Teknikstrul är vardag ombord

Teknikstrul är idag så vanligt att fartygen inte ens rapporterar det, berättar Monica Lundh, forskare inom Maritime Human Factors vid Chalmers tekniska högskola. Tillsammans med Föreningen Svensk Sjöfart har hon undersökt digitaliseringens påverkan på arbetsmiljön ombord. Representanter från en handfull svenska rederier har deltagit i intervjuer och fokusgrupper.

Idén kom från branschen. Det florerade en massa anekdoter om problem på fartygen kopplat till digitalisering. 

–Vi ville förstå problemen och ge förslag på lösningar. Det här är ett väldigt lyckat samarbete där vi genom tillämpad forskning haft en dialog med branschföreträdare för att lösa verkliga problem här och nu, säger Monica Lundh.

Frustration hos besättningen

Ombord används avancerade system för navigation, drift och kommunikation. Systemen är ofta dåligt integrerade, vilket skapar frustration för besättningen.

–Gränsmitten är komplexa och skiljer sig åt. Flera som vi intervjuat säger att mängden information gör det svårt att hitta de funktioner som faktiskt behövs. 

Många system genererar också en mängd larm, ofta utan tydlig prioritering. 

–Allt larmar, till och med kaffekokaren. Det distraherar och gör att man riskerar att missa det som verkligen är viktigt. 

Strul är en del av jobbet

I intervjuer med besättningar framkom tillfällen när det kunnat gå riktigt snett. 

–Helt plötsligt kan det komma en uppdatering som låser allting, och det är ju lite dumt om det sker precis när fartyget håller på att förtöja. Det här har hänt, säger Monica Lundh.

I databasen ForeSea där rederier frivilligt kan rapportera incidenter hittades förvånansvärt få fall på temat digitalisering. 

–Det stämde inte alls med det som besättningarna ombord berättade när vi intervjuade dem, säger Monica Lundh.

Det visade sig att det här vardagsstrulet kring digitala system är så vanligt att det numera ses som en del av jobbet. Det här får forskarna att misstänka att mörkertalet är stort. En tredje delstudie ska precis påbörjas; en enkät ska ta reda på konkret vilka problemen är och hur ofta de sker. 

Arbetar runt problemen

Ombord lär sig besättningarna att arbeta runt problemen, berättar Monica Lundh. 

–De är kreativa och hittar lösningar. De vet att det inte är någon idé att kontera fakturor när fartyget passerar över ett sund, för då behövs allt internet till kiosken som ska ta betalt. Besättningen anpassar sig men det påverkar deras arbetsmiljö. 

Enligt Monica Lundh kommer det ibland ut omogna uppdateringar som leder till buggar i system. Det bygger in en osäkerhet och gör att man ombord inte riktigt litar på utrustningen. 

Supporten iland viktig

När tekniken krånglar är besättningen beroende av support från land. En uppföljande studie har därför tittat på supportfunktionen. En stor utmaning är att tekniska system kan hänga ihop på sätt som inte är alldeles solklara. Symptom på ett fel kan dyka upp i en helt annan ände.

–Supporten säger att deras system fungerar som det ska. Men ombord fungerar det inte alls. Det här skapar väldigt mycket frustration. Man kan behöva ringa flera olika supportcenter för att reda ut var problemet sitter, säger Monica Lundh. 

För att underlätta kontakten mellan fartyg och supportfunktion iland föreslår forskarna viss kunskapsöverlappning.

–Om operatörerna ombord har en principförståelse och vet vilka komponenter som finns, så kan de bättre beskriva felen och förstå vad supporten är ute efter. På samma sätt behöver support-personalen förstå miljön ombord: att det är skakigt och fuktigt och att signaler kan tappas nere i maskin.

Vill ha tydlig kontaktperson

Besättningarna efterfrågar en mer användarvänlig support, gärna med en tydlig kontaktperson, eller ett centraliserat supportcenter som kan ta över och hantera problem utan att långa kedjor av samtal krävs.

–De vill kunna ringa ett enda samtal och få hjälp direkt. Alternativt att någon iland tar över kontakten med supporten.

Man pekar också på behovet av en förändrad strategi vid inköp av nya system. Support måste bli en del av diskussionen redan från början, menar Monica Lundh.

