Cementerade åsikter om bro över Göta Älv

Göteborg har bestämt sig för en 13 meter hög bro över Göta Älv. Politikerna talar om samförstånd men har svårt att bli trodda.

 – Jag lyssnar jättegärna på förslag men jag tänker inte avbryta någon planprocess nu, det kan jag säga, säger Johan Nyhus (S), ordförande i Trafiknämnden i Göteborg.

Trots idoga försök under ett förmiddagsseminarium, arrangerat av underleverantörsorganisationen Swedocean, lyckas inte ordföranden i trafiknämnden förmedla någon känsla av att han söker samförstånd med kommunerna upp längs Göta Älv och kring Vänern eller de företag som driver sjöfart och hamnar i regionen.

– Det är roligt att höra Johan Nyhus prata om samförstånd idag men det känns konstigt. Första gången han var i Ale och pratade med oss sa han att ”den här marken i Göteborg är värd mer än all mark i Värmland”. Exakt så sa han, säger Anders Sporre, delägare i Surte åkeri som äger och driver hamnen i Surte.

Tusentals jobb 

Marken Johan Nyhus syftat på är den yta hamn menar frigörs för att kunna bygga bostäder och kontor i centrala Göteborg och därigenom skapa mellan 2000 och 5000 jobb. En möjlighet som han menar att endast en 13 meter hög bro frigör.

– Det kommer ofta folk till mig och visar idéer på tunnlar, klaffbroar och allt vad det är och jag lyssnar gärna. Jag tycker att det är roligt men jag har ännu inte sett någon som är så väl underbyggd som det alternativ vi har. Visa mig gärna den lösning med en 19 meter hög bro som inte tar mer plats, säger Johan Nyhus som en passning till representanter från Chalmers Samhällsbyggnad som sitter i publiken och inte minst två studenter från civilingenjörsprogrammet Väg- och vatten som presenterat fyra förslag på hur brofrågan skulle kunna lösas. Bland annat med en svängd bro som därmed blir längre och kan ha en mindre lutning och ändå nå 19 meters fri seglingshöjd än vad en kortare bro skulle få.

Inga problem

Seminariet om den framtida bron i Göteborg kom i mångt och mycket handla om hur många öppningar per dygn en 13 meter hög bro ska tvingas göra för att inte ha några negativa effekter på sjöfarten på Göta älv och hur dessa broöppningar påverkar kollektivtrafiken i Göteborg.

Att fem spårvagnar eller bussar i minuten ska passera den nya bron inom några år verkar de flesta vara ense om. Enligt konsulten Bertil Arvidsson innebär det att kollektivtrafiken skulle vara störningsfri max fyra till fem minuter per timme. En situation ingen önskar men inget problem enligt Johan Nyhus.

– Vi kan redan idag styra spårvagnstrafiken så om det är broöppning styr vi bara spårvagnarna så det inte blir några väntetider, säger Johan Nyhus som tidigare också visat en karta över hur politikerna i Göteborg tänker sig kollektivtrafiken i framtiden.

– Vi ska de kommande 25 åren bygga flera överfarter över älven för kollektivtrafiken, säger han och pekar på en överfart i höjd med Stigbergstorget och en längre västerut någonstans i närheten av Älvsborgsbron.

Löftet om fler övergångar för kollektivtrafiken ger journalisten Mark Isitt i den avslutande paneldebatten inte mycket för.

– Stigbergsförbindelsen är en gammal idé, minst lika gammal som jag. Vad är det som säger att den kommer att bli byggd de närmaste 25 åren?

Djup misstro 

Ärendet med bron ligger för närvarande på Mark- och miljödomstolens bord för avgörande någon gång under året. 2009 avgjorde Miljööverdomstolen att en låg gång- och cykelbro i Göteborg inte var tillåtlig eftersom den hade för negativa konsekvenser för riksintresset Göta älv och sjöfarten på den.

En djup misstro gentemot beslutsfattarna i Göteborg kan sägas vara kännetecknande för hela debatten om bron. Kanske för att Johan Nyhus hela tiden talar som att den 13 meter höga bron redan var ett faktum och om ”ni inom sjöfarten” och ”er sjöfart”.

– Vi har inte fått vara med och säga ett dugg, det är aldrig någon som frågat oss vad vi tycker, säger Jan Pressfeldt, ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden i Ale kommun som annars mest oroas över att få 180.000 lastbilar i knät om en låg bro i Göteborg slår ut sjöfarten på Göta Älv.

Sågat avtal

Jan Pressfeldt passar också på att såga ett avtal som Johan Nyhus flera gånger nämner, där Nyhus säger sig skriva under på att han garanterar att den nya bron ska öppna minst 15 gånger per dygn om det behövs.

– Det avtalet är inte värt pappret det är skrivet på. Där finns inga sanktioner om man bryter mot avtalet och avtalspartnerna kan när de vill riva upp avtalet.

– Vi inom sjöfarten är inte en avtalspartner. Det finns ett avtal som ska reglera vår verksamhet men vi är inte tillfrågade, säger den mest sansade under debatten Johan Källson från Thunbolagen, som förvisso varnar för både säkerhetsrisker med en låg bro och risker för att sjöfarten med en låg bro drabbas av fördyrande förseningar och extra lots- och hamnavgifter men som också påpekar att det är för mycket tal om detaljer som öppningar per dygn, prognoser om framtida godsflöden eller en miljard i kostnad hit eller dit.

– Vi vet att prognoser aldrig stämmer. Ska man bygga en bro som ska stå i 100 år så ska man ta i, och inte bygga på det berömda håret. Det är ett tankefel.