Bunkerpengarna till isbrytarna snart slut

Ale, Atle, Frej, Ymer, och Idun är i full gång med isbrytning samtidigt som Oden just nu värmer upp i Helsingborg för att ta sig till Bottenviken för att vara redo för assistansuppdrag från och med i slutet på nästa vecka. Ett välkommet tillskott, även om Oden också är ett törstigt sådant.

Det nuvarande läget med istillväxt snart runt hela landets kuster gör att Sjöfartsverket hamnat i en ekonomisk rävsax. Med så många fartyg igång ser årets bunkerbudget ut att vara förbrukad redan omkring den 20 februari, något som Dagens-Nyheter var först med att rapportera om.

– Med de prognoser vi räknar på nu kommer vi att förbruka omkring 200 kubikmeter bunker per dygn och då når vi taket runt den 20 februari, säger Amund Lindberg, operativ chef på isbrytarledningen.

Bunkerbudgeten är satt till cirka 5.400 kubikmeter, vilket Amund Lindberg menar motsvarar runt 40–50 miljoner kronor med dagens bränslepriser.

– Vi har redan bränt en hel del av det, säger han.

Skärpt ekonomiskt läge

Inför årets säsong fick isbrytningen dessutom en reducerad driftbudget. Enligt Lindberg handlar det om en minskning på cirka 13 miljoner kronor, motsvarande runt 20 procent av bunkeranslaget.

– Vi gick in i året med beskedet att vi inte skulle kallägga några isbrytare och inte fatta oåterkalleliga beslut. Samtidigt fick vi minska vår budget rejält. Det är klart att det skapar en extremt ansträngd situation.

På det kommer en issäsong som kom igång sent men som nu bjuder på utmaningar med minusgrader i hela landet och risk för istillväxt utmed i stort sett hela kusten. Det gör att Sjöfartsverket inom kort behöver ha resurser på plats från Kalmarsund och Smålandskusten upp till Gävlebukten och vidare upp till Södra Bottenhavet, norra Bottenhavet, norra Kvarken och Bottenviken.

– Det är en situation vi aldrig ställts för innan. Aldrig tidigare i isbrytningens historia har den ekonomiska inriktningen varit så hård som den är nu. Samtidigt är vi tvungna att ha resurser på plats för att kunna garantera säkerheten. Om ett fartyg fastnar i isen är risken annars stor att det driver upp på grund eller fastnar i isens grepp, säger Amund Lindberg.

Vad händer när pengarna tar slut?

– Servicegraden kommer att sänkas, vi kan nog inte prata om fyra timmar i medelväntetid för de som väntar på assistans i detta läge.

Pressat ekonomiskt läge

Sjöfartsverkets generaldirektör Erik Eklund bekräftar för Sjöfartstidningen att den stänga kylan gör läget allt mer pressat ekonomiskt för Sjöfartsverket. Under onsdagen hade han ett avstämningsmöte med isbrytarledningen för att hantera situationen. Att helt stoppa isbrytningen av budgetskäl menar han inte är aktuellt, däremot kan servicegraden behöva justeras.

– Det finns en viktig säkerhetsaspekt. Vi har ett ansvar för de fartyg som vi tillåter komma in i isen så att de inte fastnar och driver på grund. Det är lägstanivån för isbrytningen. Sedan kan vi tvingas hamna i att vi inte kan ha den servicegrad som vi önskar med fyra timmars väntetid, säger han.

En väg skulle kunna bli att sätta upp restriktioner som anger att vissa hamnar inte kan hålla öppet under alla dagar och timmar i veckan.

– Det är den typen av avvägningar som vi nu kommer att tvingas till. Vi har inte fattat några beslut än, men det är där vi kommer att hamna. Det är servicegraden som kommer gå ner, säger han.

Det är Erik Eklund som har det yttersta ansvaret att fatta besluten, vilket han hoppas kunna göra i närtid.

– Nu handlar det först om att undersöka vidare hur vi kan maximera nyttan av våra egna resurser och då även arbetsfartygen, samt att förstå kostnadsbilderna. Vi behöver också förstå läget i de områden som ligger långt bort, om det är meningsfullt att låta våra fartyg gå dit eller om vi ska kontraktera någon istället, säger han.

Vill se över finansieringen för isbrytningen 

Att budgetfrågan blivit en såpass känslig del av Sjöfartsverkets isbrytningsverksamhet i år har fått flera branschföreträdare att reagera, bland annat Anders Hermansson, vd på branschföreningen Svensk Sjöfart. 

– Vi har en finansieringsmodell för isbrytningen som gör att vi år efter år hamnar i precis den situationen som Sjöfartsverket nu larmar om. Isbrytning måste finansieras precis som vinterväghållningen i land- lämpligen från samma anslag, säger han i en kommentar och fortsätter:

– Ser man transportsystemet som ett system kan vi inte ha helt olika förutsättningar beroende på om lastägaren väljer transport med fartyg, lastbil eller tåg. Vi måste se till helheten och säkerställa att alla olika trafikslag kan bidra så att vi arbetar med transporteffektivitet.