MILJÖ
Deras hållbarhetsguide listar goda exempel
Organisationen Sustainable Shipping Initiative lanserar en 100-sidig guide med tips och exempel för hållbara hav och sjöfart. Bakom materialet står två konsulter i skånska Bromölla.
– Ingen enskild aktör kan lösa problemen med klimatförändringar och marin biologisk mångfald. Man måste angripa problemen på systemnivå och där försöker vi hjälpa till. Man kan inte göra något på systemnivå om man inte fattar hur systemet ser ut.
Det säger Sofia Fürstenberg Stott, konsult inom strategisk hållbarhetsrådgivning för sjöfarten, som på uppdrag av den globala organisationen Sustainable Shipping Intiative tagit fram en guide till marin biodiversitet och ett levande hav som lanseras i samband med Världssjöfartens dag.
Listar goda exempel
Materialet, en handbok och tillhörande ”tool kit”, kartlägger områden som berör sjöfarten och listar goda exempel.
– Vi förklarar vilka områden kring havets hälsa och biologisk mångfald som sjöfarten har inverkan på och kan påverka genom olika designbeslut eller hur man opererar sina fartyg, säger Sofia Fürstenberg Stott.
Sådana områden kan vara undervattensbuller, kollisioner med valar och andra vattenlevande djur, ballastvatten, marin påväxt och bottenfärger, marin nedskräpning, utsläpp till luft och vatten, ankringsskador, ljusföroreningar och fartygsolyckor.
Man listar också goda initiativ som finns idag bland aktörer i sjöfarten.
– Syftet är både att beskriva hur man kan göra och att visa vart man kan vända sig för tips. Tanken är att det här ska vara ett levande material som underlättar för hela industrin att tillsammans nå framgång mot FN-målen, säger Sofia Fürstenberg Stott som spår att biologisk mångfald är nästa stora dialog i IMO.
Knyter an till FN-målen
Sustainable Shipping Initiative (SSI), är ett flerpartsinitiativ som samlar ledare från hela sjöfarten för att driva förändring och bidra till en mer hållbar maritim sektor. Dess styrelse består av oberoende ledamöter samt representanter från medlemsorganisationerna. Med medlemmar som färgleverantören Jotun, gruv- och mineralbolaget Rio Tinto och Världsnaturfonden, plus flera finansiärer, lanserade SSI 2009 sin första roadmap för hållbar sjöfart. Den knyter an till FN:s hållbarhetsmål och till mål inom det så kallade Marrakesh-samarbetet. Det senare har också kopplingar till FN. Globala hållbarhetsorganisationer är lite av en djungel – och alla vill påverka diskussionerna på FN:s kommande klimatmöte COP30 i Brasilien.
Enligt Sofia Fürstenberg Stott drivs hållbarhetsfrågor ofta inte av industrin, utan av gräsrötter inom akademi och olika organisationer. Det gör att forskning och idéer – hur bra de än är – kan vara svåra att omsätta i verkliga projekt. Här hoppas hon att den nya guiden ska kunna hjälpa till.
– Vi vill att den ska gå rakt in i taktiska och strategiska diskussioner på ledningsnivå och hjälpa företag att få till bättre diskussioner med sina kunder, leverantörer och finansiärer, säger hon.
”Orkar inte ta sig an nya problem”
Hon och hennes partner har länge använt SSI:s roadmap som diskussionsunderlag i rådgivning med kunder. När SSI ville ta fram nytt material som vände sig direkt till branschen bad man därför hållbarhetskonsulterna i Skåne om hjälp.
– Vad vi typiskt ser är att företag inte orkar ta sig an ett nytt problem. Nu har man fokus på dekarbonisering. Man kommer inte kolla på biologisk mångfald förrän det kommer en lag som säger att man måste. Det här är naturligtvis förståeligt, för alla är fullständigt överbelastade idag. Men poängen är att om vi har rätt bakgrundsinformation när vi gör investeringar för lägre utsläpp, så kan på köpet vi minska påverkan inom andra områden. Det finns synergier här som är fina att fånga, säger Sofia Fürstenberg Stott.
Globalt kunskapsglapp
Den svenska sjöfartsnäringen är enligt henne generellt mycket mer påläst och investeringsvillig än övriga världen när det kommer till hållbarhetsfrågor.
– Jag är optimist och tror att mycket handlar om ett kunskapsglapp. Många har fortfarande inte särskilt stor förståelse för de här frågorna, eller att det faktiskt kan komma att kosta framöver. Men i slutändan handlar klimatförändringar och biologisk mångfald om att långsiktigt kunna driva en framgångsrik verksamhet. Funkar inte planetens system så kommer det att påverka oss alla på väldigt många sätt, säger hon.
I dagarna ratificerades FN:s High Seas Treaty (även känt som avtalet om biologisk mångfald bortom nationell jurisdiktion). Det träder i kraft i januari 2026 och innebär att det kommer att finnas ett juridiskt bindande ramverk för att skydda havsområden som inte skyddas av lagar i enskilda länder, och att länder ska samarbeta för att skapa marint skyddade områden och att hantera påverkan på biologisk mångfald.