Långsam utveckling mot gröna hamnar

Användningen av biobränslen inom sjöfarten går långsamt framåt, men fortfarande är det en väldigt liten andel av världens hamnar som kan erbjuda bränslena. Enligt den vitbok som DNV släppte i januari 2025 förbrukade sjöfartssektorn bara 0,7 miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe) flytande biobränslen under år 2023, vilket motsvarar 0,6 procent av den globala tillgången och 0,3 procent av sjöfartens totala energianvändning, oftast genom olika grad av bränsleblandningar. DNV har identifierat 60 hamnar i världen där bunkring av biobränslen ägt rum sedan 2015, en siffra som trots att den är liten ökat under de senaste åren.

De två primära typerna av biobränslen som används av fartyg idag är biodiesel (FAME) och förnybar diesel (HVO), enligt DNV:s rapport. Därefter kommer en begränsad mängd etanol, LBG, och biometanol.

Hamnarna är en nyckelspelare

Fredrik Larsson, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Föreningen Svensk Sjöfart, pekar på att hamnarna har en central roll för att sjöfarten ska kunna ställa om och minska sina utsläpp.  

–Det är i hamnarna eller på redden i dess anslutning som fartygen bunkrar, så om sjöfarten ska göra den här omställningen och komma bort från de fossila bränslena, då är det i hamnarna det ska ske. Hamnarna är nyckelspelare i det här, säger han.

Eftersom trenden går mot att sjöfarten kommer använda en mängd olika bränslen i framtiden, behöver också hamnarna anpassa sig för det med ny infrastruktur, nya rutiner och utbildningar för personalen.

–Sedan behöver hamnarna kunna finansiera det här från sitt håll, kanske behövs nya markområden och tillstånd att bygga ut. Det är mycket som behöver komma på plats. Många hamnar är kommunalt ägda och då behövs politiska beslut för att finansiera satsningarna, säger han.

Bara 4 av 18 har bunkrat biobränslen 

Sjöfartstidningen har gjort en enkätundersökning bland svenska hamnar som besvarats av 18 hamnar och hamnbolag. Av dem är det bara 4 som svarat att det någon gång genomförts bunkringsoperationer med biobränslen i deras hamnar. Det är Stockholms hamnar, Göteborgs hamn, Södertälje hamn och Norrsundets hamn utanför Gävle. Stockholms hamnar och Norrsundets hamn anger att de har återkommande kunder som bunkrar biobränslen.

Bland hamnarna som svarat på enkäten märks ett varierat intresse hos rederierna för biobränslen. Hamnarna i Uddevalla, Karlshamn, samt hamnbolagen Vänerhamnar och Mälarhamnar har inte märkt något större intresse, liksom Gävle hamn.

–För de segment vi hanterar, container, torrbulk och flytande bulk, har det inte efterfrågats hittills. Vi har anlöpande rederier med fartyg som går på LNG både till energihamnen och till containerhamnen och vi hoppas att dessa i framtiden kommer vilja gå över till LBG samt att även andra fossilfria bränslen kommer efterfrågas, svarar Linda Astner, utvecklingschef i Gävle hamn.

En ökande efterfrågan

Men det finns också en rad hamnar som upplever en ökade efterfrågan, exempelvis Norrköpings hamnar.

–Det börjar röra på sig sakta i frågan, särskilt kring biogas, svarar Eva-Lotte Wondollek, projektchef samt programansvarig för hamnens omställningsstrategi.

–Det börjar aktualiseras, men det är svårt att få tag på exempelvis grön metanol, svarar Jonas Börtner affärsområdeschef i Wallhamn AB.

Regler kommer att öka takten

I Göteborgs hamn, som just nu har som ambition att bli ett ledande bunkringsnav för förnybara bränslen i norra Europa, märks en växande efterfrågan.

–Vi märker ett ökat intresse för biometan, LBG, kopplat till den stora orderboken av LNG dual fuel fartyg samt att vi har en flotta redan i drift som frekvent bunkrar LNG i Göteborgs hamn, vilket har pågått sedan 2015. För befintliga fartyg är inblandning av biodiesel något som kommer mer och mer, och för planer på lite längre sikt ser vi intresse för e-bränslen som metanol och ammoniak. Konventionellt bränsle är det som efterfrågas till störst del, men regelverk som FuelEU Maritime och EU ETS tillsammans med kommande IMO-krav, tror vi kommer att öka takten på omställningen, vilket vi ser som positivt, svarar Therese Jällbrink, Head of Renwable Energy i Göteborgs Hamn AB.

Energibolaget Nordion Energi meddelade så sent som i december 2024 att de investerar i en ny förvätskningsanläggning för biogas i Göteborgs hamn. Anläggningen planeras stå klar hösten 2026 och kommer i ett första steg kunna leverera 250 GWh LBG årligen och därigenom möta en växande efterfrågan på förnybar energi hos sjöfarten, tunga transporter och industrin. 

Göteborgs hamn står redo 

Therese Jällbrink menar att hamnen har möjligheter att hjälpa de kunder som vill bunkra biobränslen, men att det ofta saknas ekonomiska incitament.

–Vi står redo om och när en redare vill nyttja e-bränslen och det är i dagsläget flera redare som också vill ta ytterligare steg, men prisgapet är fortfarande för stort. Vi behöver därför skyndsamt höja kraven i regelverken och skapa bättre ekonomiska incitament eller stöd för nya alternativa bränslen. Omställningen går för långsamt, men det är inte på grund av branschens ointresse utan för att de ekonomiska förutsättningarna för att kunna gå före är alltför dåliga, svarar hon.

Hon pekar också på problemet att det finns gott om stöd till pilotprojekt och tester idag, men inte tillräckliga förutsättningar för att operativt skala upp dem i nästa steg. 

–Det är något som vi upplever att branschens aktörer ofta vill, men inte kan. Har man väl testat en teknik och ser att den funkar, vill man ofta använda den också, men inte till vilken merkostnad och försämrad konkurrenskraft som helst, svarar Therese Jällbrink.