Färre fartyg – men fortsatt tro på nya slussar

Både antalet fartyg och godsvolymerna på Vänern och till hamnarna utmed Göta älv minskade under 2025 jämfört med året dessförinnan, vilket ligger i linje utveckligen även på det nationella planet.

Under 2023 gjorde 745 fartyg anlöp till 15 olika hamnar i Vänern och Göta älv. Året därpå minskade siffran till 718 anlöp i 14 hamnar för att under 2025 ligga på 674 anlöp i 13 hamnar. Det innebär en minskning med 9,5 procent sedan 2023.

Även den hanterade godsvolymen är nedåtgående. Under både 2023 och 2024 låg volymerna på strax över 2,0 miljoner ton – 2.014.327 ton respektive 2.021.829 ton. Under 2025 sjönk dock den totala volymen till 1.876.136 ton, vilket innebär en minskning med nära 7 procent jämfört med 2023.

Inte ett argument mot nya slussar

De minskade volymerna har även noterats av kritiker mot bygget av nya slussar i Trollhätte kanal, vilka syns både i sociala medier och genom insändare i lokaltidningarna. Men Joel Smith, direktör för infrastruktur på Sjöfartsverket, menar att det är alltför kortsiktigt att dra slutsatser utifrån några års nedgångar i trafiken.

– Det är problematiskt att använda den här nedgången i godsvolym som argument mot att bygga nya slussar. Vi säger precis tvärtom. Det är själva infrastrukturen som begränsar volymerna i dagsläget. Det är ungefär som att titta på en svag träbro över en flod och konstatera att det inte kör så många lastbilar där och då säga att det inte behöver byggas en ny bro därför, säger han.

Den totala volymen ökar

Joel Smith menar att nedgången inte innebär att behovet av sjöfart minskar, utan snarare att godset idag tvingas över till väg och järnväg.

– Det är inte minskade godsvolymer totalt, det är ökade volymer i det här området. Därför behöver vi kunna avlasta väg och järnväg och ta det på sjöfart istället. Varje fartyg motsvarar ungefär 150 lastbilar och det här handlar oftast om lågvärdigt gods som inte har bråttom och det ska inte ta upp plats på våra vägar, säger han.

Vänerhamn AB ser en ökning

Bilden av ökade godsvolymer bekräftas av den största hamnoperatören i området, Vänerhamn AB som under 2025 hanterade omkring 2,5 miljoner ton gods i sina hamnar, en siffra som även bygger på en andel gods som inte kommit med sjöfart. Det är en ökning som ligger på sex procent jämfört med 2024. Enligt bolagets vd Magnus Eriksson markerar det en vändning uppåt för Vänersjöfarten.– Det är väldigt positivt. Vi upplever att vi är inne i en uppåtgående spiral igen, där allt fler får upp ögonen för sjöfarten som ett effektivt och konkurrenskraftigt transportslag, säger han.

Under 2022 nådde Vänerhamn en topp på över 2,8 miljoner ton, vilket är den högsta siffran sedan finanskrisen 2008. Därefter har volymerna fallit tillbaka i spåren av konjunkturavmattning och osäkerhet på marknaderna.

– Nu ser vi att volymerna ökar igen, och det känns väldigt bra. Värmlandsjöfarten är stor. Många pratar om oss och vi syns mer. Många har fått upp ögonen för att det är ett bra och effektivt transportsätt.

Enligt Eriksson finns flera faktorer bakom den senaste tidens volymuppgång. Vänerhamn har arbetat mer aktivt gentemot näringslivet, samtidigt som kapacitetsbrist inom andra transportslag lett till ökat intresse för sjöfart.

– Det är fullt på järnvägen och många söker alternativ. Sjöfarten är både effektiv och klimatsmart, och vi märker att det kommer allt fler förfrågningar, säger han.

Positivt för de flesta godslag

Vänerhamn består in huvudsak av fem hamnar. I Karlstad och Kristinehamn dominerar skogs- och pappersprodukter, med basindustrin som viktiga kunder. Karlstad har dessutom Vänerns enda oljehamn. I Otterbäcken hanteras främst produkter från gruvindustrin. Lidköping präglas av jordbruksprodukter såsom spannmål, foder och gödning. I Trollhättan i söder hanteras i huvudsak legeringar.

– Generellt, ser det positivt ut för alla de godslag som vi har runt Vänern. Samtidigt ser vi alla nedgången inom pappersindustrin och där känns det osäkert, säger han.

Bygger nya hamnytor

Frågan om nya slussar i Trollhätte kanal har längre varit en osäkerhet för Vänersjöfarten och ännu är det en bit kvar i processen till byggstart. I Lilla Edet har Trafikverket handlat upp en entreprenör som ska slutföra projekteringen, i Trollhättan har myndigheten lämnat in en tillståndsansökan och i Vänersborg väntar samråd. Men för Vänerhamn pausar inte det framtidstron.

– Slussarna är säkert sju, åtta år bort så vi kan inte vänta på dem. Vi är konkurrenskraftiga redan i dag och ska fortsätta utvecklas nu, säger han.

I bolagets ägardirektiv finns en skrivning om att hamnarna ska fördubbla volymerna över tid. Och även om slussarna dröjer förbereder hamnarna redan nu med ett flertal projekt för att kunna öka volymerna.

– Vi planerar för nya ytor i flera av hamnarna. Får vi mer yta kan vi ta in nya kunder och öka volymerna. Under kommande år tror vi på ökningar, vi har bra affärer på gång, säger han.

Långsiktiga signaler för nya slussar

Även Joel Smith pekar på att de snart uttjänta slutarna i Trollhätte kanal är en flaskhals sjöfarten.

– Slussarnas storlek är definitivt en begränsande faktor. Hade vi haft större slussar hade vi kunnat ta in större fartyg. Kanske inte jättemånga fler flertyg, men större och med mer gods. Vi har fått regeringens uppdrag väldigt tydligt att bygga en ny slussled. Vänersjöfarten är viktig och den måste behållas – av miljöskäl och för att avlasta väg och järnväg, säger han.

Enligt Joel Smith är industrins signaler också långsiktiga, trots nedåtgående siffror på totalen för Vänersjöfarten.

– En nedgång nu visar inte att det för alltid kommer att vara en nedgång. Industrin väntar på de nya slussarna. Det är en förutsättning för att våga satsa långsiktigt på sjöfart, säger han.