–Idag är support något man får på köpet när man gör upphandlingar, och sen dammar man av avtalet när det skiter sig, säger hon. 

Stena Line deltar

Stena Line har deltagit i studierna. Jörgen Lorén, Head of HSEQ & Security hos Stena Line, säger att man länge noterat att svar från supportcenter kan utebli. 

–Våra kollegor ombord är ensamma och får ingen relevant information när något händer med utrustningen. Man brukar få släcka ner allt och starta om, och hoppas att det fungerar då, säger han.

När frågan om digitalisering kom upp i Svensk Sjöfarts ropax-grupp visade det sig att många rederier upplevde samma sak.

–Jag är personligen många gånger orolig för att fartygen inte ska kunna segla. Om besättningen inte kan lösa ett problem och supporten inte är tillgänglig, så får fartyget inte gå. För vitala system till maskiner eller navigationsutrustning finns det klara och tydliga regler. Om de inte fungerar så får man inte segla. Ibland blir man klar precis på minuten, säger Jörgen Lorén. 

”Ingen förstår till slut”

Med mycket teknik ombord ökar antalet felfaktorer. Jörgen Lorén är precis som Monica Lundh kritisk till att system idag görs alltför komplexa. Och det är inte bara navigations- och maskinsystem, påpekar han, utan även utrustning som har med livräddning att göra.

 –Vi försöker komplicera allting när vi tillverkar något, så att ingen förstår det till slut. Istället för att göra enkla system som bygger på mekanik så sätter vi in elektronik och pneumatik och allt möjligt.

Det som är bra med studierna som nu gjorts är enligt Jörgen Lorén att man har intervjuat dem som faktiskt använder systemen. Han berömmer sitt eget och andra rederiers personal för att de ställt upp på intervjuer och ärligt sagt vad de tycker.

–Det är bara de som lever i en arbetsmiljö med mycket stress och komplexa system som kan svara på hur det fungerar. 

När det gäller support betonar han att det finns goda exempel. En del leverantörer har bra support med god återkoppling. 

Involvera slutanvändarna

För att underlätta för användare kan viss standardisering vara en lösning, menar forskarna, särskilt för säkerhetskritisk utrustning. Vissa ser en risk att standardisering kan hämma innovation och utveckling, men Monica Lundh menar att det vore bra för att minska inlärningskurvan och göra övergången mellan fartyg enklare. 

–Tänk om jag skulle behöva ta nytt körkort när jag bytte bil från Opel till Toyota. Att behöva en särskild kurs för varje ECDIS-leverantör är lika absurt. Går du ombord med dina certifikat så ska du inte behöva en extra kurs för att navigera. 

Användarcentrerad design är ett välkänt begrepp, men enligt Monica Lundh är det ofta här det brister. Att involvera slutanvändarna i utvecklingsprocessen borde vara självklart men görs sällan, vilket leder till onödigt komplexa system.

–Fråga dem som ska använda systemen vad de behöver för att sköta sitt jobb! Jag har haft flera doktorander som har forskat på hur tokigt det blir när vi inte börjar med slutanvändarna, säger hon.

Efterlyser helhetssyn

En annan slutsats av studierna är att både rederier och leverantörer behöver ta ett bredare perspektiv på utrustning ombord.

–Vi kan inte fortsätta sätta ombord en massa stand-alone-lösningar. Vi behöver se helheten och få ner antalet pryttlar för besättningen att jobba med. 

Enligt Monica Lundh finns stor frustration hos operatörer ombord över att behöva mata in samma data i olika system. Det ökar både arbetsbördan och risken för fel. 

Belyser problemen

Ingen av de som intervjuats är i grunden emot digitalisering, betonar Monica Lundh. Många system har gjort arbetsmiljön ombord både enklare och säkrare. 

–Det finns saker kvar att lösa för att göra det ännu bättre. De här projekten belyser de problem som finns på ett sätt som inte varit tydligt förut, säger hon.

Hon återkommer till hur duktiga operatörer ombord är på att hitta lösningar. 

–Men vi måste fråga oss om detta är en framkomlig väg. När automatiseringsgraden ökar i fartygen, är det då rimligt att bygga vidare på en ganska skakig grund eller behöver vi lösa problemen innan vi får ännu mer digital teknik ombord? Jag tror på det senare.