JURIDIK
Fonnship vinnare i tvisten kring Sava Star
Efter 15 års behandling har det norska rederiet Fonnship vunnit tvisten om blockaden av Sava Star i svenska hamnar.
Det norska rederiet Fonnship har fullt ut vunnit sin tvist med de fackliga förbunden, styrda av ITF, om en blockad av det Panamaflaggade torrlastfartyget Sava Star i svenska hamnar. Processen har pågått i 15 års tid i Arbetsdomstolen och även behandlats i EU-domstolen.
– EU-rättens regler om fri rörlighet som befunnits tillämpliga av EU-domstolen tillämpades i målet. Påtvingade avtal förklarades ogiltiga, skadestånd utdömdes och Fonnship fick full ersättning för sina rättegångskostnader, uppger advokat Lars Boman.
Stridsåtgärder
Svenska Transportarbetareförbundet och Seko vidtog 2001 respektive 2003 stridsåtgärder mot ett norskt bolag och därefter träffades kollektivavtal för arbete ombord på fartyget Sava Star. Den tvist som uppstod på grund av detta har handlat om huruvida stridsåtgärderna var otillåtna och om kollektivavtalen var ogiltiga eller oskäliga.
Rederiet yrkade att förbunden dels ska återbetala vissa avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna.
Förhandsavgörande
Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella.
Med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande har Arbetsdomstolen funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster.
Arbetsdomstolen har vidare funnit att stridsåtgärderna gjorde det svårare för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster.
Berättigade mål
Syftet med stridsåtgärderna var att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende. Dessa utgjorde berättigade mål som är förenliga med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster.
De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten. Med beaktande av EU:s så kallade likvärdighetsprincip har kollektivavtalen lämnats utan avseende och skadestånd till bolaget utdömts enligt medbestämmandelagen.