När ett utländskt fartyg har brister som gör att säkerheten ombord inte längre kan garanteras, kan Transportstyrelsens inspektörer belägga det med nyttjandeförbud. Det innebär att fartyget inte får lämna hamnen förrän bristerna är åtgärdade.
På två år har antalet nyttjandeförbud i Sverige mer än fördubblats. 2022 belades 10 fartyg med nyttjandeförbud. 2024 var det 23.
– Trots att vi tyvärr har färre inspektörer och gör färre inspektioner hittar vi fler fartyg med allvarliga brister. Den här typen av fartyg har vi inte sett i våra svenska vatten tidigare, det är klart oroväckande, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen i ett pressmeddelande.
Antalet brister ökar
Även antalet brister ombord på de utländska fartygen har ökat kraftigt under samma tidsperiod. Det finns enligt Transportstyrelsen exempel på fartyg som har fått nedslag på över 40 brister vid en och samma inspektion.
De vanligast förekommande bristerna som leder till nyttjandeförbud rör säkerhetskulturen ombord och kan ofta kopplas till bristande underhåll av fartyget.
Andra återkommande brister rör brandskyddet, livräddningsutrustningen och arbets- och levnadsförhållandena ombord. Det kan vara branddörrar som inte går att stänga, livbåtar som inte går att sjösätta eller navigationsutrustning som inte fungerar. Det förekommer också fartyg med sanitära olägenheter som att duschar och toaletter inte fungerar eller att mat är möglig.
Torrlastfartyg toppar listan
De aktuella fartygen är till största delen torrlastfartyg, men det finns också andra typer av fartyg som tankfartyg med oljeprodukter eller gas i lasten.
– Om ett sådant här fartyg hamnar i en nödsituation och vitala säkerhetssystem inte fungerar, så kan det leda till allvarliga skador på både djurlivet och miljön, förutom att det vore farligt för besättningen ombord, säger Jonas Bjelfvenstam.
Fartygen som fått nyttjandeförbud seglar under olika flagg. Många har så kallad bekvämlighetsflagg, vilket betyder att fartyget registreras i ett land med låga kostnader och begränsad kontroll av säkerhet.
– Vi vill öka kontrollen på de här fartygen och lastägarna behöver ställa krav på rederierna, så att de i sin tur väljer seriösa flaggstater. Då kommer också fartygen i dåligt skick att bli färre, säger Jonas Bjelfvenstam.
Ska ta frågan till EU
Transportstyrelsen kommer att ta frågan vidare till Paris MoU för att diskutera fenomenet med andra medlemsstater. Där deltar även representanter från sjösäkerhetsorganisationen EMSA. Syftet är att ta reda på om trenden med fartygens försämrade skick är gemensamt för hela EU.
Transportstyrelsen ser ingen koppling mellan ökningen av antalet nyttjandeförbud och den så kallade ryska skuggflottan, skriver man i pressmeddelandet.
Hamnstatskontroller är inspektioner av utländska fartyg som anlöper en nations hamn. I Sverige är det Transportstyrelsens uppdrag att utföra dessa inspektioner. Om ett fartyg inte bedöms vara säkert kan inspektören belägga fartyget med nyttjandeförbud. Fartyget får då inte lämna hamnen förrän bristerna är åtgärdade.
Hur många hamnstatskontroller en stat ska utföra varje år fördelas genom en kvot som landet tilldelas av sjösäkerhetsorganisationen EMSA, European Maritime Safety Agency. Under 2024 skulle Sverige enligt denna kvot ha utfört 551 hamnstatskontroller (men gjorde 419).
Antal utfärdade nyttjandeförbud i Sverige
- 2024: 23
- 2023: 12
- 2022: 10
- 2021: 6
- 2020: 9
Antal brister vid hamnstatskontroller i Sverige
- 2024: 1.576
- 2023: 1.445
- 2022: 1.039
- 2021: 534
- 2020: 359
Antal utförda hamnstatskontroller i Sverige
- 2024: 419
- 2023: 472
- 2022: 517
- 2021: 464
- 2020: 243
Statistiken ovan kommer från Transportstyrelsen.