Färjerederiets nionde elfärja invigd

Redan under hösten år 2020 byggdes Lina om till batteridrift på Färjerederiets reparations- och underhållsvarv Fridhems varv i Lysekil. Men när fartyget skulle sättas i trafik på leden våren 2021 kom bakslaget.

Transportstyrelsen godkände inte installationen. Färjerederiet tvingades plocka ur batterierna, ställa dem på kajen och köra färjan med den dieselmaskin som egentligen bara var tänkt som backup. Batterierna blev stående på kajen i flera år i väntan på ett godkännande från Transportstyrelsen.

Ett problem för många

Färjerederiet var inte ensamma om att få vänta. Flera skärgårdsrederier upplevde problem med myndighetens hantering av tillståndsärendena, vilket även Transportstyrelsen själva slog fast i en intern rapport som kom i slutet av 2023 där de konstaterar att Transportstyrelsens hantering av regelverken försvårat elektrifieringen av fartyg i den nationella sjöfarten, vilket Sjöfartstidningen tidigare skrivit om. Men efter det har proppen lossnat och ett flertal projekt nu kommit i mål. Nu senast är alltså linfärjan Lina på Arnöleden mellan Oknö i Södermanlands län och Arnö i Uppsala län på västra Mälaren. Enligt Erik Froste, rederichef på Trafikverket Färjerederiet, visar den utdragna processen hur komplext det är med omställningen till eldrift.

– Jag skulle kunna beklaga mig över hur hemska Transportstyrelsen är och att det varit så dåligt, men det gör jag inte. Detta visar hur komplext och svårt det är när reglerna inte finns än. Reglerna har tagits fram medan vi jobbar och ibland blir det fel då och det blev det nu, säger han.

Köpte nya batterier

Historien slutade med att Färjerederiet sålde batterierna som stod på kajen i färjeläget på Oknö och istället köpte nya.

– De höll på att bli gamla eftersom de stått där i två år så vi sålde dem och köpte nya, lika stora och lika starka, men från Corvus istället. Skillnaden mot den första installationen är att det nu står tre brandsläckningsanordningar i batteriskåpet ute på däck, säger Erik Froste.

Han menar att både Färjerederiet och Transportstyrelsen har dragit många lärdomar utifrån konverteringen av Lina, som är den första av Färjerederiets linfärjor att få batteridrift.

– Vi är det stora statliga rederiet och måste gå före och då får vi ta sådana här smällar. Skulle någon skärgårdsredare göra det hade de gått omkull på detta. Men nu är Lina på plats, går bra och är dessutom jättetyst, säger han.

Ska visa vägen

Färjerederiet har fattat beslut om att visa vägen för den maritima industrin till elektrifiering och arbetet för en fossilfri sjöfart. De ska vara klimatneutrala till år 2045, ett arbete kallat Vision 45 som är en plan för hur den gula färjan ska bli grön. Tidigare har de konverterat om ett flertal av sina linfärjor till eldrift med en kabelvinda som löper med fartyget. Dessutom har de byggt om färjan Tellus på Gullmarsleden för batteridrift, rederiets första frigående vägfärja som drivs med el från batterier. Där har dock strömförsörjningen varit ett problem, men just nu pågår ett arbete som med en laddstation och anpassningar som efter vissa förseningar beräknas vara klara under 2026.

– Den andra färjan på den leden, Neptunus, är en dieselfärja som vi kommer att konvertera om under de närmaste åren, säger han.

Dessutom väntar rederiet nu leverans av sina första två eldrivna färjor, Alvaret och Abisko, som beräknas vara i trafik till sommaren i Stockholms skärgård.

– Det är stora färjor för 60 bilar med både laddrobot och dockningssystem. Men lilla Lina klarar nu att köra 20 enkelturer på Arnöleden med de relativt små batterierna som laddas över trefas två gånger om dagen. Det räcker, säger Erik Froste.

Ska bygga fler nya färjor

Nästa steg i Färjerederiets elektrifiering blir att bygga fler nya färjor.

– Nu har vi klarat av att konvertera om tio färjor, nu är det bara 60 kvar. Vi har en kommande färjetyp som vi kallar Aspöklassen. Det blir sex fartyg som ska trafikera på leder på ostkusen från Karlskrona och upp till Gräsöleden i Uppland, säger han.

Ännu är inga färjor beställda, men arbete med att ta fram en specifikation pågår och enligt Erik Froste ska en upphandling gå ut om något år.

– Sedan tittar vi även på Hönö och Björköleden, de fem färjorna där som vi antingen ska konvertera om eller så bygger vi nya. Det får vi se, säger han.

Även om arbetet går framåt så har det gått i något långsammare takt än vad Färjerederiet tänkt sig från början, vilket gör att de inte kommer att lyckas nå sina uppsatta målsättningar för år 2030. Däremot ligger rederiets Vision 45 fortfarande fast.

– Det är ingen jättestor grej om vi istället når det målet år 2031 eller 2032. Det har varit svårare än vi trodde att få till de här konverteringarna, men nu har vi börjat få upp farten. Det har tagit oss fem år att bygga upp vår egen skeppsbyggarkompetens. Det andra handlar om att HVO, som vi bunkrar på Hönöleden, har varit galet dyrt så det har vi bara kunnat använda under den första halvan av det här året. Men förhoppningen är att vi kan bunkra med det nästa år eftersom priserna ser ut att ha gått ner. Men det vet man ju aldrig, säger Erik Froste.