MYNDIGHETER

Erik Eklund, generaldirektör för Sjöfartsverket, talade om vad myndigheten har på gång.

Lotsning hett ämne på Sjöfartsverkets dag

Lotsning stod högt på agendan när Sjöfartsverket höll sin årliga sjöfartsdag i Göteborg. Verkets generaldirektör sa att servicegraden kan behöva sänkas för att klara ekonomin.

Publicerad Senast uppdaterad

Det var första gången som Erik Eklund deltog i rollen som generaldirektör för Sjöfartsverket. Han inledde med att prata om två stora utmaningar som verket står inför och måste balansera: Att klara sitt uppdrag även i kris och krig och att göra verksamheten fossilfri. Han sa också att Sjöfartsverket levererar på alla områden som myndigheten ansvarar för.

I år kommer Sjöfartsverket enligt Erik Eklund att gå back med 500 miljoner varav 100 miljoner kan härledas till den ovanligt svåra isvintern. Isbrytning är en av verkets stora utgifter och utmanande eftersom kostnaden varierar beroende på hur isvintern blir. Förra säsongen blev lika dyr som 2010/2011 men åren däremellan har varit billigare. 

Det var första gången som Erik Eklund deltog i rollen som generaldirektör för Sjöfartsverket. Han inledde med att prata om två stora utmaningar som verket står inför och måste balansera: Att klara sitt uppdrag även i kris och krig och att göra verksamheten fossilfri. Han sa också att Sjöfartsverket levererar på alla områden som myndigheten ansvarar för.

I år kommer Sjöfartsverket enligt Erik Eklund att gå back med 500 miljoner varav 100 miljoner kan härledas till den ovanligt svåra isvintern. Isbrytning är en av verkets stora utgifter och utmanande eftersom kostnaden varierar beroende på hur isvintern blir. Förra säsongen blev lika dyr som 2010/2011 men åren däremellan har varit billigare. 

– Man kan förstås säga att vi borde skapa en fond att använda när det blir svåra vintrar. Det kan man göra, men samtidigt vill vi inte att pengarna ligger still när vi har stora investeringsbehov på andra ställen i verksamheten, sa Erik Eklund.

”Vi levererar på alla våra verksamhetsområden”, sa Erik Eklund. Foto: Klara Johansson

Kan behöva sänka servicen

Antalet anlöp och lotsbeställningar har gått ner. Samtidigt har Sjöfartsverkets kostnader det senaste året stigit ”som en hockeyklubba” på grund av bland annat hög inflation. Detta är en stor utmaning, betonade generaldirektören. 75 procent av myndighetens intäkter kommer från farleds- och lotsavgifter. Endast tio procent av intäkterna är statliga anslag.

– Jag är bekymrad över ekonomin. Internt tokbromsar vi vissa saker men måste samtidigt hitta öppningar och utveckla oss parallellt, sa Erik Eklund och visade skisser på nya lotsbåtar med eldrift och bärplan.

För att klara ekonomin tittar Sjöfartsverket på vilken servicegrad de ger sina kunder. 

– Levererar vi mer service än vi har råd med? Det här är en svår fråga att prata om. Men vi ser över detta och risken är att det kommer att påverka vår servicegrad till er. Vi har inte landat i några beslut men jag vill ge er en heads up, sa Erik Eklund till de 130 personerna i publiken. 

Det pågår ett stort antal farledsprojekt runt om i Sverige. Foto: Klara Johansson

”Provocerande att höra”

En deltagare utbrast att det är ”provocerande” att höra Erik Eklund säga att verket levererar över sina mål. Hen menar att det på flera platser är svårt för fartyg att få lots när de önskar.

Erik Eklund bemötte kritiken med att man måste fråga sig var förväntningarna ligger.

– Att ni ska få en lots, absolut. Att ni ska få en lots på en gång, nja, då måste det kosta mer. Jag kan förstå att agenter och rederier på vissa platser upplever att de har fått vänta ohemult länge. Men tittar man på helheten för hela Sverige så ser det bra ut, sa Erik Eklund.

Sjöfartsverket mäter skillnaden mellan tiden när fartyg önskar lots och när lotsen kommer ombord, för att få statistik över hur väl myndigheten uppfyller sina mål. Enligt verket har man problem med leveransen av lots på en del platser – vissa hamnar är nere på 80 procent – men sett till helheten ligger man på 93 procent.

