Hamnchefen: Vi ser en stark utveckling

En tidig eftermiddag i början av oktober träffar Sjöfartstidningen Göran Eriksson, vd för Göteborgs Hamn AB, för att höra hur han ser på de stora frågorna för Sveriges största hamnbolag just nu. Han har lång erfarenhet av arbete inom internationell sjöfart och logistik, och kommer närmast från en roll som vd för agentbolaget GAC:s företag i Indien.

Nu har det gått ett drygt år sedan han tillträdde rollen som vd efter Elvir Dzanic. Det har varit en minst sagt händelserik tid på jobbet, berättar Göran Eriksson.

– Det har varit ett spännande år. Vi har påbörjat en rad större och mindre infrastrukturprojekt som syftar till att framtidssäkra hamnen. Vi har den stora energiomställningen som väntar och som behöver hanteras kraftfullt. Utöver det har beredskapsfrågorna naturligtvis hamnat högt på agendan sedan Sverige gått med i Nato.

Hur skulle du säga att Göteborgs hamn står sig idag jämfört med andra hamnar i Europa?

– Jag skulle säga att vi står oss väl i ett internationellt perspektiv. Vi har haft en stark volymutveckling i Göteborgs hamn. Andra hamnar i Europa har sett en svagare utveckling, och till och med en negativ volymutveckling på sina håll. Exempelvis har ju den tyska ekonomin gått lite knackigt, medan svensk export under förra året och även i år har gått ganska bra.

Samtidigt som Göteborg konkurrerar med andra stora hamnar i Europa sker också mycket samarbete, bland annat när det gäller klimatfrågor och digitaliseringsfrågor.

Göteborgs hamn driver bland annat projektet Digital Port Call som syftar till att hjälpa fartygen att optimera sina sjöresor innan de kommer fram till hamnen. Den här typen av optimering kan också bidra till att minska sjöfartens koldioxidutsläpp då stora delar av de hamnrelaterade utsläppen kommer från fartyg som ligger till ankars.

– På det här sättet kan nya digitala lösningar få en direkt påverkan på utsläppen. Bara inom ramarna för Digital Port Call-projektet räknar vi med att spara 6000 ton CO2 per år i hamnen genom minskade väntetider, och besparingen har potential att blir större med fler anslutna rederier över tid.

Hamnens egna utsläpp står för en mindre del

Göran Eriksson pekar på att klimatfrågan är en av hamnbolagets absolut högst prioriterade frågor. Han beskriver det som att Göteborgs hamn är en möjliggörare för övergången till fossilfrihet. Samtidigt står den egna verksamheten i hamnen för endast tre procent av de totala koldioxidutsläppen, medan sjöfarten svarar för 83 procent, enligt hamnens egna beräkningar. Därför ligger den stora uppgiften i att underlätta för sjöfarten att minska sina utsläpp.

En åtgärd för att minska fartygens utsläpp är satsningar på landströmsanslutning. Nyligen invigdes en unik sådan anläggning i energihamnen, kallad Green Cable. Då detta handlar om en explosiv miljö har det varit komplicerat att få till, och anläggningen har nu satt en internationell standard för utformning av land-el till tankfartyg.

Vill vara möjliggörare för alternativa bränslen

– Vi är också en möjliggörare inom hamnområdet genom att vi är den största bunkerhamnen i regionen. Det talas ju om många olika bränslen som framtidens alternativa bränsle för sjöfarten. Det hör gör att vi måste jobba med flera olika scenarier och flera olika spår parallellt.

Bunkring av flytande biogas (LBG) och metanol är möjligt redan idag, och Göteborgs hamn har regelverken på plats för detta. Däremot tillgången på till exempel e-metanol begränsad. För bunkring av LBG behöver infrastrukturen stärkas och bli mer tillgänglig för sjöfarten.

– När väl nya bränslen börjar produceras jobbar vi med lagringsbolagen som är aktiva i hamnen. De är i startgroparna att ställa om befintlig infrastruktur för att kunna hantera nya typer av bränslen. Det kommer fartyg hit varje vecka som går på metanol, men samtidigt är tillgången på grön metanol begränsad. Det gäller att bränsleproducenterna och rederierna kan mötas så att det blir en matchning mellan tillgång och efterfrågan. Det är komplicerat men definitivt möjligt, säger Göran Eriksson.

Efter att metanol under flera år har varit det dominerande alternativa bränslet på många rederiers läppar har allt fler nu börjat planera för ammoniak, då det kan vara ett mer kostnadsmässigt rimligt alternativ.

– När det gäller ammoniak följer vi utvecklingen väldigt noga. Det hanteras ju inom processindustrin idag, men när man använder det som bränsle ställs lite andra krav. Vi håller på att arbeta fram ett regelverk för bunkring av ammoniak. Det här är viktigt att förhålla sig till vid design av fartyg, och vi går lite i bräschen genom att ta fram de här reglerna.

Större fartyg ställer nya krav

Utvecklingen inom den globala sjöfarten går mot allt större och mer djupgående fartyg. För att möta den här utvecklingen har Göteborgs hamn investerat i två gigantiska infrastrukturprojekt. Projektet Skandiaporten där det första spadtaget togs i april genomförs för att fördjupa farleden in till Göteborgs hamn och på så sätt kunna ta emot även de största transoceana containerfartygen.

– Skandiaporten har väldigt stor betydelse för den totala kapacitetsökningen genom hamnen. Det är också knutet till kapacitetsökningen på järnvägen då hamnbanan som har fått dubbelspår på nysträckning från Eriksberg till Pölsebo har trefaldigat kapaciteten där. Detta kan vi möta upp när vi fördjupar hamnen.

Även den nya terminalen Arendal 2 som invigdes i augusti är en anpassning till att fartygen växer och blir större. Projektet har inneburit den största ökningen av terminalyta sedan Älvsborgshamnen byggdes på 1970-talet. Den används främst för den europeiska trafiken med trailers och rullande gods.

– Vad som hänt inom det segmentet är att de här roro-fartygen har blivit allt större vilket ger större godsvolymer. Varje gång ett fartyg kommer in i hamn är det mer trailers som ska av och på, och då behövs större ytor. Så vi har egentligen inte tillfört några nya kajer i det här projektet utan det är snarare fler kvadratmeter på land det handlar om.

Stor förändring när Stenas terminaler flyttar

Nästa stora projekt som Göran Eriksson och hamnbolaget nu fokuserar på är flytten av Stenas Danmarks- och Tysklandsterminaler till Arendal som planeras ske 2029. På det sättet koncentreras all roro-trafik till ytterhamnsområdet vid Arendal.

– Vi är i full gång med det projektet då det kommer att lång tid att genomföra, och många saker som ska falla på plats. När det är klart kommer Danmarks och Tysklandstrafiken närmare industriklustret på Hisingen men framför allt kommer man nära järnvägen. Göteborgs hamn är ju ingen lokal angelägenhet. Det är en riksangelägenhet för näringslivet i hela Sverige.