Atle fyller 50 år – firad med fest och konvoj

Besök av infrastrukturminister Andreas Carlson, tal av Sjöfartsverkets generaldirektör Erik Eklund, långtält på kajen och besök ombord av elever från skolor, aktörer i branschen och beslutsfattare. Det var tätt mellan programpunkterna under första veckan i oktober i Stockholm då det firades att Sverige haft Atle som isbrytare i 50 år.

Den 21 oktober 1974 levererades Atle från Oy Wärtsilä Ab i Helsingfors som det första fartyget i Atleklassen som består av ytterligare fyra fartyg, svenska Frej och Ymer samt finska Urho och Sisu.

Världens största fungerande ångmaskin

Firandet av Atle kulminerade med en isbrytarparad under lördagen den 5 oktober då Atle lämnade Stadsgården i Stockholm tillsammans med veteranen Sankt Erik, byggd 1915 på Finnboda varv i Stockholm som Sveriges första havsgående isbrytare och som med sina 2800 hästkrafter idag anses vara världens största fungerande sjöångmaskin.

Fartygen kastade loss samtidigt från Stadsgården och följdes åt hela vägen till Oxdjupet där Sankt Erik vände tillbaka och Atle fortsatte till Norrköping för fortsatt 50-årsfirande och underhållsarbeten. 

Det händer bara ett par gånger per år att Sant Erik är ute och rör på sig. Till vardags ligger hon förtöjd vid Sjöhistoriskas fartygspir på Djurgården. Under konvojen med Atle bemannades fartyget av 20 volontärer från Föreningen Isbrytaren S/S Sankt Eriks vänner, samtidigt som 80 passagerare fick följa med.

Jobbat på Atle, Frej och Oden 

För Sankt Eriks befälhavare Joakim Lewenhagen var det en speciell dag på många sätt.

–Jag var styrman på Atle i slutet av 1980-talet, förvisso bara under tre veckor. Däremot har jag varit längre på Frej och det är ju Atleklass det med. Och så har jag även varit på Oden, säger han.

Livet på dagens isbrytare skiljer sig avsevärt mot hur det var på Sant Erik. Fartyget byggdes med namnet Isbrytaren II för Stockholms stad som hade behov av att hålla farlederna in till hamnarna öppna vintertid. Fartyget hade då en mer eller mindre helt öppen brygga.

–Besättningen fick stå i tjocka pälsar på bryggan. Det fanns lite vindskydd längst ut på bryggvingarna, men annars var det nog ganska kallt, säger Hans-Lennart Ohlsson, före detta museichef på Sjöhistoriska och guide under isbrytarresan.

–I början av 1950-talet ansökte man hos Hamnstyrelsen om att få bygga in bryggan, men de tyckte att det skulle bli för dyrt. Men år 1958 byggde man en ny brygga ovanpå den tidigare, säger han. 

Just år 1958 fick Isbrytaren II sitt nuvarande namn Sankt Erik efter Stockholms skyddshelgon. Det eftersom det uppstått vissa kommunikationsproblem eftersom det fanns fler än en isbrytare i Sverige. Dessutom byggdes fartyget om från kol- till oljeeldning vilket kraftigt minskade behovet av att bunkra bränsle.

En isbrytarvink 

När Atle passerade babord om Sankt Erik vid Oxdjupet vinkade befälhavare Joakim Lewenhagen adjö till den gula följeslagaren och tackade för sällskapet över radion. Han har 25 års erfarenhet som lots i Stockholm och kom i kontakt med Sankt Erik år 2016 då det behövdes en styrman.

–Det är väldigt roligt, framförallt att det fortfarande fungerar. Men man får ha is i magen när man kör, det tar tid innan man får back. Men samtidigt har man inte så hög fart så man kommer inte så långt, säger han.

En annan av eldsjälarna i föreningen är Anders Wångberg, vice ordförande och eldare ombord. Hans engagemang började eftersom han som barn sett Sankt Erik bryta is från sitt barndomshem i Stavsnäs.  

–Jag såg henne 1975 första gången med pappa när vi låg över natten i en vinterhamn. Alla som bodde i skärgården pratade om Sankt Erik på den tiden, säger han. 

År 1977 togs Sankt Erik ur bruk och sedan 1980 har hon varit museifartyg. Inför fartygets 100-årsjubileum blev Anders Wångberg delaktig i att försöka få igång fartygets maskiner som inte körts på tio år.

–Det var inga problem, de bara fungerade. Vi besiktigade pannorna och de blev godkända utan anmärkning, säger han.

Konvojen blev årets sista tur för Sankt Erik. Hur det blir nästa år återstår att se, men kassör Maria Wågberg vill se mer fest.

–Nästa år fyller Frej 50 år samtidigt som Sankt Erik fyller 110 år så vi hoppas på en riktig isbrytarfest, säger hon.