vinden från sidan inom ett visst gradintervall. Ett alternativ är att ändra kurs så det passar bättre, men det är inte alltid det går, så som här i Stora Bält exempelvis, säger hon.

Stora Bält och vissa delar av Östersjön är områden där de helst inte vill segla eftersom det är mycket trafik.

–Jag trodde att seglen skulle påverka sikten mer än vad de faktiskt gör, så jag tycker ändå det fungerar bra.

Systemet är dock så utformat att de inte behöver segla med alla fyra seglen, det fungerar även med tre eller bara ett. 

–Det är ett väldigt flexibelt system där varje vinge är individuell. Ibland kanske vindriktningen gör att det är bra att använda styrbordsseglen och då kan de andra ligga nere. Även trafiksituationen kan styra hur många segel vi använder, säger Lidja Olsson Rota. 

Det mesta av systemen ombord för seglen monterades i Kina och integrerades med Kongsberg Maritimes energi- och framdrivningssystem. Själva seglen monterades sedan i början av sommaren under ett kort varvsuppehåll på Fayard A/S i Danmark.

Byggd redo för metanoldrift

Förutom vindassistans är en annan stor nyhet att de fem fartygen i Hybrid Solution Plus-serien kommer att kunna drivas med gasolja (MGO), biobränslen eller metanol istället för LNG. Tern Vik har byggts färdig till 95 procent för metanoldrift enligt Tryggve Möller, Rigmor Möller, Annika Kristensson och John Sten som idag äger och opererar Terntank.

–Win GD har inte motorn helt klar förrän i slutet 2026 och då kommer både hon och de övriga fartygen att färdigställas. Samtidigt räknar vi med att det då blir en bättre tillgång på grön metanol. Det femte fartyget, som har beräknad leverans under 2027, kommer att vara helt färdig för metanoldrift vid leverans. För de övriga räknar vi med att det behövs två dagar på varv för att göra dem helt färdiga, säger Terntanks ägare.

Tern Vik är det sjunde fartyget som Terntank byggt på China Merchants Jinling Shipyard. De första fyra, Ternsund, Ternfjord, Tern Sea och Tern Ocean byggdes år 2016–2017 och fick LNG-drift och en permanentmagnet-axelgenerator som sitter på propelleraxeln. Den har en frekvensomriktare som gör att motorn och propellern kan köras i ett särskilt läge kallat kombinatordrift som ger bästa möjliga bränsleekonomi. Generatorn kan ta ut upp till 780 kW från axeln (PTO) och kan även driva axeln med upp till 1000 kW (PTI). Det är en teknik som Terntank var först med då och som nu även finns på Tern Vik. 

Nästa två fartyg var Tern Island och Tern Fors, byggda 2020–2021, som är en vidareutveckling av de första.

–I varje serie har vi byggt på med någon typ av stor miljöinvestering. Vi behöll allt det som blev bra från de första fyra fartygen till de nästa två samtidigt som vi adderade både landströmsanslutning, batterier och ett DC link-system med väldigt fina resultat och reducerad förbrukning. Och nu i den senaste serien med fem fartyg byter vi ut LNG mot metanoldrift och lägger till vindassisterad framdrivning, säger Terntanks ägare.

Ett lagarbete

För varje ny serie fartyg har rederiet satt upp nya målsättningar om både att de ska reducera miljöpåverkan till ett minimum, men också att hela tiden förbättra arbetsmiljön ombord.

–Tern Vik är verkligen ett teamwork, ett samarbete mellan personalen på våra kontor och besättningarna ombord. Vi vill tacka varvet som levererar en så fin kvalitet, men också våra anställda för deras insatser. Dessutom vill vi tacka vår långtidscharterkund Neot, utan dem hade inte detta varit möjligt. De har fem av våra fartyg på timecharter sedan tidigare och vi upplever att de finns ett genuint intresse från dem att transportera så miljövänligt som möjligt. Där har vi samma målbild, säger ägarna.

De efterföljande fyra fartygen, där systerfartyget Tern Land är näst ut, kommer att långtidschartras av Neste.

Förutom en genuin vilja att förbättra sjöfartens miljöpåverkan genom att prova ny teknik så menar Terntank att de hittat en väg som både minskar fartygens bränsleförbrukning och samtidigt ger en hållbar ekonomi. Sedan i början på 2000-talet har rederiet lyckats halvera sin flottas bränsleförbrukning och ligger nu på i snitt elva ton per dygn.

–Vi tror att varje liter som vi kan spara ger utfall, över tid kommer det att visa sig vara rätt. Vi hoppas kunna reducera 10 till 12 procent per år med de här fartygen och det är ungefär 250 till 300 ton. Med ett högre bunkerpris i kombination med kostnaderna för EU-ETS gör det att även om den gröna metanolen är dyrare än gasolja så gör den lägre förbränningen att kalkylen ändå går ihop.

Rederiet räknar med att Tern Vik och de kommande systerfartygen kommer att ha upp till 58 procent längre koldioxidutsläpp jämfört med deras tidigare fartyg.

Bytt till Volvo Penta

En annan skillnad mellan Tern Vik och föregångarna Tern Island och Tern Fors är att fartyget har fått andra hjälpmaskiner. Föregångarna har tre stycken Mitsubishi MAS 850-S på 790 kilowatt, Tern Vik har istället fyra Volvo Penta D16-MG på 555 kilowatt.

–Mindre motorer gör också att det blir en minskad förbrukning och det är viktigt eftersom de ofta används under fartygets ankringstid. Volvo Pentas maskiner är otroligt energieffektiva och har en låg förbrukning i sig själva. Sedan har vi dessutom batterier som bidrar till att sänka förbrukningen ytterligare, säger Tryggve Möller, Rigmor Möller, Annika Kristensson och John Sten.

Gläds åt den nya tekniken

Med all ny teknik ombord blir det mycket nytt att lära sig för Tern Viks besättning. Men Lidja Olsson Rota, som varit i Terntank sedan 2008, tycker att det är spännande.

–Innan fick vi lära oss allt om LNG, nu får vi lära oss att segla. All ny teknik är spännande och här ombord finns väldigt mycket ny teknik. Utöver seglen blir det jättespännande att se hur det kommer att fungera med metanolen. Det är kul med Terntank som verkligen vågar satsa på nya saker, säger hon.