Myndigheter går samman för att skydda vrak

Under måndagen och tisdagen genomför marinarkeologer från museet Vrak omfattande undersökningar av tre unika fartygslämningar i Ångermanälven och vid Ulvön i Västernorrland. 

Arbetet sker på uppdrag av Länsstyrelsen Västernorrland, i nära samarbete med Kustbevakningen, Polismyndigheten och Nordic Maritime Group. Undersökningarna omfattar torpedkryssaren Claes Uggla samt ångsluparna Verdandi och Kungsgården. Syftet är att dokumentera vraken och ta fram vård- och skyddsplaner för att säkra deras långsiktiga bevarande.

Ingen kan skydda vraken ensam

Men arbetet handlar om mer än marinarkeologi. En central del av insatsen är att utveckla samverkan mellan myndigheter med ansvar för övervakning, räddningstjänst och kulturmiljöarbete.

– Ingen aktör kan ensam skydda kulturarvet på havsbotten. Genom att arbeta tillsammans med bland annat Kustbevakningen och polisen kan vi dela kunskap, resurser och kompetens. Det gör att vi både kan dokumentera och övervaka vraken på ett helt annat sätt än tidigare, säger Mikael Fredholm, marinarkeolog vid museet Vrak i ett pressmeddelande.

Utnyttjar resurser bättre

Kustbevakningen bidrar med både fartyg och räddningsdykare under insatsen. Enligt myndigheten ger samarbetet möjlighet att använda statens resurser mer effektivt samtidigt som kunskapen om skyddsvärda vrak ökar.

– Att samverka inom dykeriet med museet Vrak och polisen är viktigt för att effektivt utnyttja statens resurser på ett bra sätt. Men även viktigt för att öka kunskapen om de skyddsvärda vrak som vi övervakar längs Sveriges kust, säger Patrik Ågren, räddningsdykare vid Kustbevakningen i Härnösand i pressmeddelandet.

Bättre samverkan

De senaste årens samarbete har också lett till att Kustbevakningen, Polismyndigheten och Försvarsmakten i större utsträckning kan samverka i varandras dykgrupper. Det stärker både övervakningen av kulturhistoriska lämningar och beredskapen vid räddningsinsatser till sjöss.

Bakgrunden är att tusentals vrak och historiska lämningar på havsbotten riskerar att skadas av plundring, miljöpåverkan och bristande kunskap. Genom att kombinera marinarkeologisk expertis med myndigheternas resurser för övervakning och operativa insatser hoppas man kunna upptäcka skador och misstänkta kulturarvsbrott i ett tidigare skede.

Under de pågående undersökningarna dokumenteras vraken med fotografier, fyndplaner och avancerade 3D-modeller. Materialet ska användas för att följa vrakens skick över tid och stärka skyddet av några av Sveriges mest värdefulla maritima kulturmiljöer.

Vrak av stor betydelse

Torpedkryssaren Claes Uggla strandade söder om Ulvöarna sommaren 1917 under en militärövning. Efter flera misslyckade bärgningsförsök bröts fartyget itu och sjönk. Claes Uggla var ett av den svenska flottans mest avancerade fartyg vid sekelskiftet 1900 och tillhörde de första örlogsfartygen med trådlös radio.

Vraket är idag den enda bevarade svenska torpedkryssaren och saknar motsvarighet internationellt. Det gör lämningen unik.

I Ångermanälven undersöks även vraken efter ångsluparna Verdandi och Kungsgården, som båda sjönk i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Verdandi förliste 1904 efter en kollision med ångaren Noraström. Fyra personer räddades medan maskinisten omkom. 

Kungsgården sjönk år 1876 efter att ha kolliderat med ångaren Castor, där samtliga ombord klarade sig. Kungsgården är särskilt intressant ur ett marinarkeologiskt perspektiv eftersom den är ett så kallat kompositbygge med järnspant och träskrov – en konstruktionsmetod som användes under en relativt kort period. Vraket är en av Sveriges bäst bevarade ångslupar från 1800-talet.