– Utmaningen är att vi har en statisk organisation. Vi kan inte flytta resurser hur som helst. Men det har vi börjat jobba på.

Ständig beredskap blir dyrt

Målen som Sjöfartsverket mäter mot är enligt Erik Eklund uppsatta av myndigheten. I uppdraget från regeringen står endast att Sjöfartsverket ”ska tillhandahålla lotsning”. 

– Det skulle kunna betyda att vi tillhandahåller lots på tisdagar klockan tolv. Det skulle branschen inte gilla men rent krasst kan vi göra så. Om vi ska ha beredskap för att fartyg ska kunna få lots på minuten i alla hamnar så blir det väldigt dyrt, sa han. 

En redare i publiken menar att Sjöfartsverkets generaldirektör inte har hela bilden och ifrågasatte statistiken som visar att över 90 procent av lotsningarna sker den tid som fartyget önskat. Enligt redaren har det hänt att fartyg inte kunnat få lots ens samma dygn de önskat. Det har också hänt att lotsbeställningar inte registrerats i verkets system.

– Jag förstår, svarade Erik Eklund och påpekade att det är svårt för honom att diskutera enskilda fall. 

Nya lotsföreskrifterna fyller ett år

För ett år sedan trädde de nya lotsföreskrifterna i kraft. Inför införandet trodde Sjöfartsverket att de mer dynamiska reglerna skulle göra det svårt att förutse behovet av lots. Man trodde också att antalet lotsningar av fartyg i storleksspannet 70–90 meter skulle öka. Ett år senare kan Lars Axvi, lotsområdeschef i Göteborg, berätta att det blev ungefär som förväntat.

– Vi ser en 20-procentig ökning av lotsningar i spannet 70-90 meter. Vi ser ett ökat behov av lots i vissa hamnar, men det är svårt att veta vad som styrs av föreskrifterna och vad som styrs av konjunkturen. Vi ser över vår bemanning hela tiden för att möta behoven, sa han. 

Lars Axvi, lotsområdeschef i Göteborg. Foto: Klara Johansson

Flexibiliteten behöver öka

Lotsbrist är generellt en utmaning för Sjöfartsverket. Förutom stundande pensionsavgångar (35 lotsar väntas gå i pension 2025–2028) har tolv lotsar i år valt att sluta. Enligt Lars Axvi är den ökade personalrörligheten en ny situation för Sjöfartsverket att hantera. 

För att säkerställa bemanningen och utnyttja resurserna rätt tittar verket på olika lösningar.

– Kan vi utbilda våra lotsar på fler lotsområden och ge dem möjlighet att lotsa i fler leder? Detta tittar vi på just nu. Det låter lätt men finns utmaningar att hantera, sa Lars Axvi.

Man ser också behov av en mer flexibel väg till att bli lots. En förstudie om framtida lotsutbildning pågår just nu.

– Utan att föregå de resultaten så borde vi kunna hitta system för att göra lots till ett primäryrke där man kan gå direkt från skolan. Då kan många säga att ”det går inte, man behöver erfarenhet” men vi får titta på hur vi i så fall kan ersätta erfarenhet till sjöss med utbildning, sa Lars Axvi. 

Navigationsstöd från land ska testas

På temat lotsning har Sjöfartsverket och Rise ihop med fler aktörer ett pågående projekt om navigationsstöd från land – alltså att lotsa fartyg på distans. Projektet finansieras av Trafikverket. Enligt projektledare Maria Gripenberg skulle navigationsstöd från land kunna bli ett komplement till dagens lotsning. Man har gjort tester i simulator och ska börja göra live-tester med fartyg i Göteborgs hamn i början av nästa år. Förutom tidsbesparingen som blir när lotsen slipper ta sig till och från fartyg finns det enligt projektet även miljö- och säkerhetsvinster att göra.

Maria Gripenberg, projektledare från Sjöfartsverket i projektet navigationsstöd från land. Foto: Klara Johansson

Under Sjöfartsverkets sjöfartsdag belystes även havsbaserad vindkraft, beredskap och införandet av rapporteringssystemet EMSWe. Det hölls också en paneldebatt om sjötransporter. Håll utkik i Sjöfartstidningen efter fler artiklar från dagen framöver.

Powered by Labrador CMS