FJÄRRLOTSNING
De kan bli först i världen med skarp fjärrlotsning
Medan Sverige avslutat sitt projekt om navigationsstöd från land inom lotsningen fortsätter Danmark att satsa på området. Efter att Danpilot genomfört över 150 fjärrlotsningar i Kattegatt och västra Östersjön siktar de nu mot att sätta sitt system i skarp drift.
Det var i samband med att Sveriges Skeppsmäklare arrangerade ett årsmöte för europeiska skeppsmäklare och fartygsagenter i Göteborg i början av juni som ett av seminarierna handlade om Danpilots satsning på fjärrlotsning.
Danpilots fjärrlotsningsprogram går under namnet Navigational Control Center, NCC, där Brian Schmidt Nielsen är programchef. Under seminariet presenterade han resultaten från det som beskrivs som världens första system för fjärrlotsning baserat enbart på fartygsdata.
”Vi är först i världen”
Projektet inleddes redan 2016 när den danska Sjöfartsstyrelsen samlade branschens aktörer för att diskutera framtidens lotsning. Sedan dess har Danpilot tillsammans med teknikföretaget Danelec utvecklat ett system som gör det möjligt för lotsar att vägleda fartyg från land.
– Vi är de första i världen som genomför fjärrlotsning enbart baserat på data från fartyget. Andra lösningar använder landbaserad radar, men vårt system bygger helt på information som skickas direkt från fartygets egna navigationssystem, säger Brian Schmidt Nielsen.
I hamnar som Rotterdam och Hamburg har fjärrlotsning förekommit under många år för att fartyg ska kunna komma längre in i hamnen vid dåligt väder innan lotsen bordar. Men då handlar det ofta om stöd av landbaserade radar- och övervakningssystem.
– Vi har inte tillgång till någon landbaserad radar, så vi var tvungna att uppfinna ett system som helt bygger på fartygens egna data, säger han.
En box, sex skärmar och en dator
Till skillnad från det svenska projektet har man i det danska satsat på att varje fartyg som ska kunna genomgå fjärrlotsning behöver installera en teknisk lösning. På fartygets Voyage Data Recorder, VDR, installeras en mindre enhet som samlar in och skickar navigationsdata till Danpilots kontrollcentral i Randers på Jylland. Där sitter lotsen framför sex skärmar och får kontinuerligt information om kurs, fart, position, rate of turn, fartygets maskininställningar och andra navigationsparametrar.
En box på fartyget, sex skärmar och en dator på land. Det är i princip hela systemet.
– Vi ville göra systemet så enkelt och robust som möjligt. En box på fartyget, sex skärmar och en dator på land. Det är i princip hela systemet, säger han.
Systemet bygger på en särskilt utvecklad kommunikationsplattform med samma typ av sluten kommunikation som används på bryggan.
Alla fartyg kan inte använda fjärrlotsning. För att få tillgång till tjänsten måste rederiet först ansluta sig till programmet och installera den kommunikationsutrustning som kopplas till fartygets Voyage Data Recorder. Därefter genomgår besättningen en särskild utbildning om roller, kommunikation och rutiner innan Danpilot gör en bedömning av om fartyget är lämpligt för fjärrlotsning. Först när både den tekniska och operativa delen är godkänd kan fartyget bli aktuellt för tjänsten.
Installationen av den utrustning som kopplas till fartygets Voyage Data Recorder kostar omkring 6.000 euro.
– Vi tittade på affärsmodellen och kom fram till att om ett fartyg passerar danska vatten fyra gånger eller mer per år så har investeringen i utrustningen betalat sig, säger Brian Schmidt Nielsen.
Mer än 150 genomförda fjärrlotsningar
Sedan projektstarten har Danpilot genomfört tester i stor skala i Kattegatt och västra Östersjön, inte sällan när det gäller långlotsningar i öppen sjö.
– Vi har genomfört mer än 150 tester, alla mycket framgångsrika. Vi är övertygade om att vi har ett system som fungerar riktigt bra för transittrafik, säger Brian Schmidt Nielsen.
Enligt Danpilot är det framförallt fartyg som passerar genom danska vatten utan att anlöpa hamn som lämpar sig för fjärrlotsning. Här kan lotsningen ofta pågå i många timmar vilket gör dem väldigt resurskrävande samtidigt som lotsningen sker till stora delar i öppna vatten.
I dag genomför Danpilot omkring 21.000 lotsningar per år. Många transitlotsningar sträcker sig över 30 timmar och kräver två lotsar ombord.
– Som transitlots reser du nästan lika mycket som du lotsar. Om vi kan göra delar av detta på distans kan vi använda våra resurser betydligt effektivare.
Sverige och Danmark har gått olika vägar
Den danska satsningen står i tydlig kontrast till det svenska projektet Navigationsstöd från land, som avslutades tidigare i år efter fyra år och 117 tester i Göteborgs hamn. Där har fokus legat på lotsning i hamnmiljö, där manövreringen är betydligt mer komplex än i öppna transitfarleder. Tester genomfördes med en lots ombord och en extra lots placerad i Sjöfartsverkets trafikcentral.
Läs mer: Delade meningar efter jätteprojektet: 117 fartyg testade lotsning från land
Projektet visade att tekniken fungerar, men också att den mänskliga faktorn spelar en avgörande roll. Flera svenska lotsar pekade på att viktiga synintryck och känslan för fartygets rörelser går förlorade när lotsen flyttas från bryggan till en skärm i land.
På Danpilot har Brian Schmidt Nielsen en delvis annan syn eftersom besättningarnas engagemang för navigationen ökar.
– Den största vinsten med fjärrlotsning är faktiskt samarbetet. Bryggteamet måste berätta vad de ser och blir mer delaktiga i navigeringen, säger han.
Väntar på myndigheterna
Intresset för de danska erfarenheterna är stort. Enligt Brian Schmidt Nielsen följs utvecklingen noga av både europeiska och asiatiska lotsorganisationer som brottas med samma utmaningar.
– Det är många som just nu tittar på fjärrlotsning på olika sätt. Vi samarbetar med Estland, Finland, Singapore och Rotterdam där alla har samma utmaningar med rekrytering, säkerhet och klimatkrav, säger han.
Danpilot menar att systemet med fjärrlotsning skulle kunna bli ett bra komplement och kan användas vid omkring tio procent av dagens lotsningar i danska vatten. Om myndigheterna ger klartecken kan Danmark bli det första landet i världen som permanent inför fjärrlotsning baserad enbart på data från fartygets egna system.
Enligt Brian Schmidt Nielsen återstår framförallt den regulatoriska processen.
– Vi har gjort vår utvärdering och låtit DNV genomföra en oberoende granskning som nu ligger hos myndigheterna som ska bedöma om vi uppfyllt alla krav. Därefter behöver vi den slutliga lagstiftningen som gör det möjligt att gå från tester till reguljär fjärrlotsning, säger Brian Schmidt Nielsen.