Försvaret vill stärka skyddet av svenska fartyg

I somras antogs dokumentet ”Försvarsmaktens inriktning för maritim säkerhet och totalförsvarsförmåga i sjödomänen” som en vägledning för myndighetens arbete fram till 2035. Genom samarbete och att optimera resurser mellan totalförsvarets olika aktörer ska förmågan öka på områden som militärt sjöfartsskydd, civilt sjöfartsskydd och skydd av maritim infrastruktur.

– Försvarsmakten har en tydlig vilja att utveckla totalförsvarsarbetet. Vår inriktning hänger nära samman med vårt Natomedlemskap och med EU:s sjöfartsskyddsstrategi, säger marinens operationschef Marko Petkovic till Sjöfartstidningen.

Han förklarar att Försvarsmaktens inriktning ska ses ihop med regeringens maritima strategi som kom tidigare i år. 

– Regeringens maritima strategi, både den nya och den från 2015, slår fast att försvars- och säkerhetsfrågor har eskalerat. Därför har regeringen medvetet avgränsat bort det området i sin strategi – och det är den luckan som Försvarsmaktens inriktning ska fylla, säger Marko Petkovic. 

Regelförändringar de senaste åren gör att intresset för svensk flagg har ökat. För försvarsmakten är detta en positiv utveckling. 

– Försvarsmakten och handelssjöfarten går hand i hand och bidrar ur olika perspektiv till nationens försörjning och motståndskraft. För oss är det viktigt att ha fartygen svenskregistrerade, både för att vi ska kunna skydda dem på ett bättre sätt, och för att det då finns förutsättningar för staten att vid höjd beredskap eller konflikt få det stöd som kan behövas. 

Enligt Marko Petkovic har det de senaste 40-50 åren funnits litet intresse och förståelse för handelssjöfartens betydelse för nationens försörjning. 

– Försvarsmakten har successivt från 1970-talet och fram till alldeles nyligen varit tvungna att avgränsa bort massor av uppgifter, så av ekonomiska skäl har vi inte mäktat med att titta i den riktningen. Av IKFN-förordningen framgår att Försvarsmakten ska skydda svensk sjöfart på fritt hav, så uppgiften har ju funnits där, men vi har inte haft resurser att göra det, säger han.

Vill ha mer samarbete

Nu är läget ett annat. Försvarsfrågor har hamnat högt upp på samhällsagendan. En konkret förändring för Försvarsmakten är att man nu, till följd av Sveriges medlemskap i Nato, behöver inrätta en nationell sjötrafikledning – det som utomlands går under förkortningen NCAGS. 

– När vi bygger upp den här NCAGS-funktionen har vi också på ett annat sätt börjat följa den civila sjöfarten, och framför allt den svenskflaggade. 

Inriktningsbeslutet som antagits ger enligt Marko Petkovic ett tydligare sammanhang för det formella arbetet, men förhoppningsvis så småningom också för mer informell samverkan med både rederier och myndigheter på sjöfartsområdet.

Vilka förväntningar har försvarsmakten på civil sjöfart? 

– Vi vill ha ett utökat civil-militärt samarbete där vi lär känna varandra och förstår varandra. Många rederier skapar samverkansavtal med kommersiella aktörer, och det bra för oss att förstå deras drivkrafter och på vilket sätt de bidrar till totalförsvaret.

Önskemålet om närmare samarbete med rederier kommer från hela Försvarsmakten, men Marko Petkovic vill gärna lyfta att framför allt marinen verkligen vill bidra här.  

– Inte minst i ljuset av att vi nu skriver kontrakt på fyra nya fregatter som kan bidra till skyddet av svensk handelssjöfart på ett annat sätt än vad vi har kunnat tidigare. 

Maritim informationscentral 

Ett konkret förslag från Försvarsmakten är att inrätta en maritim informations- och koordineringscentral, MICC, i syfte att skapa en gemensam sjölägesbild.

– Man har tidigare pratat om en civil och en militär sjölägesbild – men vi tror inte att det går att hålla isär dem. Ska man förstå helheten, och på vilket sätt det kommersiella och det offentliga interagerar med varandra för nationens bästa, så måste man ha ett nationellt sjöläge.

En sådan central skulle bli plattform för informationsutbyte mellan Försvarsmakten, andra myndigheter, hamnar och rederier. Liknande centraler finns i bland annat Frankrike och Storbritannien.

Enligt Marko Petkovic skulle civil handelssjöfart ganska snart kunna få nytta av en sådan central om den startas. Lokaler finns; berörda myndigheter erbjuds att sitta hos Försvarsmakten där det redan finns skyddad kommunikationsstruktur och förbindelser med Nato.  

På vilket sätt kan handelssjöfarten få nytta av detta? 

– Vi vill kunna leverera samma rekommendationer och best practice-manualer som centraler på andra ställen i världen. Vi vet att svenska rederier idag hör av sig till de brittiska och franska motsvarigheterna och får information därifrån. Vi tänker oss att det ska finnas en kontaktpunkt för handelssjöfarten när det gäller underrättelser och säkerhetsrelaterade frågor. En svensk MICC skulle inte bara titta på det omedelbara närområdet, utan varhelst det finns svensk sjöfart så ska vi kunna bidra med en lägesbild i realtid, säger Marko Petkovic.

Ett annat konkret förslag från försvarsmakten är att etablera ett maritimt säkerhetscentrum. Om MICC:en gäller nuläge så är ett säkerhetscentrum tänkt som en bred och långsiktig samverkansarena, mer som ett kunskapscentrum. Försvarsmakten föreslår att ansvaret skulle ligga på Myndigheten för civilt försvar. 

När kan de här två förslagen bli verklighet? 

– När det gäller MICC:en har marinchefen redan presenterat idén för några myndighetschefer, och vi har lokaler, så det vore fullt möjligt att börja idag. Ett maritimt säkerhetscentrum ligger lite längre fram i tiden, givet att regeringen tycker att det är en god idé och att myndigheterna vill vara med, säger Marko Petkovic.

Svensk Sjöfart: bra beslut

Försvarsmaktens nya inriktningsbeslut välkomnas av branschorganisationen Svensk Sjöfart.

– Vi välkomnar den tydliga uppgift och inriktning som nu anges för skyddet av handelsflottan och värnandet av havsrätten. Väl fungerande sjötransporter är helt avgörande för Sverige, för vår handel i fredstid men också i orostider och för att upprätthålla en stark nationell beredskap, säger Anders Hermansson, vd för Svensk Sjöfart till Sjöfartstidningen. 

I takt med att antalet orosområden i världen ökar har det blivit allt viktigare med en tydlig inriktning från Försvarsmakten i fråga om skydd av svenska fartyg och svenska intressen både i närområdet och globalt, anser Svensk Sjöfart.

– Mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget är det också positivt att Försvarsmakten särskilt lyfter behovet av informationsutbyte. Här är det viktigt att snabbt vidareutveckla och förbättra informationsdelningen. För rederierna och fartygen är det nu ytterst angeläget att den föreslagna centralen etableras skyndsamt och att administrativa hinder snabbt undanröjs. Arbetet med att etablera beredskapsrutiner inom handelssjöfarten har i stort kommit relativt långt. Just informationsutbytet mellan berörda myndigheter och handelssjöfarten är det område som nu behöver utvecklas, säger Anders Hermansson.