KULTUR
100 år av sjöfart i Helsingborg
I slutet av 1800-talet var Helsingborg en av Sveriges snabbast växande städer tack vare blomstrande sjöfart. Nu visas historien i Dunkers kulturhus.
För den som besöker Helsingborg idag är det kanske inte helt självklart att staden under många år var ett av Sveriges viktigaste sjöfartscentrum. Idag märks sjöfarten främst i form av färjorna över sundet och den moderna containerhamnen, men i slutet av 1800-talet var Helsingborg faktiskt Sveriges snabbast växande stad på grund av sjöfarten.
Att staden ser ut som den gör idag med pampiga sekelskiftesbyggnader och imponerande parker är till stora delar ett arv från den tid då sjöfarten blomstrade.
Bror Banck var en pionjär
För att lyfta fram stadens maritima arv och visa hur sjöfarten format staden visas nu sjöfartens historia under hundra år i utställningen Förankrad på Dunkers kulturhus. Det är något av en dubbeltydig titel då den skapats av en grupp lokala sjöfartsentusiaster tillsammans med Helsingborgs museum.
En av de drivande bakom projektet är Guy Rosvall, som tidigare arbetat som sjöman och folkbildat sjöfolk inom kultur.
– Det här är inte en utställning för oss sjöfartsnördar. Vi vill visa en yngre generation en jätteviktig del av Helsingborgs historia. Många vet inte hur avgörande sjöfarten har varit för staden, socialt, ekonomiskt och kulturellt, säger han.
I fokus står sjöfartens avgörande roll under perioden 1895–1995. Sjöfartens uppsving tog nämligen sin början 1895 när Sverige fick en ny aktiebolagslag som även inkluderade fartyg. Istället för att äga en part i ett fartyg kunde man nu äga aktier och på sätt inte riskera mer än sitt inbetalda kapital. Lagändringen fick direkt effekt mycket tack vare sjökapten Bror Banck som höll ett bejublat tal som fick en mängd affärsmän i staden att starta upp nya rederier.
– Bankerna var generösa med utlåning, och innan första världskriget hade det hunnit bli 69 rederier, säger Ulf Nilsson som också varit med och arbetat fram utställningen.
Ångfartyg lade grunden
En förklaring till framgångarna var också att de nya redarna siktade in sig på att köpa upp gamla ångfartyg från England och ge dem ett nytt liv.
Nya hamnbassänger och pirar byggs, staden får ett varv och antalet fartyg och rederier ökar. År 1873 var det bara Göteborg som hade större utrikeshandelsflotta än Helsingborg.
– Helsingborg kom att kallas redarnas och konsulernas stad tack vara att det startades upp en mängd honorärkonsulat för olika länder tack vare sjöfarten. Det var hög status för en redare att vara konsul för ett annat land, berättar Anja Petersen som är museipedagog och innehållsansvarig för utställningen.
Under de gångna hundra åren har det funnits över 150 rederier i Nordvästra Skåne. Fyra av de mest centrala presenteras i utställningen: Gorthon, Bancks, Hillerströms och Transmarin. De flesta föremålen och bilderna kommer från Helsingborgs museum, men också Råå museum, Skånes näringslivsarkiv och privatpersoner.
Idag har färjorna över Öresund och kulturen att ”tura” kommit att bli starkt förknippad med Helsingborg. Totalt har 700 000 miljoner passagerare rest över sundet fram till idag.
Dagens trafik är ett arv från Carl Halls företag Linjebuss som år 1955 hyrde in den gamla bil- och betfärjan Betula för att komma över sundet med bussarna. Det blev en succé och Linjebuss satsade vidare på färjetrafiken.
Vill visa på betydelsen idag
Idag ser sjöfartsstaden Helsingborg helt annorlunda ut. Det sista inhemska rederiet lades ned på 1990-talet, och idag kretsar sjöfarten kring den stora containerhamnen. I utställningen uppmärksammas det isländska containerrederiet rederiet Eimskip som står för ett av de få kvarvarande rederikontoren i staden. En tanke med utställningen är att med hjälp av historien visa hur beroende vi är av sjöfarten än idag. I kris och krig finns det behov av svenskflaggade fartyg och då klarar vi oss inte utan inhemsk sjöfart.
– Stora delar av godset går via sjöfart, men det finns ingen förståelse för detta i Sverige idag. Det är därför vi gjort den här utställningen, för att visa på vilken betydelse sjöfarten har haft, men också hur viktig den är idag för vår försörjningsförmåga, säger Bengt Klevtorp som också driver hemsidan sundsutsikt.se.
Utställningen visas på Dunkers kulturhus till och med 2 november 2025.