Sjöfartsverket i blåsväder

Sjöfartsverket anklagas för allvarliga brister i samband med inköp av räddningshelikoptrar. Enligt SVT-programmet Uppdrag granskning har man struntat i lagen om offentliga upphandlingar.

Det var i oktober 2012 som Sjöfartsverket kunde meddela att man köpt in sju nya helikoptrar av modell AW 139 från den italienska helikoptertillverkaren AgustaWestland. Enligt det Uppdrag granskning-reportage som sändes på onsdagen visar det sig nu dock att verket kommit överens med AgustaWestland om köpet flera månader innan upphandlingen offentliggjordes sommaren 2011.

Skickade ”letter of intent” 

Av SVT-programmet framkommer att Sjöfartsverkets generaldirektör Ann-Cathrine Zetterdahl i mars 2011, fyra månader innan upphandlingen offentliggjordes, skrev under ett ”letter of intent” med det italienska företaget. Sju veckor innan upphandlingen offentliggjordes skickade sedan den dåvarande ställföreträdande generaldirektören Noomi Eriksson ett mejl till det italienska företaget där hon skriver att man vill besöka fabriken i Italien ”in order to make a hand-shake”.

Avsiktsförklaringen har hemligstämplats och övrig mejlkorrespondens ska ha skett via olika privata mejladresser.

Parallellt med korrespondensen gjordes också en rad besök hos det italienska företaget. 

– Det är säkerligen så att det finns saker under den här tiden som vi inte skött på ett sådant sätt som vi borde sköta det, säger Noomi Eriksson i programmet.

Överklagade  

När upphandlingen om de sju räddningshelikoptrarna sedan offentliggjordes ställdes så specifika krav på helikoptrarnas mått och prestanda att det i princip bara var AgustaWestland och deras modell AW 139 som kom ifråga.

Kravspecifikationerna i upphandlingen resulterade i att konkurrenter till AgustaWestland överklagade upphandlingen till Förvaltningsrätten, som beslutade att upphandlingen inte fick avslutas. Sjöfartsverket drog då tillbaka upphandlingen.

Fick göra om upphandlingen

Enligt Uppdrag granskning försökte Sjöfartsverket därefter få till en direktupphandling med AgustaWestland, genom att köpa helikoptrarna direkt av företagets isländska agent.

Även det förfarandet överklagades, och ännu en gång beslutade Förvaltningsrätten att Sjöfartverkets gjort fel och att man skulle göra om upphandlingen på nytt.

Tredje gången gillt

Vid den tredje upphandlingen krävde Sjöfartsverket att den första helikoptern skulle levereras inom sju månader, vilket ska ha fått till följd att AgustaWestlands konkurrenter valde att dra sig ur förhandlingarna. Därmed fick det italienska bolaget sälja de sju helikoptrarna till Sjöfartsverket för 925 miljoner kronor.

”Gick rätt till”

Enligt Sjöfartsverket själva finns det omfattande sakliga brister i Uppdrag granskning-reportaget, och man uppger att det finns två oberoende granskningar som visar att upphandlingen som ledde till helikopteraffären gick rätt till.

Det är framför allt två huvudpunkter i reportaget som Sjöfartsverket vänder sig emot. Den första handlar om upphandlingen som 2012 ledde till avtal med AgustaWestland, som man anser var en offentlig upphandling som gick helt enligt regelverket.

Enligt experterna som Sjöfartsverket anlitat för att granska processerna har verket inte brutit mot lagen om offentlig upphandling.

– Det finns inte något stöd för att kritisera den annonserade upphandlingen 2012. Sjöfartsverkets krav har varit sakliga och ingen har överklagat upphandlingen, säger Helena Rosén Andersson, advokat på Lindahl KB, i ett pressmeddelande.

Säkra tillgången

Den andra punkten som Sjöfartsverket vänder sig emot handlar om att Uppdrag granskning ”undviker att beskriva helheten”. Enligt Sjöfartsverket befann sig svensk sjö- och flygräddning under perioden 2008-2011 i ett läge där räddningshelikopterfunktionen ”riskerade att helt raseras” – något som uppger kan bekräftas av flera oberoende källor.

– Sjöfartsverkets enda motiv i den här processen har varit att säkra tillgången på räddningshelikoptrar för svensk sjö- och flygräddning. Om Sverige hade stått utan räddningshelikoptrar hade konsekvenserna för det svenska samhället varit omöjliga att överblicka, säger Noomi Eriksson, direktör för sjö- och flygräddningsavdelningen på Sjöfartsverket, i ett skriftligt uttalande.

Berättigad kritik

Däremot håller man med om att kritiken mot att Sjöfartsverket har brustit administrativt, i e-posthantering och dokumentation är riktig.

– Däremot är slutsatserna som Uppdrag granskning drar felaktiga. Sjöfartsverkets enda syfte har varit att säkerställa att Sverige har tillräckligt många räddningshelikoptrar för att kunna fortsätta att rädda liv över hela ansvarsområdet utan avbrott, säger Noomi Eriksson.